nästa
föregående
poster

Europeiska miljöbyråns miljösignaler 2018 Vatten är liv

Ändra språk
Sida Senast ändrad 2019-10-21
2 min read
Europas floder, sjöar och hav står under press från föroreningar, överutnyttjande och klimatförändringar. Hur kan vi se till att säkra en hållbar användning av denna livsnödvändiga resurs?

(c) G. Karadeniz

 

Artiklar 

Infographies

  • Tyckte du om Miljösignaler 2018? Hjälp oss att förbättra vårt arbete genom att fylla i denna korta enkät för återkoppling

 

 

Relaterat innehåll

Nyheter och artiklar

Protecting Europe's land and soil resources is fundamental for a sustainable future Land and soil underpin life on our planet. The way we currently use these vital and finite resources in Europe is not sustainable. Human activities — growing cities and infrastructure networks, intensive agriculture, pollutants and greenhouse gases released to the environment — transform Europe’s landscapes and exert increasing pressure on land and soil. The European Environment Agency’s (EEA) Signals 2019, published today, looks at a series of issues linked to land and soil, including links to climate change, agriculture, soil biodiversity, contamination and governance, and stresses why we need to manage them sustainably.
Intervju – Malta: vattenbrist är en del av ölivet Malta är ett av de tio länder i världen som lider av störst vattenbrist. Vad gör man när naturen bara tillhandahåller ungefär hälften av allt vatten som befolkningen behöver? Malta ”framställer” rent vatten och försöker se till att inte en droppe går till spillo. Vi pratade med Manuel Sapiano, från Maltas energi- och vattenbyrå, om ny teknik, vatten till hushåll och jordbruk och det ofördärvade badvattnet som omger ön.
I närbild – vatten i staden Tillgång till rent vatten är något som vi gärna tar för givet. Det räcker med att sätta på en kran för att använda det, och det ”smutsiga” vattnet rinner sedan ner i avloppet. De allra flesta medborgare i Europa har kranvatten i hemmet som håller dricksvattenkvalitet, och vi har tillgång till det dygnet runt. Den korta stund som vattnet befinner sig mellan kranen och avloppet är en mycket liten del om man ser till hela processen. En stads vattenförvaltning handlar inte bara om det offentliga vattensystemet. Klimatförändringarna, stadsutbredningen och ändringar av avrinningsdistrikten kan alla leda till att översvämningar i städer blir vanligare och ställer till med mer förödelse, och myndigheterna ställs därför inför allt större utmaningar.
I närbild – ett hav av plast Massproducerad plast marknadsfördes i mitten av förra århundradet som ett mirakelmaterial – lätt, formbart, hållbart och starkt. Sedan dess har plastproduktionen snabbt ökat och på många sätt gynnat samhället. Nu, 70 år senare, uppgår den årliga plastproduktionen till mer än 300 miljoner ton, och vi har börjat förstå de verkliga konsekvenserna av dessa produkter, de ”försvinner” aldrig helt från miljön.
Intervju – i Nederländerna ger man plats för floden Naturen och vattnet går hand i hand. Det är grundtanken bakom det nederländska programmet Ruimte voor de Rivier (ung. göra plats för floden). Strategin går ut på att helt enkelt börja om från början, och är nu en global modell för vattenförvaltning och ett skydd mot den ökade översvämningsrisk som följer av klimatförändringarna. De senaste extrema översvämningarna 1993 och 1995 var en väckarklocka, menar Willem Jan Goossen från nederländska infrastruktur- och vattenförvaltningsministeriet. Vi frågade honom vad programmet innebär med avseende på hållbart översvämningsskydd.
Klimatförändringarna och vattnet – varmare hav, översvämningar och torka Klimatförändringarna innebär ökade påfrestningar för vattenförekomsterna. Allt från översvämningar och torka till försurade hav och stigande havsnivåer; klimatförändringarnas inverkan på vattnet kommer troligen att intensifieras under de kommande åren. Dessa förändringar leder till att åtgärder vidtas runtom i Europa. Städer och regioner håller redan på att anpassa sig och använder mer hållbara och naturbaserade lösningar för att minska översvämningarnas konsekvenser. De använder också vatten på ett smartare och mer hållbart sätt, så att vi kan klara av att leva med torkan.
Livet under ytan står inför allvarliga hot Livet i Europas sötvatten och regionala hav far illa. Ekosystemen är i dåligt skick, vilket har en direkt inverkan på många vattenlevande djur och växter. Andra arter och människor som är beroende av rent vatten påverkas också. Europas hav är i ett bedrövligt skick, främst på grund av överfiske och klimatförändringar, medan sötvattenförekomsterna lider av överskott på näringsämnen med förändrade livsmiljöer som följd. Kemiska föroreningar har en negativ inverkan på såväl sötvattensmiljöer som marina miljöer.
