nästa
föregående
poster

Article

Hur miljövänliga är de nya biologiskt nedbrytbara, komposterbara och biobaserade plastprodukterna som börjat användas?

Ändra språk
Article Publicerad 2020-09-28 Senast ändrad 2020-10-12
5 min read
Photo: © John Cameron, Unsplash
Det är ett känt faktum att plastföroreningar och -avfall är ett stort miljöproblem. På senare tid har en rad nya plastprodukter börjat marknadsföras med argumentet att de ska vara bättre för miljön. I en ny briefing från Europeiska miljöbyrån (EEA) utvärderas de här produkternas miljöavtryck. För att få reda på mer pratade vi med Almut Reichel, som är expert på hållbar resursanvändning och avfall vid Europeiska miljöbyrån.

Att verka förebyggande och minska mängden plastavfall bör ha högsta prioritet. Vi måste öka våra ansträngningar för att minimera plastavfallet, särskilt med tanke på att mängden plastavfall fortfarande ökar. För många produkter kan plast vara en bra lösning. Vi måste dock utforma och använda de här plasterna på ett cirkulärt sätt samt se till att de är återvinningsbara och återvinns i mycket större utsträckning än i dag.

Hur miljövänliga är de nya biologiskt nedbrytbara, komposterbara och biobaserade plastprodukterna?

Först måste man förstå skillnaden mellan biobaserad och fossilbaserad biologiskt nedbrytbar, komposterbar plast. Biologiskt nedbrytbar eller komposterbar plast kan tillverkas av både biobaserade och fossilbaserade råvaror, och biobaserad plast finns både av komposterbart/biologiskt nedbrytbart slag och av icke komposterbart/icke biologiskt nedbrytbart slag.

Hur hållbart ett biobaserat material är beror – precis som för fossilbaserad plast – på produktionsmetoder, produkternas livslängd och den behandling som krävs i slutet av livscykeln. Biologiskt nedbrytbara och komposterbara plastprodukter kan i vissa fall och för vissa tillämpningar bidra till att minska mängden plastföroreningar i miljön. Men dessa plaster är långt ifrån att vara någon universallösning på de utmaningar som Europa står inför i dagsläget när det gäller plastens miljöavtryck.

Vad är syftet med EEA:s nya briefing? Varför är det så viktigt att öka allmänhetens kunskap på området?

Det råder stor förvirring kring de här plastprodukterna, vad de betyder och vad de kan erbjuda. Det är mycket viktigt att människor känner till och förstår skillnaderna mellan de olika produkterna. Om konsumenterna tror att förpackningar som är märkta som ”biobaserade” kan komposteras eller kastas i soptunnan för bioavfall riskerar de att i själva verket öka plastföroreningarna. Syftet med vår briefing är att göra beslutsfattare och allmänhet uppmärksamma på de här fallgroparna och lyfta fram behovet av att tydligt informera om de här skillnaderna och om hur varje typ av plast ska bortskaffas.

Alla påståenden om komposterbarhet eller biologisk nedbrytbarhet bör vara exakta och tydligt ange de förhållanden under vilka egenskaperna gäller. Industriella komposterbara plastprodukter är till exempel utformade för att brytas ner biologiskt under särskilda kontrollerade förhållanden i industriella komposteringsanläggningar. Det är därmed inte säkert att de är (helt) komposterbara i hemkomposter, som i regel inte uppnår lika höga temperaturer och där exempelvis fuktförhållanden och förekomst av mikroorganismer varierar kraftigt.

Vilka är de största utmaningarna och möjligheterna med de här nya plastprodukterna?

Det är viktigt att ta reda på vilka produkter som lämpar sig för användning av biologiskt nedbrytbar eller komposterbar plast och i vilka fall detta kan göra mer skada än nytta. Att använda komposterbara plastpåsar för att samla in livsmedelsavfall i hushållen verkar till exempel leda till ökad källsortering av matavfall eftersom konsumenterna finner påsarna praktiska. Vissa kommuner och avfallsinsamlingsföretag rekommenderar eller kräver därför att certifierade komposterbara plastpåsar används för insamlingen av biologiskt avfall, medan andra inte accepterar sådana påsar. Hur man ställer sig till detta beror i hög grad på de val som gjordes när infrastrukturen för hantering av biologiskt avfall utformades och byggdes upp i landet i fråga.

I en cirkulär ekonomi bör å andra sidan all plast i första hand återvinnas till ny plast. När en komposterbar eller biologiskt nedbrytbar plastprodukt komposteras kan man inte producera ny plast utifrån den, och all den energi som användes för att producera den går därmed förlorad.

Det verkar råda en viss förvirring kring hur man bör bortskaffa de här nya plasterna. Är det inte bättre att i möjligaste mån undvika att använda plast i stället?

Att verka förebyggande och minska mängden plastavfall bör mycket riktigt ha högsta prioritet. Vi måste öka våra ansträngningar för att minimera plastavfallet, särskilt med tanke på att mängden plastavfall fortfarande ökar. För många produkter kan plast vara en bra lösning. Vi måste dock utforma och använda de här plasterna på ett cirkulärt sätt samt se till att de är återvinningsbara och återvinns i mycket större utsträckning än i dag.

Vad gör EU för att komma till rätta med problemet? Hur ställer sig EU till dessa nya plaster?

År 2018 offentliggjorde Europeiska kommissionen den europeiska strategin för plast i en cirkulär ekonomi. Strategin innebär att EU åtar sig att minska mängden plastavfall, se till att plastprodukter utformas så att de kan återvinnas och investera i plaståtervinning och andra åtgärder. Dessutom innebär direktivet om plast för engångsbruk från 2019 att införseln av vissa engångsplaster till EU-marknaden begränsas och att krav införs på att förbrukningen av ett antal andra produkter minskas. De här kraven gäller även biobaserade, biologiskt nedbrytbara och komposterbara plastprodukter.

När det gäller plaster med biologiskt nedbrytbara egenskaper har EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin 2020 föresatsen att skapa en tydlig politisk ram med harmoniserade regler för definition och märkning av komposterbara och biologiskt nedbrytbara plaster, där det även ingår att kartlägga de användningsområden där det är miljömässigt fördelaktigt att använda denna typ av plast. Nu måste vi se till att denna politik genomförs på ett tillfredsställande sätt i hela Europa.

Vad gör Europeiska miljöbyrån på området plastavfall och förebyggande av plastavfall?

Plast är en av de viktigaste värdekedjorna i EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin 2020. Därför är plast ett viktigt arbetsområde för oss. Vi analyserar plast ur olika perspektiv. Utöver vår nyutkomna briefing har vi till exempel reviderat de europeiska riktlinjerna för förebyggande av plastavfall och analyserat Europas handel med plastavfall. Senare i år planerar vi dessutom att offentliggöra en analys om plasten i Europas cirkulära ekonomi, om plast i textilier och om de växthusgasutsläpp som plast orsakar.

Almut Reichel

Expert på hållbar resursanvändning och avfall vid Europeiska miljöbyrån

Denna intervju publicerades i septemberutgåvan av Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev nr 3/2020.

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage