Artiklar

Miljöföroreningar påverkar vår hälsa och livskvalitet. Europeiska miljöbyråns bedömningar har belyst dessa effekter och de fördelar som en renare miljö skulle kunna innebära. Genom varje åtgärd vi vidtar för att uppnå nollutsläpp i Europa kan vi förhindra en del cancerfall och även förbättra vår livskvalitet.

Läs mer

EU:s medlemsstater började samordna miljöpolitiken på 1970-talet, och naturen var det första området för EU:s åtgärder. Ända fram till i dag utgör naturvårdsdirektiven – fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet, som först antogs 1979 respektive 1992 – hörnstenarna för EU:s insatser för att skydda och bevara biologisk mångfald.

Läs mer

Kan det bidra till skyddet av naturen att vi sätter ett värde på den, eller behöver vi nya förvaltningsmodeller? Hur är handeln kopplad till förlust av biologisk mångfald och ojämlikhet? Vi pratade med James Vause, ledande ekonom vid FN:s miljöprograms globala skyddsövervakningscenter (Unep-WCMC, United Nations Environment Programme World Conservation Monitoring Centre), som bidrog till Dasgupta-översynen om den biologiska mångfaldens ekonomi, särskilt till kapitlet om handel och biosfär.

Läs mer

Europa har satt upp ambitiösa politiska mål för att göra det möjligt för naturen att återhämta sig och blomstra, då en fungerande natur ger ökade nyttor för samhället. Mycket behöver göras för att vända försämringen av naturens tillstånd inom allt från skyddade områden och grön och blå infrastruktur till återställande, förvildning och användning av naturbaserade lösningar mot klimatförändringar.

Läs mer

Den europeiska naturen drabbas av konsekvenserna av långsiktig exploatering och föroreningar. Naturen fortsätter att förse oss med mat, kläder, läkemedel, bostäder, energi och andra resurser, men ekosystemen och många växter och djur är på tillbakagång och drivs ibland mot utrotning. Vilka mänskliga aktiviteter skadar naturen mest och hur kan vi stoppa och vända den nuvarande förlusten av biologisk mångfald?

Läs mer

Medvetenheten om vår natur har aldrig varit så hög som den är i dag. I kölvattnet av restriktionerna under covid-19-pandemin begav sig många av oss ut till våra närmaste grönområden för andrum och tröst – nödvändiga avbrott från vår inlåsta tillvaro. Det påminde oss än en gång om den viktiga och uppskattade roll som vår natur spelar för vårt mentala och fysiska välbefinnande.

Läs mer

Den förlust av biologisk mångfald och naturliga ekosystem som vi nu bevittnar är precis lika katastrofal som klimatförändringarna. Faktum är att de två är nära sammanflätade eftersom klimatförändringarna skyndar på förlusten av biologisk mångfald och att fungerande ekosystem är en viktig allierad i kampen mot klimatförändringar.

Läs mer

Klimatförändringarna påverkar ekosystemen och biologisk mångfald i allt ifrån förändringar i arternas livsmiljöer och artsamhällen till vattentillgång och blomningssäsonger. Vi frågade professor Beate Jessel, ordförande för tyska federala naturskyddsmyndigheten, om kopplingarna mellan biologisk mångfald och klimatförändringarna och vad som skulle kunna göras för att stärka naturens motståndskraft i ett föränderligt klimat.

Läs mer

Övervakning av vilda djur och naturtyper spelar en nyckelroll i expertbedömningar. Vi pratade med Petr Voříšek, medlem av samordningsgruppen för den nya europeiska fågelatlasen European Breeding Bird Atlas 2 vid Tjeckiens ornitologiska förening, om hur sådan information och data sätts samman på europeisk nivå och vilka utmaningar fågelpopulationerna står inför i dag.

Läs mer

EU har antagit ambitiösa planer för att drastiskt minska utsläppen och föroreningarna under de kommande årtiondena. Där ingår den nyligen lanserade handlingsplanen för nollförorening, som är inriktad på att minska luft-, vatten- och markföroreningarna till nivåer som inte längre anses vara skadliga för människors hälsa och miljön. Vi har talat med Ian Marnane, som är expert på miljö, hälsa och välbefinnande vid Europeiska miljöbyrån. Han arbetar just nu med en rapport om nollförorening, som miljöbyrån planerar att offentliggöra senare i år.

