Hur påverkas utsatta grupper av miljöfaror i Europa?

Ändra språk
Article Publicerad 2019-05-14 Senast ändrad 2019-05-14
4 min read
Det krävs riktade åtgärder för att skydda Europas mest utsatta grupper – däribland fattiga, äldre och barn – mot miljöfaror som luftföroreningar, buller och extrema temperaturer. Aleksandra Kazmierczak, klimatanpassningsexpert på Europeiska miljöbyrån (EEA), beskriver huvuddragen i en ny EEA-rapport där man har undersökt hur social och demografisk ojämlikhet är kopplad till exponering för luftföroreningar, buller och miljöfaror.

 Image © Harry Oliver, My City/EEA

Vilka är de viktigaste resultaten från rapporten?

EEA-rapporten Unequal exposure and unequal impacts: social vulnerability to air pollution, noise and extreme temperatures in Europe (ojämlik exponering och påverkan: social sårbarhet för luftföroreningar, buller och extrema temperaturer i Europa) innehåller fyra viktiga slutsatser. Den första är att personer som redan är utsatta, på grund av ålder eller socioekonomiska faktorer, också i oproportionerligt hög grad påverkas av de miljöfaror som undersöks i rapporten. Den andra slutsatsen är att Europa har stora regionala skillnader avseende mest missgynnade regioner kombinerat med största koncentrationen av föroreningar. Vissa regioner har ett förhållandevis högt välstånd och lägre föroreningsnivåer, medan andra regioner är fattigare eller mer missgynnade, har högre föroreningsnivåer och utsätts för mer extrema temperaturer. Rapportens tredje slutsats är att vi inom EU, med utgångspunkt i vår gemensamma politik, har goda förutsättningar för att hantera sårbarheterna. Mer behöver dock göras för att omsätta ord i handling. Och det måste helst ske inom kort, eftersom de ojämlika villkoren sannolikt kommer att bestå – i alla fall vissa av dem. Åtgärder måste vidtas på lokal, nationell och övergripande EU-nivå, vilket är rapportens fjärde viktiga slutsats.

Vad görs för att motverka ojämlikheten och dess konsekvenser?

På det lokala planet finns det mycket goda bedömningar av social utsatthet och exponering för miljöfaror. Ett bra exempel är Berlin, där man har delat in hela staden i små delar för att sedan utvärdera miljöproblemen och invånarnas socioekonomiska situation för var och en av de olika delarna. Utifrån den kombinerade översikten över socioekonomi och miljöproblem kan de lokala myndigheterna inrikta sig på de områden där problemen är som störst och där invånarnas livskvalitet sannolikt är lägst.

Ett allvarligt problem är den utbredda användningen av kol för uppvärmning av bostäder, i synnerhet i östra Europa och vissa EU-medlemsländer i södra Europa. Att elda med kol orsakar kraftiga luftföroreningar. Det finns dock ett antal nationella subventioneringsprogram som riktar sig till de fattigaste hushållen och som syftar till att stödja en övergång från koleldad uppvärmning till uppvärmning med hjälp av gas eller andra, mindre förorenande källor.

Vilka data har använts i undersökningen?

För den socioekonomiska informationen förlitade vi oss främst på Eurostat-data, eftersom de finns i en enhetlig, omfattande databas för hela Europa. Det finns dock vissa nackdelar beträffande informationens detaljnivå. Data rapporteras nämligen endast för geografiskt stora enheter, dvs. de så kallade NUTS II- och III-regionerna, vilket innebär att enheterna aldrig är mindre än motsvarande 150 000–800 000 invånare. För luftförorenings- och bullerinformationen använde vi oss av data som de olika länderna har rapporterat till EEA, och som vi sedan utvärderat själva. För klimatdata använde vi även E-OBS, ett Europatäckande rutnätsbaserat dataset med dagsaktuella mätobservationer. Datasetet har analyserats internt för att definiera klimatvariabler motsvarande den geografiska nivå som användes för den socioekonomiska informationen.

Varför fokuserar rapporten endast på luftföroreningar, extrema temperaturer och buller?

Extrema temperaturer – både extrem värme och extrem kyla – inverkar kraftigt på människors livskvalitet, vilket har framgått tydligt under de senaste årtiondena. Europas luftkvalitet har förbättrats väsentligt, men fortsätter trots det att vara en av de största hälsoriskerna för många européer. Överskridna luftföroreningsnivåer på olika platser i Europa är ett återkommande tema på löpsedlarna. När det gäller buller, bedömer Världshälsoorganisationen att ungefär en av fem européer exponeras för vägbullernivåer som kan påverka välbefinnandet. Vi har alltså valt att fokusera på de aspekter som har störst inverkan på människors hälsa. Fokuset styrdes också delvis av datatillgången och den gedigna kunskapsbas som finns  om farorna i fråga.

Vad innebär den här rapporten för EEA? Hur kommer den att användas?

Det här är första gången som vi analyserar miljödata kopplade till socioekonomiska data inom EEA. Det kan bli en startpunkt för ytterligare undersökningar, och resultatet kommer förhoppningsvis att användas i den kommande rapportenState of Europe’s environment 2020(Europas miljö – tillstånd och utblick 2020). Vi är också på gång med andra rapporter som undersöker sambandet mellan miljö och hälsa.

Vad gör EU mer på det här området?

Informationen som framkom i rapporten välkomnades varmt av Europeiska kommissionen och andra aktörer. Faktum är att olika EU-aktörer redan har uppmärksammat sambandet mellan socioekonomiska och miljömässiga problem, och försöker hantera dem mer effektivt i syfte att förbättra välmåendet i Europa. Kopplingen mellan miljön och sociala faktorer är viktig, vilket också protesterna i Frankrike och elevstrejkerna för klimatet runtom i Europa visar. EU försöker motverka sociala och ekonomiska orättvisor bland annat via program inom ramen för regionalpolitiken och sammanhållningspolitiken. EU:s satsningar kompletteras av andra åtgärder på nationell och lokal nivå.

Aleksandra Kazmierczak

Intervjun publicerades i Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev nr 1/2019 i mars 2019.

Temporal coverage

Dokumentåtgärder
Artiklar
Menu
Prenumerationer
${Anmäl dig} för att få våra rapporter (i tryckt och/eller elektronisk form) och kvartalsvisa e-nyhetsbrev.
Följ oss
 
 
 
 
 
 
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100