nästa
föregående
poster

Article

Att skapa ett Europa för 2050: hälsosammare, renare och motståndskraftigare

Ändra språk
Article Publicerad 2021-04-06 Senast ändrad 2021-05-12
5 min read
Photo: © Alessandra Pitarresi, REDISCOVER Nature /EEA
Efter att ha levt ett år med covid-19 och dess konsekvenser fortsätter EU att lägga fram politiska paket för att uppnå de ambitiösa mål som anges i den europeiska gröna given. Det är viktigt att vi håller fast vid våra mål och ser till att Europa år 2050 kommer att vara ett motståndskraftigt samhälle som bygger på solidaritet och erbjuder en hälsosam miljö för oss alla.

Det har gått exakt ett år sedan många länder i Europa och världen införde restriktioner för att bromsa spridningen av coronaviruset. Covid-19 har medfört enorma sociala och ekonomiska kostnader. Över 120 miljoner människor i världen har hittills smittats och över 2,6 miljoner har avlidit. Vissa utsatta grupper, såsom äldre, har drabbats hårdare än andra. Pandemin har också drabbat många ekonomiska sektorer – däribland turism-, kultur- och restaurangbranschen – och försörjningsmöjligheterna för dem som är beroende av dessa sektorer. Våra liv har förändrats på många sätt, från hur vi umgås och utför dagliga rutiner till hur och när vi arbetar eller deltar i undervisning.  

Efter ett år står vi inför en hälsokris, en ekonomisk kris och ett coronatrött samhälle. EU och medlemsstaterna har vidtagit åtgärder för att mildra vissa av dessa negativa konsekvenser genom stödinitiativ. Europa har valt att prioritera sina invånares hälsa och minimera antalet förlorade människoliv och det finns ingen tid att förlora: genom vaccinationsprogrammen bekämpas spridningen av olika virusvarianter i förhoppning om att samhället kan återgå till någon form av normalitet under de kommande månaderna. Det är fortfarande osäkert hur länge detta kommer att vara och hur framtida generationer kommer att betala för den växande skulden. 

 

Europas övergång till hållbarhet under covid-19  

Det är mot denna bakgrund som EU fortsätter sin väg mot hållbarhet. En kort tid före nedstängningarna på grund av coronan tillkännagav kommissionen den europeiska gröna given, ett övergripande politiskt program som syftar till att uppnå en koldioxidneutral och hållbar ekonomi senast 2050 genom en rättvis omställning som säkerställer att ingen lämnas utanför. Den europeiska gröna given är Europas svar på klimatkrisen och den biologiska mångfaldens kris. 

De övergripande målen omsätts i en rad politiska paket, däribland EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030, strategin Från jord till bord, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, strategin för industriutsläpp, klimatlagen och klimatpakten. I februari presenterades ett förslag till en annan viktig rättsakt, EU:s strategi för klimatanpassning, som syftar till att möjliggöra en smartare, snabbare och mer systematisk anpassning. Andra initiativ kommer att fortsätta att läggas fram, såsom kemikaliestrategin, planen för nollföroreningar i vatten, luft och mark, och 55 %-paketet, som syftar till att minska utsläppen med minst 55 procent fram till 2030. 

Mer information om klimatförändringarnas hälsoeffekter finns vid Europeiska observatoriet för klimat och hälsa

Europeiska miljöbyrån stödjer denna politik genom tillförlitliga data, bedömningar och informationsplattformar. Vårt arbete omfattar många olika ämnen och system, däribland luftkvalitet, mobilitetssystem, utsläpp av växthusgaser, klimatförändringarnas hälsoeffekter och analys av ekosystem. På dessa områden lyfter vi fram framsteg och fastställer var det behövs ytterligare insatser och vi sprider våra data och kunskaper till berörda beslutsfattare och allmänheten.  

 

Fastställa ambitionsnivåer och uppnå dem 

När vi delar med oss av våra resultat eller när ett nytt politiskt förslag tillkännages ställs hela tiden samma fråga: är det tillräckligt? Är målen i förslaget tillräckliga? Kan EU eller medlemsstaterna göra mer? Man skulle kunna säga att det aldrig är tillräckligt och att mer kan göras. Detta enkla svar skulle dock inte ta hänsyn till komplexiteten i de problem som vi står inför.  

Att sätta upp ouppnåeliga och orealistiska mål i Europa eller globalt, eller utan verktyg för att övervaka framsteg eller uppnå dem, undergräver bara förtroendet för dessa processer. Å andra sidan är det enligt vetenskapen en ambitiös politik vi behöver. Politiken bör bidra till att banbrytande lösningar införs snabbare och används i större omfattning. Våra uppgifter om utsläpp av växthusgaser visar till exempel redan att det krävs betydande ytterligare insatser för att minska utsläppen. Vi har också redan uppnått vissa mål när det gäller att utse skyddade områden i havsmiljön, men oron för den biologiska mångfalden kvarstår. Den centrala frågan är inte nödvändigtvis om målet är tillräckligt ambitiöst eller om vi behöver mer av samma sak, utan vad vi kommer att göra på ett annorlunda sätt för att uppnå detta. 

En annan faktor är tiden. Hållbarhet kan inte uppnås över en natt. Den kräver tid och en rad politiska åtgärder, som alla måste anpassas till samma mål. Vissa åtgärder kunde ha varit mer omfattande och tydligare när det gäller vad vi ska göra annorlunda.

Det är också tydligt att denna övergång till ett hållbart Europa kommer att påverka vissa grupper mer än andra – precis som coronaviruset eller miljörisker, luftföroreningar eller klimatpåverkan. Vissa av oss löper större risk att påverkas och är mer utsatta. EU som helhet skulle kunna vara tydligare när det gäller den sociala dimensionen och göra mer för att ta itu med de sociala skillnaderna.  

Det är dock imponerande att EU och dess medlemsstater tillsammans fortsätter att kämpa för att nå målen i den europeiska gröna given trots den rådande krisen för hälsan och ekonomin. Den europeiska gröna given har varit anmärkningsvärt motståndskraftig mot covid.

 

Att skapa ett Europa för 2050 

Forskare och kunskapsinstitutioner är bra på att skapa modeller för framtiden eller utarbeta scenarier. Men i slutändan handlar det inte om att förutsäga framtiden, utan om att forma framtidens Europa – att omvandla vårt samhälle till det som vi vill leva i. Det bör vara ett samhälle som bygger på solidaritet, erbjuder en sund miljö för oss alla och är motståndskraftigt mot framtida chocker – i likhet med vad världen behöver vara.

I detta sammanhang var det vid en väl vald tidpunkt som de europeiska ledarna, däribland Europaparlamentets talman David Sassoli, Portugals premiärminister António Costa på rådets ordförandeskaps vägnar och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, förra veckan meddelade att det kommer att hållas en konferens om Europas framtid. Till denna kommer människor från hela Europa att bjudas in för att dela med sig av sina idéer om att hjälpa till att skapa morgondagens Europa – som ska bli motståndskraftigare med miljön och alla européers välbefinnande och hälsa i centrum.

 

Hans Bruyninckx

Hans Bruyninckx 

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör  

Ledaren publicerades i Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev nr 1/2021 i mars 2021  

 

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage