nästa
föregående
poster

Article

Intervju – Hur kan vi uppnå nollförorening i Europa?

Ändra språk
Article Publicerad 2022-05-02 Senast ändrad 2022-05-05
4 min read
EU har antagit ambitiösa planer för att drastiskt minska utsläppen och föroreningarna under de kommande årtiondena. Där ingår den nyligen lanserade handlingsplanen för nollförorening, som är inriktad på att minska luft-, vatten- och markföroreningarna till nivåer som inte längre anses vara skadliga för människors hälsa och miljön. Vi har talat med Ian Marnane, som är expert på miljö, hälsa och välbefinnande vid Europeiska miljöbyrån. Han arbetar just nu med en rapport om nollförorening, som miljöbyrån planerar att offentliggöra senare i år.

Mycket har sagts om EU:s ambitioner för år 2050, den europeiska gröna given och uppnåendet av nettonollutsläpp. Vilken roll har EU:s handlingsplan för nollförorening i allt detta?

Den europeiska gröna given stöds av en rad ambitiösa initiativ där handlingsplanen för nollförorening är en viktig del som innehåller en färdplan för att förhindra att föroreningarna får betydande effekter på vår hälsa och ekosystemen.

Handlingsplanen samverkar på många olika sätt med andra politiska åtgärder inom ramen för den europeiska gröna given, däribland Från jord till bord, handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, strategin för biologisk mångfald, den temainriktade strategin för markskydd och kemikaliestrategin för hållbarhet. Ett av de viktigaste målen för handlingsplanen är att förebyggandet av föroreningar ska ingå i alla relevanta politiska områden.

Även om klimatförändringarna inte specifikt omfattas av handlingsplanen för nollförorening är det tydligt att om målen i handlingsplanen uppnås hjälper det oss att komma närmare nettonollutsläppsmålen.På samma sätt bidrar kampen mot klimatförändringar till att minska utsläppsnivåerna.

Handlingsplanen för nollförorening stödjer också bredare internationella agendor, såsom FN:s mål för hållbar utveckling för 2030. I handlingsplanen konstateras att föroreningarna inte stannar vid gränserna och att exempelvis konsumtionsvanorna och avfallshanteringen i Europa påverkar föroreningsnivåerna globalt.

Vad innebär handlingsplanen för nollförorening specifikt?

Det är ett mycket brett ämne som är svårt att precisera, men ett av de viktigaste målen är att uppmuntra och verka för att förebyggandet av föroreningar inkluderas i all relevant EU-politik. Andra viktiga delar av planen är att ta itu med ojämlikheten i fråga om exponering för föroreningar, förbättra genomförandet och efterlevnaden, genomföra kollektiva åtgärder och förändringar i hela samhället, verka för en global övergång till nollförorening och utforma en mer integrerad strategi för övervakning av föroreningar.

I handlingsplanen framhävs också att vi för att förverkliga dessa ambitioner måste se till att de politiska åtgärderna bygger på att förebygga föroreningar vid källan, och att koncept som sanering av miljöföroreningar och eliminering av förorenande ämnen i slutet av avfallskedjan är mindre hållbara än långsiktiga åtgärder.

Själva planen innehåller en omfattande förteckning över specifika åtgärder som ska vidtas för att påbörja förverkligandet av nollföroreningsambitionen (med tidsramar för dessa åtgärder). I planen fastställs och definieras också nio så kallade flaggskeppsåtgärder. Flaggskeppsåtgärd nummer ett innebär till exempel att ”minska ojämlikhet i hälsa genom nollförorening”.

Den övergripande tidsramen för handlingsplanen sträcker sig fram till år 2050. Planen innehåller dock också ett antal mål för 2030 som ska göra det lättare att komma igång med förverkligandet av nollföroreningsambitionen.

Vilken är miljöbyråns roll i handlingsplanen för nollförorening?

Vi måste effektivt kunna övervaka framstegen när det gäller att uppnå nollförorening så att vi kan förstå vad vi lyckats bra med, var framstegen går långsammare och var det behövs ytterligare kunskap. På så sätt kommer vi att bidra till att förverkliga ambitionerna i planen under de kommande åren.

Handlingsplanen innehåller ett krav på att miljöbyrån och Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) ska utarbeta en övervaknings- och prognosbedömning för nollförorening. Närmare bestämt ansvarar miljöbyrån för att utarbeta övervakningsbedömningen. Den första bedömningen ska göras i slutet av 2022 och en uppföljande bedömning under 2024.

Denna bedömning kommer att innehålla en integrerad uppskattning av de senaste föroreningstrenderna som ska visa om våra nuvarande resultat ger EU goda förutsättningar att uppfylla de specifika nollutsläppsmålen för 2030 samt andra aktuella politiska mål. Det kommer också att undersökas om det är möjligt att uppnå de långsiktiga målen för 2050.

Exakt hur kommer miljöbyrån att övervaka framstegen?

Vår bedömning senare i år kommer att fungera som utgångspunkt för att mäta framtida framsteg. Rapporten kommer att bygga på tillgängliga ”indikatorer” som ger information om de senaste trenderna i fråga om utsläpp och effekter av föroreningar. Med hjälp av denna information kan vi göra en inledande analys som visar om vi är på rätt väg för att uppnå de specifika målen för 2030, och även om vår färdriktning på andra områden är i linje med de nuvarande politiska målen.

Viktigt är att vi i vår analys också sannolikt kommer att identifiera områden där vi inte vet tillräckligt mycket och där vi behöver ta fram bättre information och indikatorer som kan användas i framtida bedömningar. Vi kommer också att använda andra informationskällor (till exempel landspecifika bedömningar eller undersökningar) för att hjälpa till att identifiera framväxande problem och ge tidiga varningar om de främsta framtida problemen som behöver åtgärdas.

En andra bedömning, som ska göras under 2024, kommer att bygga på 2022 års rapport och innefatta ytterligare indikatorer och information som hjälper oss att bättre förstå hur långt vi kommit när det gäller att uppnå nollföroreningsmålen. Europeiska kommissionen kommer sedan att använda detta arbete för att utarbeta policydokument som ska fungera som underlag och vägledning för den framtida politiken vad gäller föroreningar.

Hur realistiskt är det att vi någonsin kommer att uppnå nollförorening?

Ambitionsnivån i handlingsplanen för nollförorening är mycket hög och vissa kanske ifrågasätter om nollförorening är möjlig att uppnå. Genom att lägga ribban så högt får vi dock en tydlig bild av behovet av systemförändringar och kan skapa en mer integrerad strategi för att ta itu med föroreningarna och deras effekter.

Vi överskrider redan nu kapaciteten för vår planet. Luft-, mark- och vattenföroreningar har betydande negativa effekter på vår hälsa och ekosystemen. Studier som IPBES globala bedömningsrapport om biologisk mångfald och ekosystemtjänster visar att den nuvarande mänskliga verksamheten har en negativ inverkan på de ekosystem som vi är beroende av, och det är uppenbart att detta inte är hållbart. Vi måste därför arbeta hårt för att uppnå målen i handlingsplanen för nollförorening om vi vill skapa ett mer hållbart samhälle.

Ian Marnane, EEA environment, health and well-being expert

Ian Marnane
Expert på miljö, hälsa och välbefinnande vid Europeiska miljöbyrån

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

Taggar

Insorterad under
Insorterad under zero pollution, pollution
Dokumentåtgärder