Att leva i ett klimat i förändring

Ändra språk
Publikation Skapad 2015-06-24 Publicerad 2015-10-12
Obs: nya versioner finns tillgängliga!
Cover Image
Miljösignaler 2015 handlar om klimatförändring. Vårt klimat håller på att förändras. De globala medeltemperaturerna ökar, havsnivåerna stiger, nederbördsmönstren förändras och extrema väderförhållanden blir allt vanligare och allt svårare. I en rad korta artiklar och intervjuer ger Miljösignaler 2015 en överblick över vad som orsakar klimatförändring och vad den innebär för människors hälsa, miljön och ekonomin.
Downloading: PDF document icon Miljösignaler 2015 - Att leva i ett klimat i förändring.pdf.pdf — PDF document, 3.59 MB (3760632 bytes)
Ändra språk
Publikation Skapad 2015-06-24 Publicerad 2015-10-12
Miljösignaler 2015 handlar om klimatförändring. Vårt klimat håller på att förändras. De globala medeltemperaturerna ökar, havsnivåerna stiger, nederbördsmönstren förändras och extrema väderförhållanden blir allt vanligare och allt svårare. I en rad korta artiklar och intervjuer ger Miljösignaler 2015 en överblick över vad som orsakar klimatförändring och vad den innebär för människors hälsa, miljön och ekonomin.

Download

See additional files

Beställ information

Order a printed copy on the EU Publications website

: 978-92-9213-663-5
: TH-AP-15-001-SV-N

Additional Files

Se äldre versioner.

Relaterat innehåll

Nyheter och artiklar

Protecting Europe's land and soil resources is fundamental for a sustainable future Land and soil underpin life on our planet. The way we currently use these vital and finite resources in Europe is not sustainable. Human activities — growing cities and infrastructure networks, intensive agriculture, pollutants and greenhouse gases released to the environment — transform Europe’s landscapes and exert increasing pressure on land and soil. The European Environment Agency’s (EEA) Signals 2019, published today, looks at a series of issues linked to land and soil, including links to climate change, agriculture, soil biodiversity, contamination and governance, and stresses why we need to manage them sustainably.
Globalt och lokalt: säker och prisvärd energi Energi är en handelsvara på de globala marknaderna. Bristande tillgång på prisvärdaöverkomliga energikällor, störningar i energiflödena, högt importberoende och kraftiga prisfluktuationer anses vara potentiella svagheter som påverkar ekonomin och i sin tur det ekonomiska och sociala välbefinnandet i samhället. Kan kapacitetsökningen av förnybar energi i Europa och resten av världen förändra spelreglerna för den globala energipolitiken? På vilket sätt bidrar EU:s energiunion?
Intervju – Energieffektivitet gynnar oss alla De fördelar som förbättrad energieffektivitet för med sig är betydande och innebär inte bara att vi sparar energi och bekämpar klimatförändringar. De har också andra positiva effekter, som att förbättra människors hälsa och skapa arbetstillfällen. Vi frågade Tim Farrell, rådgivare vid Copenhagen Centre on Energy Efficiency, om de bästa sätten för att öka energieffektivitet. Han anser att målinriktade politiska åtgärder och tillräckliga resurser som stödjer genomförande och efterlevnad behövs för att lyckas.
Låta ren förnybar energi utvecklas Att investera i ren energi måste gå hand i hand med energieffektivitet och energibesparingar. Innovativa lösningar kan avsevärt förändra vårt sätt att producera, lagra, transportera och använda energi. Omställningen från fossila bränslen till förnybar och ren energi kan på kort sikt påverka samhällen som är beroende av fossila bränslen,men med målinriktad politik och investeringar i ny yrkeskompetens kan ren energi skapa nya ekonomiska möjligheter.
Är vi på väg mot en eldriven framtid? En tyst förändring pågår just nu på de europeiska vägarna. Ökningen av elektriska fordon förväntas över hela Europa. Detta är en tendens som kan bana väg för ett mer miljövänligt transportsystem på våra vägar, men den innebär också att vi ställs inför utmaningar som ökad efterfrågan på energi och investeringar i relevant infrastruktur.
Intervju – Ska vi odla mat eller bränsle på våra åkrar? För bara tio år sedan hyllades produktionen av biobränsle från växter som ett ekologiskt alternativ till fossila bränslen. På senare tid har den börjat betraktas som en konkurrent till livsmedelsproduktion och är inte alltid en så effektiv lösning när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser eller luftföroreningar. Vi har talat med Irini Maltsoglou, som arbetar med naturresurser vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), om produktion av biobränsle och jordbruk samt om och hur det kan ske på ett hållbart sätt.
Energi i Europa – så ser det ut i dag Länderna i Europa förbrukar mindre energi än för 10 år sedan, och det beror främst på ökad energieffektivitet. Tack vare energibesparingar och att användningen av förnybar energi har ökat snabbare än förväntat, är Europa också mindre beroende av fossila bränslen. Mellan 2005 och 2015 nästan fördubblades andelen förnybara energikällor i EU:s energiförbrukning från 9 till nästan 17 procent. Vissa sektorer och länder visar vägen mot ren energi, men trots en minskande marknadsandel fortsätter ändå fossila bränslen att vara den dominerande energikällan i Europa.
Ledare – Europas framtida energiförsörjning: ren, smart och förnybar En av förutsättningarna för vår livskvalitet är att ha en tillförlitlig energiförsörjning till ett överkomligt pris. Vi använder energi för att värma och kyla våra hem, för att laga och förvara vår mat, för att resa samt bygga skolor, sjukhus och vägar. Vi använder maskiner för att utföra en mängd olika arbeten, som ökar vårt välstånd och välbefinnande. Dessa maskiner behöver energi. Men vi använder fortfarande fossila bränslen sommerparten av den energin vi förbrukar. Dessutom slösar vi bort en stor del av energin både före och under tiden som vi använder den.
Klimatförändringen och städerna De flesta européer bor nu i städer och därför kommer de val vi gör i fråga om städernas infrastruktur att få stort inflytande på hur väl vi klarar av klimatförändringen. Tätare nederbörd, översvämningar och värmeböljor kommer troligen att höra till de utmaningar som europeiska städer ställs inför grund av klimatförändringen. Vi frågade Holger Robrecht, biträdande regional direktör vid Internationella rådet för lokala miljöinitiativ (ICLEI), vad städerna gör för att anpassa sig till klimatförändringen.
Klimatförändring och människors hälsa Klimatförändringen i Europa påverkar folkhälsan redan nu och det kommer den att fortsätta att göra. Hur påverkar den européerna i dag? Hur ser framtiden ut? Vi ställde dessa frågor till Bettina Menne från WHO Europa.
Klimatförändringen och investeringarna Åtgärder för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringen anses ofta dyra och betraktas som ytterligare en börda för ekonomin. Men europeiska länder satsar redan offentliga och privata medel på forskning, infrastruktur, jordbruk, energi, transporter, stadsutveckling, social trygghet, hälso- och sjukvård och naturskydd. Vi kan se till att de utgifter vi redan har på dessa områden gynnar klimatvänliga och hållbara alternativ som bidrar till att skapa nya arbetstillfällen.
Jordbruket och klimatförändringen Jordbruket både bidrar till klimatförändringen och påverkas av den. EU behöver minska växthusgasutsläppen från jordbruket och anpassa sitt system för livsmedelsproduktion för att klara klimatförändringen. Men klimatförändringen är endast en av många belastningar på jordbruket. Inför växande global efterfrågan och konkurrens om resurser måste EU:s produktion och konsumtion av livsmedel ses i ett bredare perspektiv, där jordbruk och energi- och livsmedelstrygghet kopplas samman.
Klimatförändringen och haven Klimaendringene fører til oppvarming av havene, forsuring av havmiljøet og endrede nedbørsmønstre. Denne kombinasjonen av faktorer forverrer ofte konsekvensene av andre menneskelige faktorer som påvirker havene og fører til tap av marint biologisk mangfold. Mange menneskers levebrød avhenger av det biologiske mangfold og økosystemene i havet, så tiltak for å begrense oppvarmingen av havene må treffes raskt.
Är vi redo för klimatförändringen? Klimatförändringen har en mängd olika konsekvenser för vår hälsa, våra ekosystem och vår ekonomi. Dessa konsekvenser kommer troligen att bli allvarligare under kommande decennier. Om de inte begränsas kan det leda till höga kostnader i form av ohälsa, negativa effekter på ekosystemen och skadad egendom och infrastruktur. Många anpassningsprojekt är redan på gång i hela Europa för att förbereda oss för en klimatförändring.
Att leva i ett klimat i förändring Vårt klimat förändras. Forskningsrön visar att den globala medeltemperaturen stiger och att nederbördsmönstren förändras. De visar också att glaciärerna, det arktiska istäcket och Grönlandsisen smälter. Den femte utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (FN:s forskningspanel för klimatfrågor) visar att uppvärmningen sedan 1900-talets mitt huvudsakligen beror på att koncentrationerna av växthusgaser ökat till följd av utsläpp från människans verksamhet. En stor del av denna ökning orsakas av förbränningen av fossila bränslen och den förändrade markanvändningen.
Signály 2015: Život v měnícím se klimatu Naše klima se mění. Vyšší teploty, změny v množství a rozložení srážek či extrémní povětrnostní jevy již Evropu ovlivňují a zanechávají za sebou reálné ztráty.
Living in a changing climate Our climate is changing. Warmer temperatures, changes in precipitation levels and patterns, or extreme weather events are already impacting Europe, and these impacts result in real losses. In a series of short articles and interviews, the European Environment Agency’s Signals 2015 presents an overview of what causes climate change and what climate change means for human health, the environment, and the economy.
Från produktion till avfall: livsmedelssystemet Vi använder mer och mer naturresurser på grund av befolkningstillväxt, livsstilsförändringar och ökande personlig konsumtion. För att tygla vår ohållbara konsumtion behöver vi ta itu med hela resurssystemet, inklusive produktionsmetoder, efterfrågemönster och försörjningskedjor. Här tar vi en närmare titt på livsmedel.
Ekonomin: resurseffektiv, grön och cirkulär Vårt välbefinnande är beroende av att vi använder naturresurser. Vi utvinner resurser och omvandlar dem till livsmedel, byggnader, möbler, elektroniska enheter, kläder osv. Men vi utnyttjar resurser i så snabb takt att det överstiger miljöns förmåga att återskapa resurser och försörja oss. Hur kan vi garantera vårt samhälles välbefinnande på lång sikt? Att göra vår ekonomi grönare kan helt klart hjälpa till.
Grunderna i ekonomi och miljö I mars 2014 drabbades Paris av en episod med partikelföroreningar. Användningen av privatbilar begränsades kraftigt i många dagar. På andra sidan jorden lanserade ett kinesiskt företag en ny produkt: Smogförsäkring för inhemska resenärer vars vistelse förstörts av dålig luftkvalitet. Hur mycket är då ren luft värd? Kan den ekonomiska forskningen hjälpa oss att minska föroreningarna? Vi tar en närmare titt på vissa grundläggande ekonomiska begrepp.

