Markanvändning

Ändra språk
Sida Senast ändrad 2017-07-24
Europa är en av världens mest intensivt använda kontinenter med den högsta andelen mark (upp till 80 procent) som upptas av bebyggelse, produktionssystem (inklusive jord- och skogsbruk) och infrastruktur. Konkurrerande markanvändningsanspråk uppstår ofta, vilket kräver beslut som innebär svåra avvägningar. Det finns flera viktiga drivkrafter till markanvändningen i Europa: den ökande efterfrågan på livsutrymme per person och sambandet mellan ekonomisk aktivitet, ökad rörlighet och tillväxt av transportinfrastrukturen brukar leda till att mer mark tas i anspråk. Mark är en ändlig resurs: hur den används är en av de viktigaste orsakerna till miljöförändring, med betydande konsekvenser såväl för livskvaliteten och ekosystemen som för förvaltningen av infrastrukturen.

Europa är en landskapsmosaik som avspeglar hur markanvändningen har förändrats under historiens gång. Förändringarna fortsätter att påverka vårt landskap och vår miljö i dag, med stora och ofta oåterkalleliga markanvändningskonsekvenser. Det uppstår spänningar och konflikter praktiskt taget överallt när samhällets behov av resurser och utrymme inte stämmer med markens kapacitet att tillgodose dessa behov. Den situationen leder till överanvändning och försämring av landskap, ekosystem och miljö. Det kräver ett långsiktigt förvaltningsperspektiv.

EU:s politik

Det är viktigt att planera markanvändningen och förvalta marken om vi ska kunna göra markanvändningen förenlig med miljöhänsyn. Det är en utmaning som berör olika politiska nivåer och många sektorer. Övervakning och minskning av de negativa miljökonsekvenserna av markanvändningen samtidigt som produktionen av viktiga resurser upprätthålls är en viktig prioritering för beslutsfattare överallt i världen.

Markanvändningsplanering och förvaltningsbeslut fattas ofta på lokal eller regional nivå. Europeiska kommissionen har dock en roll att spela för att se till att medlemsstaterna tar hänsyn till miljön i sina markanvändningsplaner och tillämpar integrerad markförvaltning.

Europas ekonomier är beroende av naturresurser som till exempel råvaror och utrymme (markresurser). I färdplanen för ett resurseffektivt Europa nämns markanvändning och förvaltning av markresursen som en fråga av avgörande betydelse för att motverka ohållbara resurstrender. Europeiska unionens politik för anpassning till klimatförändringarna är av direkt betydelse för nuvarande och framtida markanvändningsmetoder och de ekonomiska sektorer som är beroende av dem. Markanvändning är också en viktig fråga för många andra politikområden, exempelvis territoriell sammanhållning, stadsplanering, jordbruk, tranporter och naturskydd.

Europeiska miljöbyråns verksamhet

Europeisk miljöbyråns verksamhet är främst inriktad på att bedöma Europas landskap och rumsliga förändringar med hjälp av verktyg för mark- och ekosystemräkenskaper samt analyser som bygger på geografiska informationssystem (GIS). Miljöbyrån har också fått i uppdrag att utveckla ett miljödatacentrum för markanvändning som ska bidra till det gemensamma miljöinformationssystemet (Seis).

Europeiska miljöbyråns viktigaste datakälla är databasen Corine Land Cover som tagits fram för 1990, 2000 och 2006. Databasen bygger på samarbete mellan miljöbyråns medlemsländer och det europeiska jordövervakningsprogrammet GMES (Global Monitoring for Environment and Security). Ytterligare GMES-data, exempelvis detaljerade tematiska översiktskartor och en stadsatlas är under utveckling som komplement till markanvändningsuppgifterna i Corine-databasen.

I samarbete med europeiska ämnescentrumet för rumslig information och analys (ETC-SIA) utvecklar Europeiska miljöbyrån ett europeiskt referenssystem för rumsliga analyser: European Catchment and Rivers Network System (ECRINS) och verktyg för mark- och ekosystemräkenskaper (LEAC) som bidrar till tematiska analyser (till exempel av fragmenterade landskap) och relevanta indikatorer.

Utsikter

Flera miljö- och regionalpolitiska åtgärder, till exempel strategin för biologisk mångfald i EU fram till 2020 och EU:s temainriktade strategi för markskydd, är beroende av god markanvändningsinformation som grundläggande referens. GMES-markövervakningstjänsten ingår i de inledande åtgärderna under perioden 2011–2013 för att uppdatera och förbättra övervakningen av kontinentens markareal och undersöka processerna i den lokala markanvändningen mer ingående. För bedömning av framtidstrender har instrumentet för framåtblickande miljöanalys av markanvändningsutvecklingen i Europa (Prelude) utvecklats. Det är ett interaktivt verktyg som presenterar fem olika markanvändningsscenarier för Europa.

Relaterat innehåll

Nyheter och artiklar

Relaterade indikatorer

Land take Land take Land take as a result of the expansion of residential areas and construction sites is the main cause of the increase in urban land coverage in Europe. Agricultural zones and, to a lesser extent, forests and semi-natural and natural areas are disappearing in favour of the development of artificial surfaces. This affects biodiversity since it decreases habitats and fragments the landscapes that support and connect them. Between 2006 and 2012, the annual land take in the European countries (EEA-39) assessed in the 2012 Corine land cover (CLC) project was approximately 107 000 ha/year. The figure for the 2000-2006 period was approximately 118 000 ha/year. In the 28 countries 1 covered by all three CLC assessment periods (1990-2000, 2000-2006 and 2006-2012), annual land take decreased by 10.5 % between 2000 and 2006, and by 13.5 % between 2006 and 2012. In absolute values, the annual land take in these 28 countries was 114 000 ha/year (1990-2000), 102 000 ha/year (2000-2006) and 98 500 ha/year (2006-2012). Between 2000 and 2006, more arable land and permanent crops were taken by artificial development than between 1990 and 2000, while fewer pastures and less mosaic farmland were taken over the same period. In fact, between 2006 and 2012, the types of land most taken for artificial development were arable land and permanent crops, followed by pastures and mixed agricultural areas.   1 The 28 countries covered by all three CLC assessment periods are AT, BE, BG, CZ, DE, DK, ES, EE, FR, GR, HR, HU, IE, IT, LT, LU, LV, ME, MT, NL, PL, PT, RO, RS, SI, SK, TR and UK.

Se även

Geographic coverage

Prenumerationer
${Anmäl dig} för att få våra rapporter (i tryckt och/eller elektronisk form) och kvartalsvisa e-nyhetsbrev.
Följ oss
 
 
 
 
 
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100