nästa
föregående
poster

Article

Sommaren 2022: Allvarliga kriser på flera fronter

Ändra språk
Article Publicerad 2022-10-13 Senast ändrad 2022-12-06
5 min read
På senare tid har vi drabbats av den ena krisen efter den andra: en pandemi, extrema värmeböljor och torka på grund av klimatförändringen, inflation, krig och en energikris. Denna vinter kommer sannolikt att präglas av fortsatt osäkerhet och stor volatilitet på globala marknader, till exempel på energi- och livsmedelsmarknaderna, vilket kommer att påverka vissa länder och grupper mer än andra. För att hantera dessa kriser, särskilt på lång sikt, krävs handfasta politiska åtaganden och investeringar i hållbarhet för att stärka våra samhällens motståndskraft.

Covid-19-pandemin har orsakat över en halv miljon dödsfall i EU sedan den bröt ut, och den är fortfarande inte över. Tack vare omfattande vaccinationsprogram och tilltagande flockimmunitet har pandemin bromsats och människor har nu ett bättre skydd, men över en miljon nya fall registrerades bara förra veckan. Med vintern kommer influensasäsongen, och vi kan ställas inför andra varianter av viruset och en ökning av antalet fall.

Pandemin var en av de faktorer som utlöste ekonomisk osäkerhet och sårbarhet, med ökad belastning på de offentliga finanserna och omprioriteringar inom politiken som följd. Situationen förvärrades ytterligare av kriget i Ukraina, som orsakade ett enormt mänskligt lidande på plats men som också medförde ytterligare ekonomiska svårigheter. I slutet av augusti uppskattades den årliga inflationen i euroområdet till 9,1 procent. Ökningen av energipriserna, som ingår i beräkningen av den totala inflationen, uppgick till 38 procent. Den höga inflationen förväntas leda till stagnation i en ekonomi som var på väg att återhämta sig efter pandemin. Inkomsterna har inte hållit jämna steg med inflationen, vilket kommer att fortsätta att urholka köpkraften i Europa och i andra områden runtom i världen.

Sommaren 2022: Extrem värme, torka och skogsbränder

Under sommaren fyllde klimatkrisen löpsedlarna. Vetenskapen har i årtionden gett tydliga signaler om att vårt klimat håller på att förändras och att denna förändring kommer att påverka alla aspekter av våra liv. För miljontals européer är klimatförändringarna inte längre ett hypotetiskt scenario om möjliga framtida effekter, utan en verklighet som blivit en del av vardagen, vilket denna sommar visat. Stora delar av Europa drabbades av intensiva värmeböljor med temperaturer över 40 °C på många håll.

Medeltemperaturen i Europa under den gångna sommaren var den högsta som någonsin uppmätts. Den extrema värmen medförde även en ökad risk för torka. Augusti 2022 var generellt sett mycket torrare än genomsnittet i stora delar av Västeuropa och i delar av Östeuropa. Faktum är att många områden i Europa haft nederbördsmängder som legat under genomsnittet i flera år i följd. I större delen av Skandinavien och i delar av södra och sydöstra Europa var sommaren dock regnigare än vanligt. Denna klimatologiska osäkerhet och dessa fluktuationer i klimatet förändrade dock inte det faktum att nästan två tredjedelar av Europa i slutet av augusti 2022 hotades av torka, troligen den värsta på över 500 år enligt en nyligen genomförd bedömning av Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum.

Extrem värme och minskad markfuktighet ökar risken för skogsbränder. Hittills i år har en rekordstor areal på 700 000 hektar drabbats av skogsbränder i EU. Enligt det europeiska informationssystemet för skogsbränder har Spanien hittills drabbats hårdast, med mer än 283 000 hektar bränd mark (vilket motsvarar ett område som är något större än Luxemburg), följt av Rumänien (150 735 hektar), Portugal (86 631 hektar), Frankrike (62 102 hektar) och Italien (42 835 hektar).

Dessa klimateffekter framträder mot bakgrund av en större kris, nämligen den biologiska mångfaldskrisen, som orsakas av överexploatering, försämring av ekosystemen samt föroreningar och som förvärras ytterligare av klimatförändringen. Många ekosystem är i fara och många arter hotas av utrotning i allt från markmiljöer till marina livsmiljöer. Miljöförstöring påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande, liksom vår förmåga att hantera klimatförändringen.

