nästa
föregående
poster

Article

Vår natur behöver akut hjälp

Ändra språk
Article Publicerad 2022-05-17 Senast ändrad 2022-06-07
5 min read
Medvetenheten om vår natur har aldrig varit så hög som den är i dag. I kölvattnet av restriktionerna under covid-19-pandemin begav sig många av oss ut till våra närmaste grönområden för andrum och tröst – nödvändiga avbrott från vår inlåsta tillvaro. Det påminde oss än en gång om den viktiga och uppskattade roll som vår natur spelar för vårt mentala och fysiska välbefinnande.

 

Tyvärr har århundraden av exploatering inneburit enorma konsekvenser för Europas biologiska mångfald. Vår natur är i ett dåligt skick. Majoriteten av Europas många djurarter, till exempel Tatarfalken och Donaulaxen, och naturtyper från gräsmarker till dyner över hela Europa går en oviss framtid till mötes om inte brådskande åtgärder vidtas för att vända utvecklingen.

Detta är den ödesdigra slutsatsen i Europeiska miljöbyråns senaste rapport State of nature in the EU, som är den mest omfattande hälsokontroll av naturen som någonsin genomförts av EU.

Den goda nyheten är att medvetenheten om vikten av naturen och biologisk mångfald växer, och åtgärder för att rädda situationen har redan vidtagits. Europeiska miljöbyråns rapport om tillståndet för naturen visar på en positiv utveckling när det gäller bevarandeinsatser.

De områden som skyddas genom EU:s Natura 2000-nätverk har ökat både till antal och yta under de senaste sex åren, och EU uppfyller det globala målet med skydd av ungefär 18 procent av sin landyta och nästan 10 procent av den marina ytan.

De framsteg som gjorts räcker dock inte för att nå målen för EU:s strategi för biologisk mångfald 2020. De flesta skyddade naturtyper och arter har antingen otillräcklig eller dålig bevarandestatus, och tillståndet fortsätter att försämras för många av dem. Av de tre huvudgrupperna som studerades låg naturtyper och fåglar särskilt långt efter, medan gruppen med andra arter än fåglar nästan nådde målet.

Pollinerande insekter på tillbakagång, havsmiljön hotad...

Insekter, och särskilt bin, är också på tillbakagång, enligt Europeiska miljöbyrån och annan forskning. Vad som är säkert är att cirka 9 procent av bina hotas av utrotning inom EU, enligt europeiska rödlistan. För de flesta arterna av bin finns det dock inte tillräckligt med vetenskaplig information för att utvärdera deras risk för utrotning.

I Europeiska miljöbyråns rapport om tillståndet för naturen i EU fastställdes att de pollinerande insekternas viktigaste livsmiljöer – gräsmarker, buskmarker, mossar, myrar, kärr och skogar – ofta har dålig bevarandestatus. Den huvudsakliga anledningen till denna situation är att vall och bete överges, jordbruksmarken expanderas och att gödselmedel används.

Situationen för Europas kustnära vatten – från Östersjön till Medelhavet – är precis lika alarmerande. Det krävs brådskande åtgärder för att få tillbaka Europas marina ekosystem i gott skick efter år av svår överexploatering och misskötsel, enligt den senaste rapporten från Europeiska miljöbyrån som tittar på Europas marina miljö.

Påverkan från mänsklig verksamhet på land och användningen av våra hav har resulterat i förändringar i antalet och fördelningen av marina arter och livsmiljöer samt i förändringar av den övergripande fysiska och kemiska sammansättningen av haven. Utöver detta förvärrar problem som orsakas av klimatförändringar effekterna av de andra hoten och kommer att förändra de marina ekosystemen oåterkalleligt. Det finns dock tecken på återhämtning inom vissa områden på grund av pågående insatser för att minska vissa effekter, till exempel de som orsakas av föroreningar, övergödning och överfiske.

Åtgärder för att ta itu med utmaningar

Sammantaget finns det nu mer ambitiösa planer för att hantera utmaningarna, däribland EU:s strategi för biologisk mångfald 2030, livsmedelsstrategin från jord till bord och EU:s klimatanpassningsstrategi, vilka alla utgör centrala delar av den europeiska gröna given.

