Artiklar

Naturen och vattnet går hand i hand. Det är grundtanken bakom det nederländska programmet Ruimte voor de Rivier (ung. göra plats för floden). Strategin går ut på att helt enkelt börja om från början, och är nu en global modell för vattenförvaltning och ett skydd mot den ökade översvämningsrisk som följer av klimatförändringarna. De senaste extrema översvämningarna 1993 och 1995 var en väckarklocka, menar Willem Jan Goossen från nederländska infrastruktur- och vattenförvaltningsministeriet. Vi frågade honom vad programmet innebär med avseende på hållbart översvämningsskydd.

Läs mer

Klimatförändringarna innebär ökade påfrestningar för vattenförekomsterna. Allt från översvämningar och torka till försurade hav och stigande havsnivåer; klimatförändringarnas inverkan på vattnet kommer troligen att intensifieras under de kommande åren. Dessa förändringar leder till att åtgärder vidtas runtom i Europa. Städer och regioner håller redan på att anpassa sig och använder mer hållbara och naturbaserade lösningar för att minska översvämningarnas konsekvenser. De använder också vatten på ett smartare och mer hållbart sätt, så att vi kan klara av att leva med torkan.

Läs mer

Livet i Europas sötvatten och regionala hav far illa. Ekosystemen är i dåligt skick, vilket har en direkt inverkan på många vattenlevande djur och växter. Andra arter och människor som är beroende av rent vatten påverkas också. Europas hav är i ett bedrövligt skick, främst på grund av överfiske och klimatförändringar, medan sötvattenförekomsterna lider av överskott på näringsämnen med förändrade livsmiljöer som följd. Kemiska föroreningar har en negativ inverkan på såväl sötvattensmiljöer som marina miljöer.

Läs mer

I Europa förbrukar vi miljarder kubikmeter vatten varje år, inte bara som dricksvatten utan även i jordbruket och tillverkningsindustrin, för värme och kyla, inom turismen och andra tjänstesektorer. Med alla tusentals sötvattensjöar, floder och grundvattenkällor som står till buds kan vattentillgången i Europa tyckas obegränsad. Men befolkningstillväxt, urbanisering, föroreningar och klimatförändringarnas effekter, såsom ihållande torka, leder till enorma påfrestningar på Europas vattentillgång och vattenkvalitet.

Läs mer

Mer än 70 procent av jordens yta är täckt av vatten. Det var i vattnet livet en gång började, så det är inte särskilt förvånande att alla levande varelser på vår blå planet behöver vatten. Vatten är i själva verket många saker: en livsnödvändighet, ett hem, en lokal och global resurs, en transportkorridor och en klimatreglerare. Under de två senaste århundradena har haven också blivit både slutdestinationen för många föroreningar som släpps ut i naturen och en nyupptäckt källa till mineraler, som kan utvinnas. För att kunna fortsätta njuta av rent vatten och friska hav och floder måste vi helt ändra vårt sätt att använda och behandla vatten.

Läs mer

Många förknippar fortfarande kvicksilver med termometrar och de flesta vet att ämnet är giftigt. Eftersom kvicksilver är giftigt håller det på att försvinna från produkter i Europa, men stora mängder finns kvar i luft, vatten, mark och ekosystem. Är kvicksilvret fortfarande ett problem, och vad försöker man göra åt det? Vi har intervjuat Ian Marnane, expert på hållbar resursanvändning och industri på Europeiska miljöbyrån.

Läs mer

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Konsekvenserna märks över hela jorden och påverkar såväl människor och natur som samhällsekonomin. För att begränsa klimatförändringarna måste vi minska det samlade utsläppet av växthusgaser i världen väsentligt. De konkreta åtgärder som kan göra det möjligt att nå det övergripande målet kräver förståelse av hur utsläpp från olika källor påverkar länder och regioner i ett komplext system samt av effekterna av global styrning och möjliga fördelar. Europeiska miljöbyrån arbetar för att ständigt förbättra det kunskapsunderlag som behövs för att utforma fungerande åtgärder.

Läs mer

Nyligen antog Europeiska kommissionen ett antal lagförslag för en mer hållbar finansiering i Europeiska unionen (EU). Kommissionens förslag bygger på rekommendationer från högnivågruppen för hållbar finansiering, som består av experter från civilsamhället, finanssektorn, forskningsvärlden samt europeiska och internationella institutioner. Vi har talat med Europeiska miljöbyråns representant i expertgruppen, Andreas Barkman, som arbetar med strategisk rådgivning om klimatförändringar och energifrågor.

Läs mer

Miljöpolitik är inte lätt. Å ena sidan vill européer ha alla fördelarna från en välfungerande ekonomi. Å andra sidan medför vår livsstil betydande miljö- och hälsorelaterade kostnader. För att kunna hitta de bästa politiska lösningarna måste vi förstå hur naturen, ekonomin och människors hälsa är kopplade till varandra. Europeiska miljöbyrån bidrar med underlag för politiska beslut genom att erbjuda just den kunskapen.

Läs mer

Europeiska miljöbyrån (EEA) offentliggjorde nyligen sin årliga rapport om transport- och miljörapporteringsmekanismen (nedan kalladTERM-rapporten), som den här gången handlade om luft- och sjöfart. Det är två sektorer som växer snabbt, vilket leder till miljöpåverkan och utsläpp. Vi bad Anke Lükewille, EEA expert på luftföroreningar, att förklara de viktigaste punkterna i årets TERM-rapport.