Related infographics

Laddningstider för en 100 km lång bilresa Det finns olika sätt att ladda elfordon med kontaktladdning. På marknaden förekommer fyra olika typer av laddtekniker. Var och en av dem kan omfatta olika kombinationer av effektnivå från laddningsstationen (mätt i kW), typ av elektrisk ström som används (växelström, AC, eller likström, DC) och typ av kontakt. Laddningskällans effekt beror både på spänningen och den maximala strömnivån.
Koldioxidutsläpp för olika fordon per drivmedel Eldrivna fordon är i allmänhet mycket mer energieffektiva än fordon som drivs med fossila bränslen. Beroende på hur elen produceras kan ökad användning av batteridrivna elbilar leda till betydligt lägre utsläpp av koldioxid och luftföroreningar i form av kväveoxider och småpartiklar, som har varit de viktigaste orsakerna till problem med luftkvaliteten i många av Europas städer.
Förhindra energiförluster Energieffektiviteten är viktig för den långsiktiga hållbarheten. En betydande del av energin går förlorad innan den når våra hem. Tekniska förbättringar, bättre isolerade byggnader, smarta elnät, standarder och märkningar för energieffektivitet och att vi börjar stänga av apparater när vi inte använder dem är några exempel på åtgärder som kan hjälpa oss att förhindra energiförluster.
Biobränslen i Europa Biobränslen är flytande eller gasformiga bränslen som producerats av biomassa, som i sin tur framställts av växter eller växtbaserade material. De fungerar som alternativ till fossila bränslen, i synnerhet inom transportsektorn.Första generationens biodrivmedel framställs av livsmedelsgrödor som majs, sockerrör och sojabönor. Andra generationens biodrivmedel produceras av råmaterial som i allmänhet inte kommer från livsmedelsgrödor och inte är lämpliga som mänsklig föda. Det kan bland annat röra sig om begagnad matolja och bioavfall från jordbruk och skogsbruk.
Energin och kampen mot klimatförändringarna Globalt utgör energianvändningen utan tvivel den största källan till utsläpp av växthusgaser med ursprung i mänsklig verksamhet. Omkring två tredjedelar av de globala utsläppen av växthusgaser är kopplade till förbränning av fossila bränslen för energi som ska användas till uppvärmning, el, transporter och industri. Parisavtalet sätter ett långsiktigt mål om att begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till väl under 2 °C relaterat till förindustriella nivåer, samtidigt som det siktar på att begränsa ökningen till 1,5 °C. Vetenskapliga studier visar att om vi vill öka våra möjligheter att begränsa den genomsnittliga temperaturökningen till 2 °C, får de globala utsläppen inte öka längre än till 2020 och därefter måste de börja sjunka. De globala utsläppen 2050 måste vara 40–70 procent lägre än 2010 och de måste sjunka till nära noll – eller under noll– år 2100.
En plan för ren och förnybar energi
Energi i Europa: en lägesrapport Länderna i Europa förbrukar mindre energi än för 10 år sedan, främst på grund av ökad energieffektivitet. Europa är också mindre beroende av fossila bränslen på grund av energibesparingar ochpå grund av att den förnybara energins spridning har gått snabbare än förväntat. Vissa sektorer och länder fungerar som ett föredöme och visar vägen för andra. Trots en minskande andel fortsätter ändå fossila bränslen att vara den dominerande energikällan i Europa.

Se även

Miljösignaler - Att leva i ett klimat i förändring Miljösignaler publiceras av Europeiska miljöbyrån varje år och innehåller ögonblicksbilder av olika områden av intresse både för den miljöpolitiska debatten och för den bredare allmänheten. Miljösignaler 2015 handlar om klimatförändring. Vårt klimat håller på att förändras. De globala medeltemperaturerna ökar, havsnivåerna stiger, nederbördsmönstren förändras och extrema väderförhållanden blir allt vanligare och allt svårare. I en rad korta artiklar och intervjuer ger Miljösignaler 2015 en överblick över vad som orsakar klimatförändring och vad den innebär för människors hälsa, miljön och ekonomin.
Europeiska miljöbyråns miljösignaler 2018 Vatten är liv Europas floder, sjöar och hav står under press från föroreningar, överutnyttjande och klimatförändringar. Hur kan vi se till att säkra en hållbar användning av denna livsnödvändiga resurs?
Infographics
Miljösignaler 2017 - Europas framtida energiförsörjning: ren, smart och förnybar
Artiklar
Quiz - test your knowledge
Key findings - Climate change, impacts and vulnerability in Europe 2016
Mera läsning
Infographics
Miljösignaler 2015
Signals 2015 - online survey
Miljösignaler 2014
Сигнали 2017 г.
Irini Maltsoglou
Tim Farrell
Istanbul
Hans Bruyninckx EEA Executive Director

Permalinks

Geographic coverage

, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Temporal coverage

Dokumentåtgärder

For references, please go to https://www.eea.europa.eu/sv/publications/miljosignaler-2015-att-leva-i or scan the QR code.

PDF generated on 2019-12-10 01:53

EEA Page URL QR
The EEA is an agency of the European Union

Engineered by: EEA Web Team

Software updated on 27 November 2019 22:27 from version 19.11.26

Software version: EEA Plone KGS 19.11.27

Kod för utvecklare

Systems Status

Juridiska bestämmelser

Creative commons license

CMS Logga in