Mark och jord drabbas av mänskliga aktiviteter

Mark och jord är nödvändiga för natursystem och samhällen, men den mänskliga aktiviteten hotar på ett övergripande plan funktionerna hos våra mark- och jordresurser. Varför händer detta? Vad gör Europa för att förhindra det? Eftersom 2015 har utnämnts till internationella markåret ställde vi dessa frågor till Geertrui Louwagie, projektledare vid Europeiska miljöbyrån med ansvar för bedömning och rapportering av markförhållanden.

Läs mer

Mot global hållbarhet

I augusti i år enades över 190 länder om FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. I slutet av september träffades statscheferna i New York, där de antog agendan och de mål för hållbar utveckling som den innehåller. Till skillnad från tidigare gäller de nya målen för hållbar utveckling både utvecklingsländerna och de utvecklade länderna. De har dessutom ett bredare fokus som täcker in fler aspekter av hållbar utveckling. Många av de sjutton målen för hållbar utveckling rör områdena miljö, resursanvändning och klimatförändring.

Läs mer

Grön infrastruktur – bättre livsbetingelser genom naturbaserade lösningar

Grön infrastruktur erbjuder attraktiva lösningar på såväl miljöproblem som sociala och ekonomiska problem och måste därför fullt ut integreras i olika politikområden. Europeiska miljöbyrån förbereder nu en rapport om vilken roll grön infrastruktur har när det gäller att minska effekterna av naturkatastrofer till följd av väder- och klimatförändringar. Vi bestämde oss därför för att prata med rapportens huvudförfattare Gorm Dige, projektledare med ansvar för territoriell miljöanalys samt politisk och ekonomisk analys.

Läs mer

Att begränsa klimatförändringen

År 2014 var rekordvarmt. Det var också ännu ett år i en rad allt varmare decennier. För att begränsa den globala uppvärmningen till 2 °C över förindustriella nivåer och minimera effekterna av klimatförändringen, måste utsläppen av växthusgaser till atmosfären minskas betydligt. Regeringar kan sätta upp mål men till sist är det industrin, företagen, de lokala myndigheterna och hushållen som måste vidta åtgärder. Syftet med åtgärderna måste vara att se till att utsläppen minskar, att koncentrationerna av växthusgas i atmosfären stabiliseras, att temperaturhöjningarna hejdas och att klimatförändringen begränsas.

Läs mer

Att leva i ett klimat i förändring

Vårt klimat förändras. Forskningsrön visar att den globala medeltemperaturen stiger och att nederbördsmönstren förändras. De visar också att glaciärerna, det arktiska istäcket och Grönlandsisen smälter. Den femte utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (FN:s forskningspanel för klimatfrågor) visar att uppvärmningen sedan 1900-talets mitt huvudsakligen beror på att koncentrationerna av växthusgaser ökat till följd av utsläpp från människans verksamhet. En stor del av denna ökning orsakas av förbränningen av fossila bränslen och den förändrade markanvändningen.

Läs mer

Marken och klimatförändringen

Mark är en viktig — och ofta bortglömd — faktor i klimatsystemet. Marken är det näst största koldioxidlagret (sänkan) efter haven. Beroende på region kan klimatförändring leda till att mer koldioxid lagras i växter och mark på grund av ökad vegetation, eller till att mer koldioxid frigörs till atmosfären. Återställning av viktiga ekosystem på land och hållbar markanvändning i tätorts- och landsbygdsområden kan hjälpa oss att begränsa och anpassa oss till klimatförändringen.

Läs mer

Jordbruket och klimatförändringen

Jordbruket både bidrar till klimatförändringen och påverkas av den. EU behöver minska växthusgasutsläppen från jordbruket och anpassa sitt system för livsmedelsproduktion för att klara klimatförändringen. Men klimatförändringen är endast en av många belastningar på jordbruket. Inför växande global efterfrågan och konkurrens om resurser måste EU:s produktion och konsumtion av livsmedel ses i ett bredare perspektiv, där jordbruk och energi- och livsmedelstrygghet kopplas samman.

Läs mer

Klimatförändringen och städerna

De flesta européer bor nu i städer och därför kommer de val vi gör i fråga om städernas infrastruktur att få stort inflytande på hur väl vi klarar av klimatförändringen. Tätare nederbörd, översvämningar och värmeböljor kommer troligen att höra till de utmaningar som europeiska städer ställs inför grund av klimatförändringen. Vi frågade Holger Robrecht, biträdande regional direktör vid Internationella rådet för lokala miljöinitiativ (ICLEI), vad städerna gör för att anpassa sig till klimatförändringen.

Läs mer

Är vi redo för klimatförändringen?

Klimatförändringen har en mängd olika konsekvenser för vår hälsa, våra ekosystem och vår ekonomi. Dessa konsekvenser kommer troligen att bli allvarligare under kommande decennier. Om de inte begränsas kan det leda till höga kostnader i form av ohälsa, negativa effekter på ekosystemen och skadad egendom och infrastruktur. Många anpassningsprojekt är redan på gång i hela Europa för att förbereda oss för en klimatförändring.

