nästa
föregående
poster

Article

Intervju - Fågelövervakarens livsviktiga roll

Ändra språk
Article Publicerad 2022-05-17 Senast ändrad 2022-06-07
7 min read
Övervakning av vilda djur och naturtyper spelar en nyckelroll i expertbedömningar. Vi pratade med Petr Voříšek, medlem av samordningsgruppen för den nya europeiska fågelatlasen European Breeding Bird Atlas 2 vid Tjeckiens ornitologiska förening, om hur sådan information och data sätts samman på europeisk nivå och vilka utmaningar fågelpopulationerna står inför i dag.

Vad arbetar du specifikt med?

Jag är involverad i två internationella initiativ inom fågelövervakning: den andra europeiska fågelatlasen (Ebba2, European Breeding Bird Atlas 2) och den gemensamma europeiska fågelövervakningen (PECBMS, Pan-European Common Bird Monitoring Scheme), båda organiserade inom det europeiska nätverket för fågelövervakning (EBCC, European Bird Census Council). Jag företräder den tjeckiska ornitologiska föreningen (CSO).

Den europeiska atlasen publicerades som en bok i december 2020, men arbetet är inte färdigt. Vi håller på med en webbversion som gör resultaten tillgängliga för forskning och naturvård och bygger kapacitet för fågelövervakning i de europeiska länder där den behövs. Det senare är nära kopplat till PECBMS. Att inrätta ett representativt och hållbart fågelövervakningssystem är emellertid en utmaning, och vi behöver fler övervakningssystem, särskilt i de södra och östra delarna av Europa.

Hur bidrar ditt arbete till de bedömningar som gjorts av Europeiska miljöbyrån?

De indikatorer för vilda fåglar som tagits fram av PECBMS används direkt av Europeiska miljöbyrån. Tillsammans med populationsindexet för gräsmarksfjärilar bidrar populationsindexet för vanliga fåglar i Europa till Europeiska miljöbyråns dataset för indikatorn ”förekomst och utbredning hos utvalda europeiska arter”.

Resultaten av vårt arbete har använts i rapporten State of nature in the EU och andra publikationer. Vi har haft regelbunden kontakt med kollegor på Europeiska miljöbyrån och samordnar våra insatser, och återkopplingen från miljöbyrån är mycket viktig. Nyligen började vi undersöka hur data från fågelatlasen (Ebba2) kan bidra till arbetet hos organ såsom Europeiska miljöbyrån.

Hur blev du intresserad av detta arbetsområde?

Förmodligen, som många andra ornitologer, har jag sedan barnsben varit intresserad av fåglar, natur och naturvård. Jag studerade zoologi vid Karlsuniversitetet i Prag där jag tog min master- och doktorsexamen om vråkar. Sedan fick jag en möjlighet att arbeta för CSO som direktör, där jag var den enda anställde vid den tidpunkten.

Kopplingen mellan vetenskaplig kunskap och politik är den viktigaste frågan som gör mig intresserad av storskalig fågelövervakning och arbetet med atlasen. Att arbeta med olika människor, olika metoder och kulturella skillnader gör också detta arbete spännande. Jag uppskattar också fältarbetet, som är nyckeln till att förstå fältarbetarnas data och behov och som dessutom gör en glad, även om det inte automatiskt utgör en del av arbetet.

Hur bedömer du en arts hälsa?

Det viktigaste resultatet av vårt arbete är att samla in information om förändringar i fåglarnas genomsnittliga förekomst och deras utbredning. Det handlar med andra ord om var fåglarna befinner sig, hur många det finns och hur dessa två parametrar förändras. Det är en lång process som inleds med ett standardiserat fältarbete enligt en strikt metod.

Det är inte möjligt att täcka in Europa enbart med professionella fältarbetare. Men ornitologin drar nytta av en skara amatörornitologer eller fågelskådare, som känner till fåglar och är angelägna om att följa metoden. Tack vare dem kan vi hämta data från hela Europa i Ebba2 och från 28 länder i PECBMS. 

Fältarbetarna måste kartlägga fåglarna på föreskrivna platser, som ofta väljs ut slumpmässigt för att säkerställa att urvalet är representativt. Observatören räknar alla fåglar som ses eller hörs på deras plats och registrerar andra särdrag, vilket bidrar till en bättre bedömning av uppgifterna vid specifika tidpunkter och datum.

bird2

Registreringar för utbredningsatlasen kräver också information om sannolikheten för häckning. De flesta undersökningarna görs tidigt på morgonen, då många fåglar är som mest aktiva på våren, men vissa arter undersöks även på kvällen. Fältarbetarna skickar sedan uppgifterna till de nationella samordnarna, som kontrollerar uppgifternas kvalitet och lämnar uppgifterna vidare till de europeiska samordnarna.

© Marek Mejstřík, REDISCOVER Nature /EEA

Hur hjälper denna övervakning regeringarna att vidta åtgärder?

Information om utbredning och förekomst av fåglar hjälper beslutsfattarna att prioritera förvaltnings- och bevarandeåtgärder. Informationen om populationstrender och förändringar i utbredningen fungerar som en signal om fåglarnas hälsa och om miljön i stort.  

