Artiklar

Överallt i världen, från politiska korridorer till akademiska plattformar, har man talat om globala kriser: en hälsokris, en ekonomisk och finansiell kris, en klimatkris och en naturkris. De är alla slutligen symtom på ett och samma problem: vår ohållbara produktion och konsumtion. Chocken till följd av covid-19 har bara avslöjat världsekonomins och samhällets inneboende sårbarhet och de ojämlika förhållanden som råder.

Läs mer

Förutom att tillhandahålla tillförlitlig information om miljön och klimatet strävar Europeiska miljöbyrån (EEA) efter att förbättra miljöprestandan inom den egna organisationen. Vi har intervjuat Melanie Sporer, som samordnar detta arbete vid EEA med hjälp av EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas).

Läs mer

Det är ett känt faktum att plastföroreningar och -avfall är ett stort miljöproblem. På senare tid har en rad nya plastprodukter börjat marknadsföras med argumentet att de ska vara bättre för miljön. I en ny briefing från Europeiska miljöbyrån (EEA) utvärderas de här produkternas miljöavtryck. För att få reda på mer pratade vi med Almut Reichel, som är expert på hållbar resursanvändning och avfall vid Europeiska miljöbyrån.

Läs mer

Plastavfall är ett stort och växande problem. Vad gör EU för att komma till rätta med problemet? Ioannis Bakas, Europeiska miljöbyråns expert på förebyggande av avfall, ger en kort översikt över Europeiska miljöbyråns rapport om förebyggande av plastavfall i Europa, som offentliggjordes tidigare denna månad.

Läs mer

För de flesta människor är den cirkulära ekonomin ett abstrakt och avlägset begrepp. Att tänka miljövänligt blir allt populärare runtom i världen, men många är fortfarande inte medvetna om de stora förändringar som vi måste göra av vårt levnadssätt för att säkerställa en hållbar framtid och trygga vår långsiktiga välfärd.

Läs mer

I december i fjol satte världen upp ett ambitiöst mål för sig själv i Paris: att begränsa den globala ökningen av medeltemperaturen till klart under 2 grader och samtidigt sikta på att begränsa ökningen till 1,5 grader över den förindustriella nivån. Vid G20-toppmötet tidigare i månaden tillkännagav Kina och USA sitt formella åtagande att ansluta sig till Parisavtalet. Detta är ett stort steg framåt för de internationella ansträngningarna att minska utsläppen av växthusgaser och begränsa den globala uppvärmningen. De minskningsåtaganden som de undertecknande länderna hittills gjort räcker dock inte till för att uppfylla detta ambitiösa mål.

Läs mer

Framtiden verkar ljus för förnybara energikällor som spelar en allt viktigare roll i takt med att Europa försöker minska beroendet av fossila bränslen. Vi talade om kommande möjligheter och utmaningar för ren energi med Mihai Tomescu, energiexpert vid Europeiska miljöbyrån.

Läs mer

Vår nuvarande användning av resurser är inte hållbar utan utsätter vår planet för påfrestningar. Vi måste underlätta övergången till en cirkulär, grön ekonomi genom att se längre än till bara avfallspolitiken och inrikta oss på ekodesign, innovation och investeringar. Forskning kan inte bara främja innovation inom produktion, utan också inom affärsmodeller och finansieringsmekanismer.

Läs mer

I augusti i år enades över 190 länder om FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. I slutet av september träffades statscheferna i New York, där de antog agendan och de mål för hållbar utveckling som den innehåller. Till skillnad från tidigare gäller de nya målen för hållbar utveckling både utvecklingsländerna och de utvecklade länderna. De har dessutom ett bredare fokus som täcker in fler aspekter av hållbar utveckling. Många av de sjutton målen för hållbar utveckling rör områdena miljö, resursanvändning och klimatförändring.

Läs mer

Åtgärder för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringen anses ofta dyra och betraktas som ytterligare en börda för ekonomin. Men europeiska länder satsar redan offentliga och privata medel på forskning, infrastruktur, jordbruk, energi, transporter, stadsutveckling, social trygghet, hälso- och sjukvård och naturskydd. Vi kan se till att de utgifter vi redan har på dessa områden gynnar klimatvänliga och hållbara alternativ som bidrar till att skapa nya arbetstillfällen.

