Markanvändning

Europa är en landskapsmosaik som avspeglar hur markanvändningen har förändrats under historiens gång. Förändringarna fortsätter att påverka vårt landskap och vår miljö i dag, med stora och ofta oåterkalleliga markanvändningskonsekvenser. Det uppstår spänningar och konflikter praktiskt taget överallt när samhällets behov av resurser och utrymme inte stämmer med markens kapacitet att tillgodose dessa behov. Den situationen leder till överanvändning och försämring av landskap, ekosystem och miljö. Det kräver ett långsiktigt förvaltningsperspektiv.

EU:s politik

Det är viktigt att planera markanvändningen och förvalta marken om vi ska kunna göra markanvändningen förenlig med miljöhänsyn. Det är en utmaning som berör olika politiska nivåer och många sektorer. Övervakning och minskning av de negativa miljökonsekvenserna av markanvändningen samtidigt som produktionen av viktiga resurser upprätthålls är en viktig prioritering för beslutsfattare överallt i världen.

Markanvändningsplanering och förvaltningsbeslut fattas ofta på lokal eller regional nivå. Europeiska kommissionen har dock en roll att spela för att se till att medlemsstaterna tar hänsyn till miljön i sina markanvändningsplaner och tillämpar integrerad markförvaltning.

Europas ekonomier är beroende av naturresurser som till exempel råvaror och utrymme (markresurser). I färdplanen för ett resurseffektivt Europa nämns markanvändning och förvaltning av markresursen som en fråga av avgörande betydelse för att motverka ohållbara resurstrender. Europeiska unionens politik för anpassning till klimatförändringarna är av direkt betydelse för nuvarande och framtida markanvändningsmetoder och de ekonomiska sektorer som är beroende av dem. Markanvändning är också en viktig fråga för många andra politikområden, exempelvis territoriell sammanhållning, stadsplanering, jordbruk, tranporter och naturskydd.

Europeiska miljöbyråns verksamhet

Europeisk miljöbyråns verksamhet är främst inriktad på att bedöma Europas landskap och rumsliga förändringar med hjälp av verktyg för mark- och ekosystemräkenskaper samt analyser som bygger på geografiska informationssystem (GIS). Miljöbyrån har också fått i uppdrag att utveckla ett miljödatacentrum för markanvändning som ska bidra till det gemensamma miljöinformationssystemet (Seis).

Europeiska miljöbyråns viktigaste datakälla är databasen Corine Land Cover som tagits fram för 1990, 2000 och 2006. Databasen bygger på samarbete mellan miljöbyråns medlemsländer och det europeiska jordövervakningsprogrammet GMES (Global Monitoring for Environment and Security). Ytterligare GMES-data, exempelvis detaljerade tematiska översiktskartor och en stadsatlas är under utveckling som komplement till markanvändningsuppgifterna i Corine-databasen.

I samarbete med europeiska ämnescentrumet för rumslig information och analys (ETC-SIA) utvecklar Europeiska miljöbyrån ett europeiskt referenssystem för rumsliga analyser: European Catchment and Rivers Network System (ECRINS) och verktyg för mark- och ekosystemräkenskaper (LEAC) som bidrar till tematiska analyser (till exempel av fragmenterade landskap) och relevanta indikatorer.

Utsikter

Flera miljö- och regionalpolitiska åtgärder, till exempel strategin för biologisk mångfald i EU fram till 2020 och EU:s temainriktade strategi för markskydd, är beroende av god markanvändningsinformation som grundläggande referens. GMES-markövervakningstjänsten ingår i de inledande åtgärderna under perioden 2011–2013 för att uppdatera och förbättra övervakningen av kontinentens markareal och undersöka processerna i den lokala markanvändningen mer ingående. För bedömning av framtidstrender har instrumentet för framåtblickande miljöanalys av markanvändningsutvecklingen i Europa (Prelude) utvecklats. Det är ett interaktivt verktyg som presenterar fem olika markanvändningsscenarier för Europa.