Strategin för biologisk mångfald är tänkt att vända nedgången av biologisk mångfald under det kommande decenniet. Den syftar till att stärka och utöka nätverket av skyddade områden, upprätta en plan för återställande och säkerställa att ekosystemen är fungerande, motståndskraftiga mot klimatförändringar och har en rik biologisk mångfald, samt att de levererar den bredd av tjänster som medborgarna behöver för sitt välstånd och välbefinnande.

Z-0577.png

Extra insatser kommer också att behövas för att förbättra miljöövervakning i medlemsstaterna för att stödja EU:s mål. Mer data behövs också för att bättre kunna utvärdera vilken roll Natura 2000-nätverket spelar, och genomförandet av EU:s lagstiftning måste förbättras avsevärt.

Står vi inför en sjätte massutrotning?

Trots dessa insatser finns det kvar en oro över att denna åtgärd kommer för sent. Står vår natur i Europa och på andra håll runt om i världen redan inför en ny så kallad sjätte massutrotning, som också kommer att hota vår egen existens som människor?

Oron växer för att en sådan omfattande händelse redan har pågått under flera år, även om det råder delade meningar hos forskare och experter. Förlusten av den västafrikanska svarta noshörningen i det vilda, gav stora rubriker globalt för ett decennium sedan, men många fler arter, även i Europa, har till stor del försvunnit.

Bland dessa finns Nordsjösiken, en sötvattenlevande vitfisk, som tidigare fanns i Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland och Nederländerna och som dessa länder nu försöker återinföra. Ytterligare sex fågelarter, däribland Ökensångaren och Eremitibisen, anses regionalt eller helt utrotade. Europas rödlista över arter som tros vara utdöda inkluderar också flera arter av fjärilar, blötdjur och växter.

I Europeiska miljöbyråns rapport Europeisk miljö – tillstånd och utblick 2020 påpekas att decennier av accelererad social och ekonomisk aktivitet har förändrat mänsklighetens förhållande till miljön. Samtidigt som mänskligheten har levererat många fördelar, däribland att minskat lidande och fattigdom, har den också orsakat omfattande skador på ekosystemen.

På liknande sätt har ledande FN-experter redan ringt i varningsklockan om att utnyttjandet av naturen, föroreningen av luft och vatten i händerna på en växande global befolkning, har en katastrofal påverkan av vår biologiska mångfald, liksom klimatförändringarna.

I den senaste rapporten från den vetenskapspolitiska mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) om det globala tillståndet, publicerad 2019, uppskattas att 1 miljon djur- och växtarter är hotade av utrotning världen över. Många av dem tros vara insekter. I rapporten konstateras att det inte är för sent att vända situationen om vi snabbt minskar utsläppen av växthusgaser, vilka driver på klimatförändringarna, och stoppar exploateringen av naturresurser.

Källa: State of nature in the EU, Europeiska miljöbyråns rapport nr 10/2020.

Covid-19 och naturen

Den exakta orsaken till coronavirusutbrottet är fortfarande okänd, men det finns belägg som talar för att covid-19 är en sjukdom som överfördes från djur till människan. Tre fjärdedelar av alla nya och framväxande infektionssjukdomar överförs till människor från djur, och uppkomsten av sådana patogener, särskilt utanför Europa, är kopplad till intensifierat jordbruk, miljöförstöring och mänsklig interaktion med djur i livsmedelssystemet.

Bortsett från orsakerna till pandemin har de resulterande nedstängningarna gett oss en sällsynt inblick i en värld med avsevärt minskad ekonomisk aktivitet och rörlighet. I Europa delades många anekdotiska berättelser om det uppenbarligen förändrade beteendet och spridningen av vilda djur, vilket förstärkte vår kunskap om naturens förmåga att återvända och återhämta sig snabbt i frånvaro av mänskligt inflytande. Det som tydligt har kvantifierats är betydande förbättringar av luft- och vattenkvalitet, vilket kan ha en positiv inverkan på djur och ekosystem.

En ökad lust att vistas i naturen under pandemin har också rapporterats i studier. Under nedstängningarna sökte människor sin tillflykt till och rekreation i skogar, parker, stränder och andra öppna områden, och upptäckte ibland fantastisk natur nära sina hem. Detta kan hjälpa människor att uppskatta naturen bättre, men det kan också öka belastningen på skyddade områden. Vad som är säkert är att vi måste ta tillfället i akt att studera och lära av pandemins orsaker, effekter och påverkan på oss och även på naturen.

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

Topics

Taggar

Insorterad under
Insorterad under signals, signals2021
Dokumentåtgärder