Läs mer

Den ryska militära aggressionen mot Ukraina förändrade ukrainarnas liv över en natt. Konsekvenserna av detta obefogade krig märks inte bara i Ukraina utan även långt utanför Ukrainas gränser. Vi kommer att behöva leva med dem under en lång tid framöver och kommande generationer kommer också påverkas.

Läs mer

År 2021 präglades av covid-19 och klimatförändringarnas effekter. I en värld med stigande energipriser och hälsorisker kommer det att krävas svåra beslut under 2022 för att Europa ska kunna återhämta sig. Försenade åtgärder eller en lägre ambitionsnivå medför troligen högre sociala och ekonomiska kostnader i det långa loppet. Att ta itu med sociala orättvisor under denna omställning till ett hållbart samhälle är nyckeln till en bättre framtid för oss alla.

Läs mer

Europeiska miljöbyrån samarbetar med ett stort antal länder, däribland länderna på västra Balkan. På vilket sätt främjar detta samarbete EU:s miljöarbete och hur gynnar det Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Kosovo? Vi bokade in en pratstund med Luc Bas, programchef med ansvar för samordning, nätverk och strategi, för att ta reda på hur miljöbyrån arbetar med de här länderna för att förbättra miljön.

Läs mer

Europeiska miljöbyrån (EEA) och Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) har nyligen offentliggjort rapporten European Maritime Transport Environmental Report (Emter) som är en gemensam utvärdering av sjötransporternas miljöpåverkan i Europa. Vi intervjuade Stéphane Isoard som är gruppchef för vatten- och havsfrågor på Europeiska miljöbyrån och som ledde byråns arbete med rapporten.

Läs mer

Europa har ställt upp ambitiösa miljö- och klimatmål som omfattar alltifrån koldioxidneutralitet till cirkulär ekonomi, renare luft och renare transporter. Städerna, där de allra flesta européer bor, måste spela en avgörande roll i arbetet med att nå Europas hållbarhetsmål. Frågan är: Hur kan städerna bli hållbara?

Läs mer

Överallt i världen, från politiska korridorer till akademiska plattformar, har man talat om globala kriser: en hälsokris, en ekonomisk och finansiell kris, en klimatkris och en naturkris. De är alla slutligen symtom på ett och samma problem: vår ohållbara produktion och konsumtion. Chocken till följd av covid-19 har bara avslöjat världsekonomins och samhällets inneboende sårbarhet och de ojämlika förhållanden som råder.

Läs mer

Förutom att tillhandahålla tillförlitlig information om miljön och klimatet strävar Europeiska miljöbyrån (EEA) efter att förbättra miljöprestandan inom den egna organisationen. Vi har intervjuat Melanie Sporer, som samordnar detta arbete vid EEA med hjälp av EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas).

Läs mer

Efter att ha levt ett år med covid-19 och dess konsekvenser fortsätter EU att lägga fram politiska paket för att uppnå de ambitiösa mål som anges i den europeiska gröna given. Det är viktigt att vi håller fast vid våra mål och ser till att Europa år 2050 kommer att vara ett motståndskraftigt samhälle som bygger på solidaritet och erbjuder en hälsosam miljö för oss alla.

Läs mer

Anpassningen till klimatförändringarnas effekter är högsta prioritet för EU. Vad är städernas drivkraft för att vidta viktiga åtgärder i syfte att mildra dessa effekter och göra stadsområden mer motståndskraftiga och hållbara? Vi talade med Ivone Pereira Martins, expert på hållbara städer hos Europeiska miljöbyrån (EEA), för att ta reda på vad EEA gör för att bidra till det här viktiga arbetet.

Läs mer

Luftföroreningar, buller och klimatförändringarnas effekter utgör stora risker för européernas hälsa och välbefinnande. Vi pratade med Catherine Ganzleben, chef vid gruppen för luftföroreningar, miljö och hälsa, Alberto González, EEA:s expert på luftkvalitet och Eulalia Peris, EEA:s expert på bullerföroreningar, för att ta reda på vad Europeiska miljöbyrån (EEA) gör för att förbättra kunskaperna inom detta viktiga område.

Läs mer