Artiklar
- Arabic (ar)
- Bulgarian (bg)
- Czech (cs)
- Danish (da)
- German (de)
- Greek (el)
- English (en)
- Spanish (es)
- Estonian (et)
- Finnish (fi)
- French (fr)
- Irish Gaelic (ga)
- Croatian (hr)
- Hungarian (hu)
- Icelandic (is)
- Italian (it)
- Lithuanian (lt)
- Latvian (lv)
- Maltese (mt)
- Dutch (nl)
- Norwegian (no)
- Polish (pl)
- Portuguese (pt)
- Romanian (ro)
- Russian (ru)
- Slovak (sk)
- Slovenian (sl)
- Serbian (sr)
- Swedish (sv)
- Turkish (tr)
Många förknippar fortfarande kvicksilver med termometrar och de flesta vet att ämnet är giftigt. Eftersom kvicksilver är giftigt håller det på att försvinna från produkter i Europa, men stora mängder finns kvar i luft, vatten, mark och ekosystem. Är kvicksilvret fortfarande ett problem, och vad försöker man göra åt det? Vi har intervjuat Ian Marnane, expert på hållbar resursanvändning och industri på Europeiska miljöbyrån.
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Konsekvenserna märks över hela jorden och påverkar såväl människor och natur som samhällsekonomin. För att begränsa klimatförändringarna måste vi minska det samlade utsläppet av växthusgaser i världen väsentligt. De konkreta åtgärder som kan göra det möjligt att nå det övergripande målet kräver förståelse av hur utsläpp från olika källor påverkar länder och regioner i ett komplext system samt av effekterna av global styrning och möjliga fördelar. Europeiska miljöbyrån arbetar för att ständigt förbättra det kunskapsunderlag som behövs för att utforma fungerande åtgärder.
Investera för hållbarhet
2018-09-18Nyligen antog Europeiska kommissionen ett antal lagförslag för en mer hållbar finansiering i Europeiska unionen (EU). Kommissionens förslag bygger på rekommendationer från högnivågruppen för hållbar finansiering, som består av experter från civilsamhället, finanssektorn, forskningsvärlden samt europeiska och internationella institutioner. Vi har talat med Europeiska miljöbyråns representant i expertgruppen, Andreas Barkman, som arbetar med strategisk rådgivning om klimatförändringar och energifrågor.
Miljöpolitik är inte lätt. Å ena sidan vill européer ha alla fördelarna från en välfungerande ekonomi. Å andra sidan medför vår livsstil betydande miljö- och hälsorelaterade kostnader. För att kunna hitta de bästa politiska lösningarna måste vi förstå hur naturen, ekonomin och människors hälsa är kopplade till varandra. Europeiska miljöbyrån bidrar med underlag för politiska beslut genom att erbjuda just den kunskapen.
Utsläpp från luftfart och sjöfart i fokus
2018-04-12Europeiska miljöbyrån (EEA) offentliggjorde nyligen sin årliga rapport om transport- och miljörapporteringsmekanismen (nedan kalladTERM-rapporten), som den här gången handlade om luft- och sjöfart. Det är två sektorer som växer snabbt, vilket leder till miljöpåverkan och utsläpp. Vi bad Anke Lükewille, EEA expert på luftföroreningar, att förklara de viktigaste punkterna i årets TERM-rapport.
Inom Europa samlas allt mer information in för att öka vår kunskap om miljön. Jordobservationsdata från EU:s Copernicusprogram ger oss möjligheter att förbättra vår kunskap om miljön men medför också nya utmaningar. Genom att kombinera de senaste uppgifterna från Copernicus med vår redan existerande kunskapsbas siktar Europeiska miljöbyrån (EEA) mot att göra det möjligt för Europas beslutsfattare och invånare att vidta åtgärder för att möta lokala, nationella och globala utmaningar.
Att övervaka Europas framsteg i riktning mot Europa 2020-strategins klimat- och energimål
2018-01-29EU har antagit flera klimat- och energimål som syftar till att minska växthusgasutsläppen, förbättra energieffektiviteten och öka användningen av förnybar energi. Hur övervakar EEA medlemsstaternas framsteg i riktning mot dessa mål? Vi bad Melanie Sporer, sakkunnig vid EEA när det gäller begränsning av klimatförändring och energi, att förklara vilken uppgift EEA har i detta arbete. Hon har också beskrivit de årliga framstegen i den senaste rapporten om tendenser och prognoser (Trends and Projections report).
Tack vare lagstiftning, teknik och en omställning från mycket förorenande fossila bränslen i många länder har Europas luftkvalitet förbättrats under de senaste decennierna. Men det är fortfarande många som påverkas negativt av luftföroreningar, särskilt i städerna. Eftersom luftföroreningar är ett komplext problem krävs det samordnade åtgärder på många nivåer. För att göra medborgarna delaktiga måste de enkelt kunna få tag på information när de behöver den, vilket nu är möjligt genom vårt nya luftkvalitetsindex. Förbättrad luftkvalitet skulle inte bara främja vår hälsa utan även kunna bidra till att motverka klimatförändringen.
Energi är en handelsvara på de globala marknaderna. Bristande tillgång på prisvärdaöverkomliga energikällor, störningar i energiflödena, högt importberoende och kraftiga prisfluktuationer anses vara potentiella svagheter som påverkar ekonomin och i sin tur det ekonomiska och sociala välbefinnandet i samhället. Kan kapacitetsökningen av förnybar energi i Europa och resten av världen förändra spelreglerna för den globala energipolitiken? På vilket sätt bidrar EU:s energiunion?