Läs mer

Avfall är inte bara ett miljöproblem utan även en ekonomisk förlust. En genomsnittlig europé producerar 481 kilo kommunalt avfall per år. En allt större del av detta återvinns eller komposteras och allt mindre skickas till soptippen. Hur kan vi ändra vårt sätt att producera och konsumera så att vi producerar mindre och mindre avfall och använder alltmer avfall som en resurs?

Läs mer

Vi använder mer och mer naturresurser på grund av befolkningstillväxt, livsstilsförändringar och ökande personlig konsumtion. För att tygla vår ohållbara konsumtion behöver vi ta itu med hela resurssystemet, inklusive produktionsmetoder, efterfrågemönster och försörjningskedjor. Här tar vi en närmare titt på livsmedel.

Läs mer

Vårt välbefinnande är beroende av att vi använder naturresurser. Vi utvinner resurser och omvandlar dem till livsmedel, byggnader, möbler, elektroniska enheter, kläder osv. Men vi utnyttjar resurser i så snabb takt att det överstiger miljöns förmåga att återskapa resurser och försörja oss. Hur kan vi garantera vårt samhälles välbefinnande på lång sikt? Att göra vår ekonomi grönare kan helt klart hjälpa till.

Läs mer

Vår livskvalitet, vår hälsa och våra jobb är beroende av miljön. Men i dag använder vi naturresurser på ett sätt och i en takt som riskerar att undergräva vårt välbefinnande och naturens förmåga att försörja oss. Vi måste i grunden förändra vårt sätt att producera, konsumera och leva. Vi behöver göra vår ekonomi grönare och den omställningen måste börja i dag.

Läs mer

Mer än tre fjärdedelar av européerna bor i tätorter. Det som stadsborna producerar, köper, äter och kastar bort, hur de förflyttar sig och var de bor har stor inverkan på miljön. Hur en stad byggs påverkar samtidigt hur dess invånare bor. Vi frågade Roland Zinkernagel från Malmö kommun om vilka konkreta åtgärder de vidtar för att göra staden mer hållbar.

Läs mer

Européer i alla åldrar är konsumenter. Det vi väljer att konsumera och köpa bidrar till att bestämma vad som produceras. Men hur väljer vi vad vi ska köpa? Är det ett rationellt eller impulsivt beslut? Vi frågade Lucia Reisch, från Handelshøjskolen i Köpenhamn, om konsumentbeteendet i Europa.

Läs mer

I mars 2014 drabbades Paris av en episod med partikelföroreningar. Användningen av privatbilar begränsades kraftigt i många dagar. På andra sidan jorden lanserade ett kinesiskt företag en ny produkt: Smogförsäkring för inhemska resenärer vars vistelse förstörts av dålig luftkvalitet. Hur mycket är då ren luft värd? Kan den ekonomiska forskningen hjälpa oss att minska föroreningarna? Vi tar en närmare titt på vissa grundläggande ekonomiska begrepp.

Läs mer

Omkring 70 % av vår planet täcks av hav och marint skräp kan upptäckas praktiskt taget överallt. Marint skräp, i synnerhet plast, utgör ett hot inte bara mot våra havs och kusters hälsa utan även mot vår ekonomi och våra samhällen. Det mesta av det marina skräpet genereras av verksamheter på land. Hur kan vi stoppa flödet av skräp till våra hav? Det bästa stället att börja ta itu med detta globala havsproblem är på land.

Läs mer

För att producera mat i tillräckliga mängder är Europa beroende av ett intensivt jordbruk som påverkar miljön och vår hälsa. Kan Europa hitta ett mer miljövänligt sätt att producera mat? Vi ställde den frågan till Ybele Hoogeveen, som leder en grupp hos Europeiska miljöbyrån som arbetar med resursanvändningens konsekvenser för miljön och för människors välbefinnande.

Läs mer

Den europeiska ekonomin är fortfarande märkt av den ekonomiska kris som började 2008. Många miljoner människor har drabbats av arbetslöshet och sänkta löner. Är det verkligen läge att prata om miljön när nyutexaminerade inte kan hitta jobb i en av de rikaste delarna av världen? I EU:s nya miljöhandlingsprogram gör man faktiskt det, men inte bara. I programmet ses miljön som en självklar och oupplöslig del av vår hälsa och vår ekonomi.

Läs mer