Läs mer

Inom Europa samlas allt mer information in för att öka vår kunskap om miljön. Jordobservationsdata från EU:s Copernicusprogram ger oss möjligheter att förbättra vår kunskap om miljön men medför också nya utmaningar. Genom att kombinera de senaste uppgifterna från Copernicus med vår redan existerande kunskapsbas siktar Europeiska miljöbyrån (EEA) mot att göra det möjligt för Europas beslutsfattare och invånare att vidta åtgärder för att möta lokala, nationella och globala utmaningar.

Läs mer

EU har antagit flera klimat- och energimål som syftar till att minska växthusgasutsläppen, förbättra energieffektiviteten och öka användningen av förnybar energi. Hur övervakar EEA medlemsstaternas framsteg i riktning mot dessa mål? Vi bad Melanie Sporer, sakkunnig vid EEA när det gäller begränsning av klimatförändring och energi, att förklara vilken uppgift EEA har i detta arbete. Hon har också beskrivit de årliga framstegen i den senaste rapporten om tendenser och prognoser (Trends and Projections report).

Läs mer

Tack vare lagstiftning, teknik och en omställning från mycket förorenande fossila bränslen i många länder har Europas luftkvalitet förbättrats under de senaste decennierna. Men det är fortfarande många som påverkas negativt av luftföroreningar, särskilt i städerna. Eftersom luftföroreningar är ett komplext problem krävs det samordnade åtgärder på många nivåer. För att göra medborgarna delaktiga måste de enkelt kunna få tag på information när de behöver den, vilket nu är möjligt genom vårt nya luftkvalitetsindex. Förbättrad luftkvalitet skulle inte bara främja vår hälsa utan även kunna bidra till att motverka klimatförändringen.

Läs mer

Det marina växt- och djurlivet, det globala klimatet, vår ekonomi och vår sociala välfärd är alla beroende av tillgången till friska hav. Viss förbättring har visserligen skett men våra bedömningar och analyser visar att det sätt på vilket vi för närvarande använder Europas hav fortfarande är ohållbart. Klimatförändringen och konkurrensen om naturresurser sätter samtidigt de marina miljöerna under extra tryck. EU:s politiska beslut och åtgärder skulle kunna leda till större förbättringar om de genomfördes genom en ”ekosystembaserad förvaltningsstrategi” och fick stöd av en global ram för förvaltning av haven.

Läs mer

Det är allmänt känt att exponering för skadliga kemikalier påverkar människors hälsa och miljön. Den globala kemikalieproduktionen ökar och nya kemikalier utvecklas och tas i användning, men hur vet vi vilka kemikalier som är säkra? Vi träffade Xenia Trier, EEA-expert på kemikalier, för att diskutera olika problem i samband med en säker användning av kemikalier i Europa och vad EU gör för att minska kemikaliers eventuella sidoeffekter.

Läs mer

För de flesta människor är den cirkulära ekonomin ett abstrakt och avlägset begrepp. Att tänka miljövänligt blir allt populärare runtom i världen, men många är fortfarande inte medvetna om de stora förändringar som vi måste göra av vårt levnadssätt för att säkerställa en hållbar framtid och trygga vår långsiktiga välfärd.

Läs mer

Vårt klimat håller på att förändras. Vi måste minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa klimatförändringarna och samtidigt vidta åtgärder som hjälper oss att hantera nuvarande och kommande effekter. Båda dessa åtgärdsområden kräver en omstyrning av investeringar som saknar motstycke i historien. Detta slogs fast vid klimatkonferensen i Paris och nu senast i Marrakesh. Finanssektorn kan och kommer att spela en viktig roll för att hjälpa Europa i övergången till ett utsläppssnålt och klimattåligt samhälle.

Läs mer

Förra månaden publicerade Europeiska miljöbyrån (EEA) sin senaste rapport om luftkvaliteten i Europa, som visade att även om luftkvaliteten sakta förbättras är luftföroreningar fortfarande den enskilt största miljöhälsofaran i Europa. Vi har träffat Alberto González Ortiz, EEA:s expert inom luftkvalitet, för att diskutera rapportens resultat och hur tekniker som satellitbilder bidrar till att förbättra forskningen om luftkvalitet.

Läs mer

Det moderna samhället är beroende av förflyttningen av varor och människor, men våra nuvarande transportsystem inverkar menligt på människors hälsa och miljön. Vi talade med Magdalena Jóźwicka, projektledare för en kommande rapport om elbilar, om miljöfördelar och utmaningar i samband med användningen av eldrift som ett alternativ till konventionella drivmedel för fordon.

Läs mer

I december i fjol satte världen upp ett ambitiöst mål för sig själv i Paris: att begränsa den globala ökningen av medeltemperaturen till klart under 2 grader och samtidigt sikta på att begränsa ökningen till 1,5 grader över den förindustriella nivån. Vid G20-toppmötet tidigare i månaden tillkännagav Kina och USA sitt formella åtagande att ansluta sig till Parisavtalet. Detta är ett stort steg framåt för de internationella ansträngningarna att minska utsläppen av växthusgaser och begränsa den globala uppvärmningen. De minskningsåtaganden som de undertecknande länderna hittills gjort räcker dock inte till för att uppfylla detta ambitiösa mål.

Läs mer