De fördelar som förbättrad energieffektivitet för med sig är betydande och innebär inte bara att vi sparar energi och bekämpar klimatförändringar. De har också andra positiva effekter, som att förbättra människors hälsa och skapa arbetstillfällen. Vi frågade Tim Farrell, rådgivare vid Copenhagen Centre on Energy Efficiency, om de bästa sätten för att öka energieffektivitet. Han anser att målinriktade politiska åtgärder och tillräckliga resurser som stödjer genomförande och efterlevnad behövs för att lyckas.
Låta ren förnybar energi utvecklas
2017-11-20Att investera i ren energi måste gå hand i hand med energieffektivitet och energibesparingar. Innovativa lösningar kan avsevärt förändra vårt sätt att producera, lagra, transportera och använda energi. Omställningen från fossila bränslen till förnybar och ren energi kan på kort sikt påverka samhällen som är beroende av fossila bränslen,men med målinriktad politik och investeringar i ny yrkeskompetens kan ren energi skapa nya ekonomiska möjligheter.
Är vi på väg mot en eldriven framtid?
2017-11-20En tyst förändring pågår just nu på de europeiska vägarna. Ökningen av elektriska fordon förväntas över hela Europa. Detta är en tendens som kan bana väg för ett mer miljövänligt transportsystem på våra vägar, men den innebär också att vi ställs inför utmaningar som ökad efterfrågan på energi och investeringar i relevant infrastruktur.
För bara tio år sedan hyllades produktionen av biobränsle från växter som ett ekologiskt alternativ till fossila bränslen. På senare tid har den börjat betraktas som en konkurrent till livsmedelsproduktion och är inte alltid en så effektiv lösning när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser eller luftföroreningar. Vi har talat med Irini Maltsoglou, som arbetar med naturresurser vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), om produktion av biobränsle och jordbruk samt om och hur det kan ske på ett hållbart sätt.
Energi i Europa – så ser det ut i dag
2017-11-17Länderna i Europa förbrukar mindre energi än för 10 år sedan, och det beror främst på ökad energieffektivitet. Tack vare energibesparingar och att användningen av förnybar energi har ökat snabbare än förväntat, är Europa också mindre beroende av fossila bränslen. Mellan 2005 och 2015 nästan fördubblades andelen förnybara energikällor i EU:s energiförbrukning från 9 till nästan 17 procent. Vissa sektorer och länder visar vägen mot ren energi, men trots en minskande marknadsandel fortsätter ändå fossila bränslen att vara den dominerande energikällan i Europa.
En av förutsättningarna för vår livskvalitet är att ha en tillförlitlig energiförsörjning till ett överkomligt pris. Vi använder energi för att värma och kyla våra hem, för att laga och förvara vår mat, för att resa samt bygga skolor, sjukhus och vägar. Vi använder maskiner för att utföra en mängd olika arbeten, som ökar vårt välstånd och välbefinnande. Dessa maskiner behöver energi. Men vi använder fortfarande fossila bränslen sommerparten av den energin vi förbrukar. Dessutom slösar vi bort en stor del av energin både före och under tiden som vi använder den.
Det marina växt- och djurlivet, det globala klimatet, vår ekonomi och vår sociala välfärd är alla beroende av tillgången till friska hav. Viss förbättring har visserligen skett men våra bedömningar och analyser visar att det sätt på vilket vi för närvarande använder Europas hav fortfarande är ohållbart. Klimatförändringen och konkurrensen om naturresurser sätter samtidigt de marina miljöerna under extra tryck. EU:s politiska beslut och åtgärder skulle kunna leda till större förbättringar om de genomfördes genom en ”ekosystembaserad förvaltningsstrategi” och fick stöd av en global ram för förvaltning av haven.
Det är allmänt känt att exponering för skadliga kemikalier påverkar människors hälsa och miljön. Den globala kemikalieproduktionen ökar och nya kemikalier utvecklas och tas i användning, men hur vet vi vilka kemikalier som är säkra? Vi träffade Xenia Trier, EEA-expert på kemikalier, för att diskutera olika problem i samband med en säker användning av kemikalier i Europa och vad EU gör för att minska kemikaliers eventuella sidoeffekter.
För de flesta människor är den cirkulära ekonomin ett abstrakt och avlägset begrepp. Att tänka miljövänligt blir allt populärare runtom i världen, men många är fortfarande inte medvetna om de stora förändringar som vi måste göra av vårt levnadssätt för att säkerställa en hållbar framtid och trygga vår långsiktiga välfärd.
Vårt klimat håller på att förändras. Vi måste minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa klimatförändringarna och samtidigt vidta åtgärder som hjälper oss att hantera nuvarande och kommande effekter. Båda dessa åtgärdsområden kräver en omstyrning av investeringar som saknar motstycke i historien. Detta slogs fast vid klimatkonferensen i Paris och nu senast i Marrakesh. Finanssektorn kan och kommer att spela en viktig roll för att hjälpa Europa i övergången till ett utsläppssnålt och klimattåligt samhälle.
Förra månaden publicerade Europeiska miljöbyrån (EEA) sin senaste rapport om luftkvaliteten i Europa, som visade att även om luftkvaliteten sakta förbättras är luftföroreningar fortfarande den enskilt största miljöhälsofaran i Europa. Vi har träffat Alberto González Ortiz, EEA:s expert inom luftkvalitet, för att diskutera rapportens resultat och hur tekniker som satellitbilder bidrar till att förbättra forskningen om luftkvalitet.
For references, please go to https://www.eea.europa.eu/sv/articles/all-articles or scan the QR code.
PDF generated on 2018-11-17 02:30