Vattenförbrukningen i Europa – stora utmaningar sett till både mängd och kvalitet I Europa förbrukar vi miljarder kubikmeter vatten varje år, inte bara som dricksvatten utan även i jordbruket och tillverkningsindustrin, för värme och kyla, inom turismen och andra tjänstesektorer. Med alla tusentals sötvattensjöar, floder och grundvattenkällor som står till buds kan vattentillgången i Europa tyckas obegränsad. Men befolkningstillväxt, urbanisering, föroreningar och klimatförändringarnas effekter, såsom ihållande torka, leder till enorma påfrestningar på Europas vattentillgång och vattenkvalitet.
Ledare – Rent vatten är A och O för liv, hälsa, mat, rekreation och energi Mer än 70 procent av jordens yta är täckt av vatten. Det var i vattnet livet en gång började, så det är inte särskilt förvånande att alla levande varelser på vår blå planet behöver vatten. Vatten är i själva verket många saker: en livsnödvändighet, ett hem, en lokal och global resurs, en transportkorridor och en klimatreglerare. Under de två senaste århundradena har haven också blivit både slutdestinationen för många föroreningar som släpps ut i naturen och en nyupptäckt källa till mineraler, som kan utvinnas. För att kunna fortsätta njuta av rent vatten och friska hav och floder måste vi helt ändra vårt sätt att använda och behandla vatten.
Globalt och lokalt: säker och prisvärd energi Energi är en handelsvara på de globala marknaderna. Bristande tillgång på prisvärdaöverkomliga energikällor, störningar i energiflödena, högt importberoende och kraftiga prisfluktuationer anses vara potentiella svagheter som påverkar ekonomin och i sin tur det ekonomiska och sociala välbefinnandet i samhället. Kan kapacitetsökningen av förnybar energi i Europa och resten av världen förändra spelreglerna för den globala energipolitiken? På vilket sätt bidrar EU:s energiunion?
Intervju – Energieffektivitet gynnar oss alla De fördelar som förbättrad energieffektivitet för med sig är betydande och innebär inte bara att vi sparar energi och bekämpar klimatförändringar. De har också andra positiva effekter, som att förbättra människors hälsa och skapa arbetstillfällen. Vi frågade Tim Farrell, rådgivare vid Copenhagen Centre on Energy Efficiency, om de bästa sätten för att öka energieffektivitet. Han anser att målinriktade politiska åtgärder och tillräckliga resurser som stödjer genomförande och efterlevnad behövs för att lyckas.
Låta ren förnybar energi utvecklas Att investera i ren energi måste gå hand i hand med energieffektivitet och energibesparingar. Innovativa lösningar kan avsevärt förändra vårt sätt att producera, lagra, transportera och använda energi. Omställningen från fossila bränslen till förnybar och ren energi kan på kort sikt påverka samhällen som är beroende av fossila bränslen,men med målinriktad politik och investeringar i ny yrkeskompetens kan ren energi skapa nya ekonomiska möjligheter.
Är vi på väg mot en eldriven framtid? En tyst förändring pågår just nu på de europeiska vägarna. Ökningen av elektriska fordon förväntas över hela Europa. Detta är en tendens som kan bana väg för ett mer miljövänligt transportsystem på våra vägar, men den innebär också att vi ställs inför utmaningar som ökad efterfrågan på energi och investeringar i relevant infrastruktur.
Intervju – Ska vi odla mat eller bränsle på våra åkrar? För bara tio år sedan hyllades produktionen av biobränsle från växter som ett ekologiskt alternativ till fossila bränslen. På senare tid har den börjat betraktas som en konkurrent till livsmedelsproduktion och är inte alltid en så effektiv lösning när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser eller luftföroreningar. Vi har talat med Irini Maltsoglou, som arbetar med naturresurser vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), om produktion av biobränsle och jordbruk samt om och hur det kan ske på ett hållbart sätt.
Energi i Europa – så ser det ut i dag Länderna i Europa förbrukar mindre energi än för 10 år sedan, och det beror främst på ökad energieffektivitet. Tack vare energibesparingar och att användningen av förnybar energi har ökat snabbare än förväntat, är Europa också mindre beroende av fossila bränslen. Mellan 2005 och 2015 nästan fördubblades andelen förnybara energikällor i EU:s energiförbrukning från 9 till nästan 17 procent. Vissa sektorer och länder visar vägen mot ren energi, men trots en minskande marknadsandel fortsätter ändå fossila bränslen att vara den dominerande energikällan i Europa.
Ledare – Europas framtida energiförsörjning: ren, smart och förnybar En av förutsättningarna för vår livskvalitet är att ha en tillförlitlig energiförsörjning till ett överkomligt pris. Vi använder energi för att värma och kyla våra hem, för att laga och förvara vår mat, för att resa samt bygga skolor, sjukhus och vägar. Vi använder maskiner för att utföra en mängd olika arbeten, som ökar vårt välstånd och välbefinnande. Dessa maskiner behöver energi. Men vi använder fortfarande fossila bränslen sommerparten av den energin vi förbrukar. Dessutom slösar vi bort en stor del av energin både före och under tiden som vi använder den.

