nästa
föregående
poster

Article

Framåtblickande bedömningar för en bättre förståelse av hållbarhetsutsikter

Ändra språk
Article Publicerad 2020-07-21 Senast ändrad 2020-08-14
5 min read
Photo: © drmakete lab on Unsplash
Europeiska miljöbyrån (EEA) har nyligen offentliggjort en rapport om de ”drivkrafter för förändring” som påverkar EU:s prognoser för miljö och hållbarhet. Vi intervjuade rapportens projektledare, Lorenzo Benini, som är systembedömnings- och hållbarhetsexpert vid EEA.

Vad har du för roll inom EEA och vilken typ av arbete innebär den? 

Jag arbetar inom ramen för EEA-enheten Integrated Assessments for Sustainability, som tar fram integrerade miljöbedömningar, såsom European environment - state of and outlook report (SOER)[Europas miljö – tillstånd och utblick]. Tyngdpunkten i mitt arbete ligger på att ta fram systembedömningar som analyserar hållbarhetsutmaningar och -möjligheter för Europa. I detta ingår att titta på sambanden mellan socioekologiska och sociotekniska system över olika skalor, med ett framåtblickande perspektiv, och att erkänna när vår kunskap är osäker. 

 

Vad är framåtblickande bedömningar? 

EEA:s framåtblickande bedömningar undersöker potentiella framtida utvecklingsscenarier, till exempel inom ramen för miljö- och hållbarhetsutsikter. Dessa bygger på en kombination av etablerad kunskap om tidigare trender och dynamik, vår kunskap om interaktioner mellan olika fenomen samt utforskning av alternativa framtidsscenarier. Framtiden är alltid osäker och ännu mer i dessa tider av ökande volatilitet, komplexitet och flertydighet. 

Världen är alltmer sammanhängande och det som händer i en annan del av världen kan få stora konsekvenser för Europa. Coronakrisen är ett allvarligt exempel på detta.

Alternativa framtidsscenarier kan dock föreställas, debatteras och eftersträvas. För att göra detta krävs det en lång rad kvantitativa och kvalitativa framtidsstudier och samarbete med många olika intressenter för att ta fram kunskap som kan stödja politiska åtgärder i riktning mot hållbarhet. I vårt fall samarbetar vi med vårt nätverk av medlemsländer (Eionet), beslutsfattare, experter inom olika områden och från olika bakgrunder samt, i allt högre grad, med civilsamhället. 

 

Vad förtäljer den senaste EEA-rapporten? 

I rapporten ”Drivers of change of relevance for Europe’s environment and sustainability” (drivkrafter för förändring av betydelse för EU:s miljö och hållbarhet) utforskas en lång rad ”drivkrafter” som kan påverka Europas framtid, särskilt sådana som påverkar Europas ambitioner på områdena miljö och hållbarhet. Totalt sett ska rapporten ge en mångfaldig bild av de förändringar som sker globalt och i Europa, deras samband, liksom deras möjliga konsekvenser. 

EU:s prognoser för miljö och hållbarhet påverkas av många olika faktorer, vilket skapar både nya risker och nya möjligheter. Världen är alltmer sammanhängande och det som händer i en annan del av världen kan få stora konsekvenser för Europa. Coronakrisen är ett allvarligt exempel på detta. EU:s roll på den globala arenan är i förändring. Det ger EU en möjlighet att ompositionera sig inför de kommande miljö-, hållbarhets- och strategiutmaningarna och att söka upp de möjligheter som ligger framför oss för att gå mot en mer hållbar utveckling. 

 

Hur kan man beskriva drivkrafter för förändring? 

”Drivkrafter för förändring” skiljer sig åt geografiskt och tidsmässigt, liksom i ursprung, styrka och potentiell påverkan. Globala megatrender, såsom global befolkningstillväxt eller klimatförändring, är världsomfattande, långsiktiga trender som sker långsamt men har stora effekter. Vissa trender är väletablerade och kännetecknar i synnerhet Europa, till exempel en åldrande befolkning eller migrationen från öst till väst. Andra trender har börjat uppträda utan att ännu vara väletablerade, såsom teknisk konvergens och den ”fjärde industriella revolutionen”. En annan faktor är det vi kallar jokrar eller ”wild cards”, som är osannolika men potentiellt störande eller banbrytande framtida händelser. De kan utgöras av viktiga tekniska genombrott, kollaps av pollinerande insektssamhällen eller utbrott av infektionssjukdomar. 

 

Hur ser utvecklingen ut när det gäller vissa av dessa trender? 

Man kan säga att de globala miljöutmaningarna har ökat de senaste 50 åren och att föroreningarnas geografiska utbredning förändras över jordklotet, i takt med den ekonomiska tillväxten, förändrade geopolitiska maktförhållanden och ökade konsumtionsnivåer. Samtidigt håller världen på att bli mer sammankopplad än någonsin tidigare, genom flöden av resurser, människor och information, vilket gör det svårare att säkerställa ett globalt hänsynstagande till miljön. 

 

Europa har blivit alltmer beroende av viktiga resurser samtidigt som vi lägger ut en betydande del av vår belastning på miljön på andra. Tekniska landvinningar innebär både möjligheter och risker för hälsa, miljö och välmående. Värderingar, livsstilar och styrelseformer förändras över hela världen. Samtidigt som konsumtionssamhället växer, särskilt i tillväxtländerna, tas också nya idéer upp av delar av befolkningen, och medborgarna kräver allt oftare insatser på miljö- och hållbarhetsområdet, både inom och utanför Europa. 

 

Hur används framtidsanalyser i beslutsfattandet i EU och medlemsländerna? 

Inom miljö och hållbarhet används ofta framåtblickande processer för att förutse potentiella risker och identifiera möjligheter att främja politiska miljö- och hållbarhetsåtgärder. EU-kommissionen har till exempel inrättat ett framåtblickande system (FORENV) som ska identifiera nya miljöproblem för att öka medvetenheten om deras potentiella konsekvenser och hjälpa beslutsfattare och intressenter att åtgärda dem. Liknande exempel finns i många medlemsstater i EES. Prognoser och framtidsstrategier har också nyligen fått ökad betydelse i EU:s beslutsfattande med utnämningen av en kommissionsledamot med ansvar för kontakter mellan institutionerna och framtidsfrågor – vice ordförande Maroš Šefčovič – och EU:s nätverk för strategisk framsynthet. 

Inom området miljö och hållbarhet används ofta framåtblickande processer för att förutse potentiella risker och identifiera möjligheter att främja politiska miljö- och hållbarhetsåtgärder

 

Vad kommer EEA att göra inom detta område den närmaste tiden? 

Europeiska miljöbyrån bidrar aktivt till FORENV-processen, tillsammans med framtidsexperter från medlemsländerna och nationella referenscenter för framåtblickande information och tjänster (NRC-FLIS). Miljöbyrån driver också ett antal framtidsrelaterade projekt, vissa av dem i partnerskap med medlemsländer och andra EU-institutioner. Vi räknar med att ta fram bedömningar om konsekvenserna av drivkrafterna för förändring för EU:s hållbarhetsagenda, fastställa en framtidsanalysprocess för att identifiera nya trender och utveckla denna kunskapsbas för nästa utgåva av vår tillstånds- och utblicksrapport. 

Lorenzo Benini 
Systembedömnings- och hållbarhetsexpert 
Europeiska miljöbyrån 

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

Dokumentåtgärder