Artiklar

Vad är energiprosumenter och vilken roll kan de spela för att främja användningen av förnybar energi i Europa? Vi har talat med Europeiska miljöbyråns energi- och miljöexpert Javier Esparrago om hur medborgarna, institutionerna och företagen kan bidra till att hantera den nuvarande energikrisen genom att bli prosumenter som både producerar och konsumerar förnybar energi. Miljöbyrån offentliggjorde tidigare denna månad en rapport som ger en översikt över den roll som prosumenter av förnybar energi spelar och hur dessa blir allt flera till följd av bättre och billigare teknik och politik som stödjer dem.

Läs mer

På senare tid har vi drabbats av den ena krisen efter den andra: en pandemi, extrema värmeböljor och torka på grund av klimatförändringen, inflation, krig och en energikris. Denna vinter kommer sannolikt att präglas av fortsatt osäkerhet och stor volatilitet på globala marknader, till exempel på energi- och livsmedelsmarknaderna, vilket kommer att påverka vissa länder och grupper mer än andra. För att hantera dessa kriser, särskilt på lång sikt, krävs handfasta politiska åtaganden och investeringar i hållbarhet för att stärka våra samhällens motståndskraft.

Läs mer

Luftkvaliteten i Europa har förbättrats betydligt under de senaste årtiondena, men föroreningar skadar fortfarande vår hälsa och vår miljö. Åtgärder för att begränsa föroreningarna skulle förbättra vår livskvalitet, spara pengar inom hälso- och sjukvården, öka arbetstagarnas produktivitet och skydda miljön.

Läs mer

I våras drabbades vi av ett coronavirus som på några veckor förändrade världen. Mycket av det som vi tidigare tagit för givet gällde plötsligt inte längre. Pandemin tog hela världen på sängen, men om du hade frågat en forskare inom infektionssjukdomar var det bara en tidsfråga innan det här skulle hända.

Läs mer

Vi kan dela in föroreningarna i kategorier efter var de finns – i jorden, vattnet eller luften – eller efter vilken typ av förorening det handlar om, till exempel kemikalier. Syntetiskt framställda kemikalier finns överallt i vår omgivning. Vissa kan vara mycket skadliga för vår hälsa och för miljön. Hur kan vi begränsa de negativa effekterna av de kemikalier som har blivit en del av vår livsstil?

Läs mer

Vatten täcker över 70 procent av jordens yta och är förutsättningen för allt liv på vår planet. Av allt vatten på jorden finns 96,5 procent i haven som saltvatten, och resterande 3,5 procent är sötvatten – sjöar, floder, grundvatten och is. En god förvaltning av denna begränsade och värdefulla resurs är nödvändig för människans och naturens välbefinnande.

Läs mer

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) svarar föroreningar för 1,4 miljoner dödsfall i Europa varje år som kunde ha förhindrats, men situationen håller på att förbättras och den europeiska gröna given kan vara vår chans till ett stort steg mot hållbarhet. Vi har diskuterat föroreningar och hälsa med Francesca Racioppi, chef vid WHO:s europeiska centrum för miljö och hälsa.

Läs mer

Många av oss utsätts i allt högre grad för buller i vår vardag. Tunga fordon på gatorna, lågt flygande flygplan ovan oss eller ett tåg i närheten, medför ofta störning och frustration. Deras inverkan på vår hälsa och miljö kan vara mycket värre än du tror.

Läs mer

Föroreningar från industrin i Europa minskar tack vare en blandning av lagstiftning, utveckling inom tillverkningsindustrin och miljöinitiativ. Industrin fortsätter ändå att förorena och att gå mot nollförorening inom denna sektor är en ambitiös utmaning.

Läs mer

En enkel men kraftfull tanke står i centrum för miljölagstiftningen i EU, nämligen principen att förorenaren betalar. Denna princip har använts för skatter, böter och andra åtgärder, t.ex. genom utsläppskvoter och direktivet om miljöansvar. Vi talade med professor Geert Van Calster om denna princip, dess fördelar och brister.

Läs mer

Vad har många vinodlingar utspridda i idylliska landskap gemensamt med industriområden och avfallsdeponier? Ett svar kan vara att där finns kemikalier. Den jord där vi odlar våra livsmedel och den mark där vi bygger våra bostäder kan vara förorenad med olika ämnen, allt ifrån tungmetaller till organiska föroreningar och mikroplaster. Föroreningarna är vitt spridda och de ansamlas i Europas mark och jordar. Hur kan vi lösa det här problemet?

Läs mer

Transporter kopplar samman människor, platser, kulturer och ekonomier, men de innebär också stora påfrestningar på miljön och klimatet. Vi talade med två av Europeiska miljöbyråns (EEA) transport- och miljöexperter – Rasa Narkeviciute och Tommaso Selleri – om utmaningarna och möjligheterna med att göra Europas transportsystem mer hållbart och om den rapport som vi nyligen har offentliggjort.

Läs mer

Miljöföroreningar påverkar vår hälsa och livskvalitet. Europeiska miljöbyråns bedömningar har belyst dessa effekter och de fördelar som en renare miljö skulle kunna innebära. Genom varje åtgärd vi vidtar för att uppnå nollutsläpp i Europa kan vi förhindra en del cancerfall och även förbättra vår livskvalitet.

Läs mer

EU:s medlemsstater började samordna miljöpolitiken på 1970-talet, och naturen var det första området för EU:s åtgärder. Ända fram till i dag utgör naturvårdsdirektiven – fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet, som först antogs 1979 respektive 1992 – hörnstenarna för EU:s insatser för att skydda och bevara biologisk mångfald.

Läs mer

Kan det bidra till skyddet av naturen att vi sätter ett värde på den, eller behöver vi nya förvaltningsmodeller? Hur är handeln kopplad till förlust av biologisk mångfald och ojämlikhet? Vi pratade med James Vause, ledande ekonom vid FN:s miljöprograms globala skyddsövervakningscenter (Unep-WCMC, United Nations Environment Programme World Conservation Monitoring Centre), som bidrog till Dasgupta-översynen om den biologiska mångfaldens ekonomi, särskilt till kapitlet om handel och biosfär.

Läs mer

Europa har satt upp ambitiösa politiska mål för att göra det möjligt för naturen att återhämta sig och blomstra, då en fungerande natur ger ökade nyttor för samhället. Mycket behöver göras för att vända försämringen av naturens tillstånd inom allt från skyddade områden och grön och blå infrastruktur till återställande, förvildning och användning av naturbaserade lösningar mot klimatförändringar.

Läs mer

Den europeiska naturen drabbas av konsekvenserna av långsiktig exploatering och föroreningar. Naturen fortsätter att förse oss med mat, kläder, läkemedel, bostäder, energi och andra resurser, men ekosystemen och många växter och djur är på tillbakagång och drivs ibland mot utrotning. Vilka mänskliga aktiviteter skadar naturen mest och hur kan vi stoppa och vända den nuvarande förlusten av biologisk mångfald?

Läs mer

Medvetenheten om vår natur har aldrig varit så hög som den är i dag. I kölvattnet av restriktionerna under covid-19-pandemin begav sig många av oss ut till våra närmaste grönområden för andrum och tröst – nödvändiga avbrott från vår inlåsta tillvaro. Det påminde oss än en gång om den viktiga och uppskattade roll som vår natur spelar för vårt mentala och fysiska välbefinnande.

Läs mer

Den förlust av biologisk mångfald och naturliga ekosystem som vi nu bevittnar är precis lika katastrofal som klimatförändringarna. Faktum är att de två är nära sammanflätade eftersom klimatförändringarna skyndar på förlusten av biologisk mångfald och att fungerande ekosystem är en viktig allierad i kampen mot klimatförändringar.

Läs mer

Klimatförändringarna påverkar ekosystemen och biologisk mångfald i allt ifrån förändringar i arternas livsmiljöer och artsamhällen till vattentillgång och blomningssäsonger. Vi frågade professor Beate Jessel, ordförande för tyska federala naturskyddsmyndigheten, om kopplingarna mellan biologisk mångfald och klimatförändringarna och vad som skulle kunna göras för att stärka naturens motståndskraft i ett föränderligt klimat.

Läs mer