Resultaten från övervakningen används regelbundet i en bedömning av bevarandestatusen för arter, inklusive kategoriseringen i den europeiska rödlistan. Förändringar i förekomsten och utbredningen av artgrupper, såsom fåglar i odlingslandskapet, ger signaler om hälsotillståndet för en viss typ av livsmiljö eller om effekter av storskaliga fenomen, såsom klimatförändringar.

Att koppla övervakningsdata till miljö- eller andra variabler, kan ge oss mer information om de krafter som driver trenderna samtidigt som det kan bidra till att utforma förvaltningspraxis.

Hur påverkar miljöförstöring och klimatförändringar fågellivet?

Förändringarna i Europas landskap och klimat är ibland dramatiska och påverkar fågelpopulationerna. Effekterna är dock inte enhetliga: vissa arter gynnas av förändringarna, medan andra inte gör det. Generellt sett verkar det dock finnas fler förlorare än vinnare.

Intensiv markanvändning lämnar mindre resurser för fåglar – detta utgör den största mänskliga påverkan. Detta är särskilt tydligt när det gäller jordbruksmark och fåglar som använder denna naturtyp. Intensiva jordbruksmetoder, däribland omåttlig användning av bekämpningsmedel och gödselmedel, tunga maskiner eller avlägsnande av mark i träda, gör modern jordbruksmark mindre och mindre lämplig för fåglar och andra vilda djur.

Generellt sett har homogeniseringen av odlingslandskapet en negativ inverkan på biologisk mångfald. Indexet över fågelpopulationen i odlingslandskapet i Europa sjönk med 57 procent mellan åren 1980 och 2018, och fördelningen av fåglar i odlingslandskapet som grupp har krympt under de senaste 30 åren i Europa (Ebba2). Regionalt ser vi också en negativ effekt av intensivt skogsbruk, nedläggning av jordbruksmark eller intensivt utnyttjande av våtmarker i inlandet.

bird

Häckningsområdena förflyttas norrut. Vi ser i genomsnitt en förskjutning på 28 km norrut av mittpunkterna i utbredningsområdet. Även om inte alla dessa förändringar orsakas av klimatförändringar är effekten uppenbar. Vi upptäcker också klimatförändringarnas inverkan på fågelpopulationerna: de arter som föredrar kallare klimat minskar, och de arter som föredrar varmare klimat ökar.

© Juerg Isler, REDISCOVER Nature /EEA

 

Kan vi fortfarande vända saker och ting till det bättre?

Vi har dokumenterat positiva trender när det gäller utbredningen av flera skyddade arter för vilka bevarandeåtgärder har satts in (t.ex. havsörn eller vit stork). I PECBMS har vi också visat att naturvård kan fungera, och speciellt att Natura 2000-områden kan vara fördelaktiga, även för icke-målarter. Detta tyder på att naturvård kan vända negativa trender.

Problemet är att vi fortfarande inte gör tillräckligt, delvis på grund av begränsade resurser och delvis på grund av att traditionella bevarandestrategier (särskilt skyddade arter och naturreservat) inte är tillräckliga för att hjälpa biologisk mångfald på landsbygden i stort.

Vad kan medborgare eller ens hobbyfågelskådare göra för att bidra till att skydda fåglar och deras livsmiljöer?

Fågelskådare är nyckelaktörer för att få ett kunskapsbaserat bevarande av fåglar och biologisk mångfald. De hjälper till som frivilliga fältarbetare genom att delta i atlaser och fågelövervakning: i Ebba2 bidrog omkring 120 000 fältarbetare med uppgifter, varav 35 000 lämnade mycket standardiserade undersökningsdata. I PECBMS deltar omkring 15 000 fältarbetare i fågelräkningen.

Vi skulle inte ha haft sådan kunskap utan dessa kvalificerade personer – de är absolut nödvändiga. I princip kan alla hjälpa till – även observationer av enstaka arter, däribland sådana som lätt kan identifieras (t.ex. vit stork), kan bidra till ett välgrundat beslutsfattande. Den senaste utvecklingen av webbportaler, som organiseras inom ramen för EBCC:s initiativ EuroBirdPortal, och utvecklingen av mobilappar, som underlättar registrering och inlämning av observationer, gör det enklare än någonsin.

Många fågelskådare, som deltar i programmen för fågelövervakning och atlaser, är också verksamma på lokal nivå när det gäller bevarande. Eftersom de känner till platser var de kartlägger fåglar fungerar de ofta som väktare av platserna och ingriper om områdena hotas. Deras lokala kunskap är en stor tillgång för bevarandet på lokal nivå också.



Anmärkning: Det totala antalet av alla arter är 463. Antalet berörda taxa visas inom parentes. 
Källa: State of nature in the EU, Europeiska miljöbyråns rapport nr 10/2020.

Photo Petr Voříšek for SIGNALS interview_ratio.jpg

Petr Voříšek
Medlem av samordningsgruppen för den europeiska fågelatlasen Ebba2, CSO (Tjeckiens ornitologiska förening)

 

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

Topics

Taggar

Insorterad under
Insorterad under signals, signals2021
Dokumentåtgärder