Dessa kriser är globala och sammanlänkade. De är följderna av ohållbara produktions- och konsumtionssystem i en globaliserad ekonomi. Över 6,5 miljoner människor har hittills mist livet på grund av covid-19. Under den gångna sommaren drabbades den indiska subkontinenten av extrem värme. En tredjedel av Pakistan ligger under vatten. Extrema globala temperaturer har resulterat i att glaciärerna i Himalaya snabbt smälter, vilket har lett till översvämningar som tvingat 32 miljoner pakistanier på flykt. Dessa människor är i akut behov av skydd, mat och läkemedel. Omfattningen av förödelsen i Pakistan, sviterna av tyfonen i Sydkorea eller följderna av de pågående skogsbränderna och torkan i Kalifornien har överskridit prognoserna.

Översvämningarna i Pakistan kommer att få globala effekter. Pakistan är en stor producent och konsument av ris – ett av de viktigaste livsmedlen på den globala livsmedelsmarknaden, som redan blivit mer begränsad på grund av kriget i Ukraina. Livsmedelspriserna och livsmedelsmarknaderna är instabila, med risk för störningar i leveranskedjorna. Torkan i Europa kommer sannolikt att påverka priserna ännu mer, vilket får levnadskostnaderna att ytterligare skjuta i höjden.

Kriget i Ukraina och energikrisen

Även kriget i Ukraina har lett till att miljontals människor fördrivits och till att många förlorat livet. Dessutom orsakar det föroreningar av miljön och förstörelse av viktig infrastruktur. Det rör sig om en humanitär kris som det kommer att ta år, om inte årtionden, att återhämta sig från. Kriget har också utlöst  en ekonomisk kris och en energikris i Europa. Som svar på den ryska invasionen har Europeiska unionen infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland, vilket innebar att importen av fossila bränslen från Ryssland har begränsats.

Många EU-länder har tidigare fått merparten av sin energi levererad från Ryssland, men Europeiska kommissionen och medlemsstaterna försöker nu minska detta beroende. I början av september stängde Ryssland av gasleveranserna via ledningen North Stream 1, som före kriget levererade nästan 40 procent av all importerad naturgas som användes inom EU.

Den rådande energikrisen i Europa har två sidor: Energipriserna har stigit dramatiskt och Europa står nu inför en begränsad tillgång under de kommande vintermånaderna. Många länder i Europa har börjat vidta brådskande åtgärder för att minska förbrukningen, trygga energiförsörjningen och förebygga slöseri samt begränsa de stigande energikostnadernas inverkan på hushållen.

Hållbarhet är den enda rimliga vägen framåt

Denna situation med flera samtidiga kriser är komplicerad och innebär en utmaning utan motstycke. Som vid alla kriser kommer vissa länder och samhällen att drabbas hårdare än andra. Många hushåll i Europa och runtom i världen oroar sig över hur de ska kunna uppfylla grundläggande behov som matförsörjning och uppvärmning. Vi är sårbara.

Våra naturliga system, vår hälsa och vår ekonomi är också sårbara. De flesta globala kriser går att härleda till en enda grundorsak. I detta fall är denna grundorsak ett ohållbart utnyttjande av resurserna på vår planet.

Tillsammans med andra aktörer har dock EU föreslagit ett sätt att ta itu med detta genom åtgärder på klimat- och miljöområdet.

Genom den europeiska gröna given har EU satt upp ambitiösa mål för att ta itu med orsakerna till de kriser vi räknat upp. Dessa mål innebär att vi måste omvandla våra energisystem, minska vårt beroende av fossila bränslen, investera i rena och förnybara energikällor, återställa naturmiljöer och göra vår ekonomi mer cirkulär samtidigt som vi säkerställer en rättvis omställning där de som är värst drabbade får hjälp.

Den omställning som krävs kommer inte att vara lätt att genomföra. Det kommer att krävas både tid och pengar. Men med tanke på de många kriser som världen genomgår just nu – från energibrist och stigande inflation till extrema väderhändelser – har vi inget annat val än att agera, och vi måste göra det snabbt. Våra åtgärder, beslut och strategier bör inriktas på att skapa en hållbar framtid. Att förhålla sig passiv inför allt detta framstår som alltmer oansvarigt, kostsamt och förkastligt ur etisk synpunkt.

De miljömässiga, ekonomiska och sociala sårbarheterna och effekterna av vår nuvarande ekonomiska modell har studerats och dokumenterats väl. Redan för flera årtionden sedan gav de vetenskapliga modellerna och analyserna tydliga besked om vart vi är på väg. Det vi bevittnar i dagsläget är varken oväntat eller exceptionellt. Vi befinner oss i en tid då det inte längre handlar om att försöka förutse framtiden, utan om att använda all tillgänglig kunskap för att få världen att utvecklas i en fundamentalt hållbar riktning.

Hans Bruyninckx

Hans Bruyninckx

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Ledare publicerad i Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev i september 2022

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

Taggar

Insorterad under
Insorterad under european green deal
Dokumentåtgärder