Läs mer

Klimatförändring och människors hälsa

Klimatförändringen i Europa påverkar folkhälsan redan nu och det kommer den att fortsätta att göra. Hur påverkar den européerna i dag? Hur ser framtiden ut? Vi ställde dessa frågor till Bettina Menne från WHO Europa.

Läs mer

Klimatförändringen och investeringarna

Åtgärder för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringen anses ofta dyra och betraktas som ytterligare en börda för ekonomin. Men europeiska länder satsar redan offentliga och privata medel på forskning, infrastruktur, jordbruk, energi, transporter, stadsutveckling, social trygghet, hälso- och sjukvård och naturskydd. Vi kan se till att de utgifter vi redan har på dessa områden gynnar klimatvänliga och hållbara alternativ som bidrar till att skapa nya arbetstillfällen.

Läs mer

Klimatförändringen och haven

Klimaendringene fører til oppvarming av havene, forsuring av havmiljøet og endrede nedbørsmønstre. Denne kombinasjonen av faktorer forverrer ofte konsekvensene av andre menneskelige faktorer som påvirker havene og fører til tap av marint biologisk mangfold. Mange menneskers levebrød avhenger av det biologiske mangfold og økosystemene i havet, så tiltak for å begrense oppvarmingen av havene må treffes raskt.

Läs mer

Avfall: Ett problem eller en resurs?

Avfall är inte bara ett miljöproblem utan även en ekonomisk förlust. En genomsnittlig europé producerar 481 kilo kommunalt avfall per år. En allt större del av detta återvinns eller komposteras och allt mindre skickas till soptippen. Hur kan vi ändra vårt sätt att producera och konsumera så att vi producerar mindre och mindre avfall och använder alltmer avfall som en resurs?

Läs mer

Från produktion till avfall: livsmedelssystemet

Vi använder mer och mer naturresurser på grund av befolkningstillväxt, livsstilsförändringar och ökande personlig konsumtion. För att tygla vår ohållbara konsumtion behöver vi ta itu med hela resurssystemet, inklusive produktionsmetoder, efterfrågemönster och försörjningskedjor. Här tar vi en närmare titt på livsmedel.

Läs mer

Ekonomin: resurseffektiv, grön och cirkulär

Vårt välbefinnande är beroende av att vi använder naturresurser. Vi utvinner resurser och omvandlar dem till livsmedel, byggnader, möbler, elektroniska enheter, kläder osv. Men vi utnyttjar resurser i så snabb takt att det överstiger miljöns förmåga att återskapa resurser och försörja oss. Hur kan vi garantera vårt samhälles välbefinnande på lång sikt? Att göra vår ekonomi grönare kan helt klart hjälpa till.

Läs mer

Omställning till en grön ekonomi

Vår livskvalitet, vår hälsa och våra jobb är beroende av miljön. Men i dag använder vi naturresurser på ett sätt och i en takt som riskerar att undergräva vårt välbefinnande och naturens förmåga att försörja oss. Vi måste i grunden förändra vårt sätt att producera, konsumera och leva. Vi behöver göra vår ekonomi grönare och den omställningen måste börja i dag.

Läs mer

Hur kan man göra städer gröna?

Mer än tre fjärdedelar av européerna bor i tätorter. Det som stadsborna producerar, köper, äter och kastar bort, hur de förflyttar sig och var de bor har stor inverkan på miljön. Hur en stad byggs påverkar samtidigt hur dess invånare bor. Vi frågade Roland Zinkernagel från Malmö kommun om vilka konkreta åtgärder de vidtar för att göra staden mer hållbar.

Läs mer

Vad är det som får oss att köpa det vi köper?

Européer i alla åldrar är konsumenter. Det vi väljer att konsumera och köpa bidrar till att bestämma vad som produceras. Men hur väljer vi vad vi ska köpa? Är det ett rationellt eller impulsivt beslut? Vi frågade Lucia Reisch, från Handelshøjskolen i Köpenhamn, om konsumentbeteendet i Europa.

Läs mer

Grunderna i ekonomi och miljö

I mars 2014 drabbades Paris av en episod med partikelföroreningar. Användningen av privatbilar begränsades kraftigt i många dagar. På andra sidan jorden lanserade ett kinesiskt företag en ny produkt: Smogförsäkring för inhemska resenärer vars vistelse förstörts av dålig luftkvalitet. Hur mycket är då ren luft värd? Kan den ekonomiska forskningen hjälpa oss att minska föroreningarna? Vi tar en närmare titt på vissa grundläggande ekonomiska begrepp.

Läs mer

Skräp i våra hav

Skräp i våra hav

2014-09-04

Omkring 70 % av vår planet täcks av hav och marint skräp kan upptäckas praktiskt taget överallt. Marint skräp, i synnerhet plast, utgör ett hot inte bara mot våra havs och kusters hälsa utan även mot vår ekonomi och våra samhällen. Det mesta av det marina skräpet genereras av verksamheter på land. Hur kan vi stoppa flödet av skräp till våra hav? Det bästa stället att börja ta itu med detta globala havsproblem är på land.

Läs mer

Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100