Related briefings

Urban waste water treatment for 21st century challenges It is easy to take water for granted. Clean water comes out of a tap, we use the water and then ‘dirty’ water disappears down the drain. In this way, the water that leaves our homes, schools and workplaces is contaminated. For most European citizens, such waste water is collected, transported and then treated at an urban waste water treatment plant, to remove components harmful to the environment and human health, before the water is returned to nature (EEA, 2018). The importance of access to clean water and sanitation is embedded in Goal 6 of the United Nations’ Sustainable Development Goals (UN, n.d). Supplying clean water and collecting waste water has required huge investment across Europe in recent decades. In this briefing, we show that challenges to securing sustainable water in future, such as climate change, present new opportunities for resource efficiency and improved environmental protection.

Related infographics

Vattnets kretslopp — Huvudsakliga problem som påverkar vattnets kvalitet och kvantitet
Laddningstider för en 100 km lång bilresa Det finns olika sätt att ladda elfordon med kontaktladdning. På marknaden förekommer fyra olika typer av laddtekniker. Var och en av dem kan omfatta olika kombinationer av effektnivå från laddningsstationen (mätt i kW), typ av elektrisk ström som används (växelström, AC, eller likström, DC) och typ av kontakt. Laddningskällans effekt beror både på spänningen och den maximala strömnivån.
Koldioxidutsläpp för olika fordon per drivmedel Eldrivna fordon är i allmänhet mycket mer energieffektiva än fordon som drivs med fossila bränslen. Beroende på hur elen produceras kan ökad användning av batteridrivna elbilar leda till betydligt lägre utsläpp av koldioxid och luftföroreningar i form av kväveoxider och småpartiklar, som har varit de viktigaste orsakerna till problem med luftkvaliteten i många av Europas städer.
Förhindra energiförluster Energieffektiviteten är viktig för den långsiktiga hållbarheten. En betydande del av energin går förlorad innan den når våra hem. Tekniska förbättringar, bättre isolerade byggnader, smarta elnät, standarder och märkningar för energieffektivitet och att vi börjar stänga av apparater när vi inte använder dem är några exempel på åtgärder som kan hjälpa oss att förhindra energiförluster.
Biobränslen i Europa Biobränslen är flytande eller gasformiga bränslen som producerats av biomassa, som i sin tur framställts av växter eller växtbaserade material. De fungerar som alternativ till fossila bränslen, i synnerhet inom transportsektorn.Första generationens biodrivmedel framställs av livsmedelsgrödor som majs, sockerrör och sojabönor. Andra generationens biodrivmedel produceras av råmaterial som i allmänhet inte kommer från livsmedelsgrödor och inte är lämpliga som mänsklig föda. Det kan bland annat röra sig om begagnad matolja och bioavfall från jordbruk och skogsbruk.
Energin och kampen mot klimatförändringarna Globalt utgör energianvändningen utan tvivel den största källan till utsläpp av växthusgaser med ursprung i mänsklig verksamhet. Omkring två tredjedelar av de globala utsläppen av växthusgaser är kopplade till förbränning av fossila bränslen för energi som ska användas till uppvärmning, el, transporter och industri. Parisavtalet sätter ett långsiktigt mål om att begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till väl under 2 °C relaterat till förindustriella nivåer, samtidigt som det siktar på att begränsa ökningen till 1,5 °C. Vetenskapliga studier visar att om vi vill öka våra möjligheter att begränsa den genomsnittliga temperaturökningen till 2 °C, får de globala utsläppen inte öka längre än till 2020 och därefter måste de börja sjunka. De globala utsläppen 2050 måste vara 40–70 procent lägre än 2010 och de måste sjunka till nära noll – eller under noll– år 2100.
En plan för ren och förnybar energi
Energi i Europa: en lägesrapport Länderna i Europa förbrukar mindre energi än för 10 år sedan, främst på grund av ökad energieffektivitet. Europa är också mindre beroende av fossila bränslen på grund av energibesparingar ochpå grund av att den förnybara energins spridning har gått snabbare än förväntat. Vissa sektorer och länder fungerar som ett föredöme och visar vägen för andra. Trots en minskande andel fortsätter ändå fossila bränslen att vara den dominerande energikällan i Europa.

Publikationer inom samma område

Europeiska miljöbyråns miljösignaler 2018 Vatten är liv Europas floder, sjöar och hav står under press från föroreningar, överutnyttjande och klimatförändringar. Hur kan vi se till att säkra en hållbar användning av denna livsnödvändiga resurs?
Miljösignaler 2017 Europas framtida energiförsörjning: ren, smart och förnybar Miljösignaler publiceras av Europeiska miljöbyrån varje år och innehåller ögonblicksbilder av olika intressanta områden både för den miljöpolitiska debatten och för den bredare allmänheten. Miljösignaler 2017 har fokus på energi.
Att leva i ett klimat i förändring Miljösignaler 2015 handlar om klimatförändring. Vårt klimat håller på att förändras. De globala medeltemperaturerna ökar, havsnivåerna stiger, nederbördsmönstren förändras och extrema väderförhållanden blir allt vanligare och allt svårare. I en rad korta artiklar och intervjuer ger Miljösignaler 2015 en överblick över vad som orsakar klimatförändring och vad den innebär för människors hälsa, miljön och ekonomin.
EEA Miljösignaler 2014 - Välbefinnande och miljön Att bygga upp en resurseffektiv och cirkulär ekonomi i Europa: Vi utvinner mer resurser än vad vår planet kan producera under en given tid. De nuvarande konsumtions- och produktionsnivåerna är inte hållbara utan de riskerar att försvaga planetens förmåga att försörja oss. Vi behöver omforma våra produktions och konsumtionssystem så att vi kan producera samma mängd varor och tjänster med mindre resurser, återanvända och återvinna mer och minska den avfallsmängd vi genererar.
Miljösignaler 2013 - Varje andetag vi tar Att förbättra luftkvaliteten i Europa: Miljösignaler 2013 handlar om Europas luft. I årets utgåva försöker vi förklara luftkvalitetsläget i Europa, var luftföroreningarna kommer från, hur de bildas och hur de påverkar vår hälsa och vår miljö. Den innehåller också en översikt över hur vi bygger upp vår kunskap om luft och hur vi tar itu med luftföroreningarna genom en rad olika politiska insatser och lagstiftningsåtgärder.
Miljösignaler 2012 I Miljösignaler 2012 har vi fört samman miljöfrågor som hållbarhet, grön ekonomi, vatten, avfall, mat, förvaltning och kunskapsdelning. Rapporten sammanställs mot bakgrund av FN:s konferens om hållbar utveckling – Rio 2012. Årets Miljösignaler ger dig exempel på hur konsumenter, framsynta företag och beslutsfattare kan åstadkomma förändring genom att kombinera nya tekniska hjälpmedel – från satellitobservationer till onlineplattformar. Den innehåller också förslag till kreativa och effektiva lösningar för att bevara miljön.
Miljösignaler 2011 - Globaliseringen, miljön och människan Miljösignaler publiceras av Europeiska miljöbyrån i början av varje år och innehåller korta beskrivningar eller berättelser som ger ögonblicksbilder från olika områden av intresse både för den miljöpolitiska debatten och för den bredare allmänheten under det kommande året.
MILJÖSIGNALER 2010 - Klimatet, mångfalden och människan (SV) I år tar Miljösignaler oss med på en resa som följer vattnets väg från Alpernas glaciärer till permafrosten i Arktis och till Gangesdeltat. Vi reser till både välkända och avlägsna platser och undersöker hur vi ska kunna återupprätta vår relation till själva grundvalarna för vårt dagliga liv: vattnet, marken, luften, djuren och växterna som skapar livets väv på jorden.
Miljö-signaler 2009, utmaningar för Europa

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

For references, please go to https://www.eea.europa.eu/sv/miljosignaler/miljosignaler-2017-europas-framtida-energiforsorjning-1 or scan the QR code.

PDF generated on 2020-07-04 14:37

EEA Page URL QR

Taggar

Insorterad under
Insorterad under
Dokumentåtgärder
The EEA is an agency of the European Union

Engineered by: EEA Web Team

Software updated on 29 June 2020 21:53 from version 20.6.23

Software version: EEA Plone KGS 20.6.27

Kod för utvecklare

Systems Status

Juridiska bestämmelser

Creative commons license

CMS Logga in