nästa
föregående
poster

Nyheter

Den senaste utvärderingen visar en allvarlig och stadig försämring av naturen i Europa

Ändra språk
Nyheter Publicerad 2020-10-19 Senast ändrad 2020-11-23
6 min read
Photo: © Terezie Polívková, REDISCOVER Nature/EEA
Ohållbart skogs- och jordbruk, stadsutbredning och föroreningar är de främsta anledningarna till den dramatiska minskningen av biologisk mångfald i Europa, som nu hotar överlevnaden för tusentals djurarter och habitat. Dessutom har Europeiska unionens naturdirektiv och andra miljölagar ännu inte genomförts av medlemsstaterna. Bevarandestatusen är dålig för de flesta skyddade habitat och arter och det måste göras mycket mer för att vända utvecklingen, enligt Europeiska miljöbyråns (EEA) rapport om ”Tillståndet för naturen i EU” som publicerades i dag.

Vår bedömning visar att det krävs grundläggande förändringar av vårt sätt att producera och konsumera livsmedel, hantera och använda skogar och bygga städer ifall vi ska kunna skydda den europeiska naturens hälsa och motståndskraft och människors välbefinnande. Insatserna måste kopplas till ett bättre genomförande och en bättre verkställighet av politik för bevarande, fokus på återställande samt ambitiösare klimatåtgärder, i synnerhet inom transport- och energisektorn.

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör, Hans Bruyninckx

Om inte fler åtgärder sätts in akut för att vända utvecklingen är framtiden osäker för huvuddelen av de arter och habitat som är skyddade i hela EU, bland annat tatarfalken och donaulaxen och habitat från gräsmark till dyner. Det gäller hela Europa, enligt EEA:s rapport “State of nature in the EU — Results from reporting under the nature directives 2013-2018 ”. . Den publiceras samtidigt med Europeiska kommissionens rapport om tillståndet i naturen, som redogör för de framsteg som gjorts med att nå målen för EU:s naturvårdslagstiftning. 

EEA:s rapport visar en positiv utveckling när det gäller bevarandearbetet. Områdena som skyddas enligt Natura 2000-nätverket har ökat både till antalet och ytan under de senaste sex åren, och med skydd av ungefär 18 procent av sin landyta och nästan 10 procent av den marina ytan uppfyller EU det globala målet .

Denna bedömning av naturens tillstånd är den mest omfattande hälsokontroll av naturen som genomförts i EU.

Virginijus Sinkevičius, kommissionsledamot med ansvar för miljö, hav och fiske

Men de övergripande framstegen räcker inte för att nå målen för EU:s strategi för biologisk mångfald för 2020. De flesta skyddade habitat och arter har antingen otillfredsställande eller dålig bevarandestatus, och tillståndet fortsätter att försämras för många av dem, enligt EEA:s bedömning. Av de tre huvudgrupper som studerades låg habitat och fåglar särskilt långt efter medan gruppen med andra arter än fåglar nästan nådde målet.

Kommissionsledamoten med ansvar för miljö, hav och fiske, Virginijus Sinkevičius: ”Denna bedömning av naturens tillstånd är den mest omfattande hälsokontroll av naturen som genomförts i EU. Den visar mycket tydligt att vi fortfarande är på väg att förlora det system som vi är beroende av för vår överlevnad. På EU-nivå är upp till 81 procent av habitaten i dåligt skick, och det är torvmarks-, gräsmarks- och dynhabitat som försämras mest. Vi måste snarast leva upp till våra åtaganden enligt den nya EU-strategin för biologisk mångfald och vända denna nedgång för att gynna naturen, människorna, klimatet och ekonomin.”

 ”Vår bedömning visar att det krävs grundläggande förändringar av vårt sätt att producera och konsumera livsmedel, hantera och använda skogar och bygga städer ifall vi ska kunna skydda den europeiska naturens hälsa och motståndskraft och människors välbefinnande. Insatserna måste kopplas till ett bättre genomförande och en bättre verkställighet av politik för bevarande, fokus på återställande samt ambitiösare klimatåtgärder, i synnerhet inom transport- och energisektorn”, säger EEA:s verkställande direktör Hans Bruyninckx.

De största hoten mot naturen

Intensivt jordbruk, stadsutbredning och ohållbart skogsbruk är de främsta rapporterade belastningarna på habitat och arter, enligt EEA:s rapport. Även förorening av luft, vatten och mark påverkar habitat, liksom fortsatt överexploatering av djur genom olaglig drivning och jakt och fiske med ohållbara metoder.

Dessa hot förvärras av förändringar av vattendrag och sjöar, bland annat dammar och vattenuttag, invasiva främmande arter och klimatförändring. När jordbruksmark överges bidrar det till fortsatt nedgång för delvis naturliga habitat som gräsmarker och deras arter, såsom fjärilar och fåglar i jordbrukslandskapet.

Utsikter

Rapporten pekar på viss positiv utveckling, främst på nationell och regional nivå. Ett antal arter och habitat visar tecken på återhämtning, bland annat långbensgrodan i Sverige, kustnära laguner i Frankrike och lammgamen på EU-nivå. Natura 2000-nätverket visar positiva effekter för många arter och habitat. Kust- och dynhabitat, som täcks mer effektivt genom Natura 2000, har till exempel en bättre bevarandestatus än habitat som är mindre väl eller marginellt täckta.

Även politiskt finns det hopp tack vare den nya EU-strategin för biologisk mångfald för 2030 och från jord till bord-strategin, som båda ingår i den europeiska gröna given. Syftet med strategin för biologisk mångfald är att stärka och utöka nätverket av skyddade områden, upprätta en plan för återställande och säkerställa att ekosystemen är friska, motståndskraftiga mot klimatförändring, har en rik biologisk mångfald och levererar den bredd av tjänster som medborgarna behöver för sitt välstånd och välbefinnande.

Utöver dessa nya politiska åtgärder krävs det stöd med att nå målen genom extra insatser för att förbättra medlemsstaternas övervakningskapacitet. I dag finns det fortfarande många luckor, i synnerhet när det gäller marina arter och habitat. Det behövs även mer data för att fullt ut utvärdera Natura 2000-nätverkets roll. Slutligen måste genomförandet av EU-lagstiftningen förbättras betydligt.

Status och trender

  • Omkring hälften (47 procent) av de 463 fågelarterna i EU har god status, vilket är 5 procent mindre än under den senaste rapporteringsperioden 2008–2012. Andelen fåglar med otillfredsställande eller dålig status har ökat med 7 procent under de senaste sex åren och är nu uppe i sammanlagt 39 procent.
  • Nästan 50 procent av de förbättrade populationstrenderna på nationell nivå gäller våtmarker och havsfåglar, för vilka Natura 2000-områden har utsetts. Det gäller bland annat rostand och tobisgrissla. Häckande fåglar, som trana och röd glada, har den högsta andelen rapporter som visar förbättrade populationstrender. Det beror dels på genomförande av habitatskydd eller återställande av landskap, dels på ökad kunskap, bättre övervakning och ökad medvetenhet.
  • Endast 15 procent av habitatbedömningarna visar god bevarandestatus. På EU-nivå har 81 procent otillfredsställande eller dålig bevarandestatus. Gräsmark, dyner och mossar, myrar och marskjord är habitat som visar försämrade trender medan trenderna för skogar förbättras mest. Jämfört med den föregående rapporteringsperioden har andelen habitat med dålig bevarandestatus ökat med sex procent.
  • Marina regioner har många bedömningar med okänd bevarandestatus, vilket återspeglar den allmänna bristen på artdata.
  • Omkring en fjärdedel av arterna har god bevarandestatus på EU-nivå, vilket är en ökning med fyra procent jämfört med föregående rapporteringsperiod. Kräldjur och kärlväxter, såsom den italienska ruinödlan, hästskosnoken, rysk småborre och gullgentiana har den högsta andelen god bevarandestatus (35 procent).

Bakgrund

EU:s naturdirektiv – habitat- och fågeldirektiven – kräver bevarandeinsatser för över 2000 arter och habitat i EU.

EEA:s bedömning, som bygger på rapporterade data från medlemsstaterna, är den största och mest omfattande datainsamlings- och rapporteringsinsats som genomförts i Europa av naturens tillstånd. Över 220 000 människor (varav 60 procent frivilliga) har bidragit till denna process i hela EU.

Syftet med de data som analyseras är att identifiera framgångar och brister med naturskyddet, de främsta belastningarna och hoten samt statusen för pågående bevarandeåtgärder.

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

Dokumentåtgärder