Intervju – Malta: vattenbrist är en del av ölivet

Ändra språk
Article Publicerad 2018-11-23 Senast ändrad 2018-12-07
9 min read
Malta är ett av de tio länder i världen som lider av störst vattenbrist. Vad gör man när naturen bara tillhandahåller ungefär hälften av allt vatten som befolkningen behöver? Malta ”framställer” rent vatten och försöker se till att inte en droppe går till spillo. Vi pratade med Manuel Sapiano, från Maltas energi- och vattenbyrå, om ny teknik, vatten till hushåll och jordbruk och det ofördärvade badvattnet som omger ön.

 Image © K. H. Reichert / Flickr

Hur hanterar ni vattenbristen på Malta?

På grund av det geografiska läget är det naturligt att Malta har brist på vatten. Medelhavsklimatet, med liten nederbörd och höga temperaturer, leder till att den naturliga vattentillgången är liten och till att betydande förluster sker genom avdunstning. Dessutom har Malta en befolkningstäthet på runt 1 400 personer per kvadratkilometer. Våra vattenresurser är med andra ord mycket begränsade i ett område som dessutom är mycket tätbefolkat.

Naturen kan bara ge oss ungefär hälften av det vatten vi behöver. Sedan 1982 har Malta ”framställt” vatten genom att avsalta havsvatten. Vår offentliga vattenförsörjning har sedan 1990-talet investerat mycket i omfattande program för vattenläckage och reparationer, som kompletterar avsaltningen. Ett resultat är att åtgången av kommunalt vatten i dag ligger runt 60 procent av motsvarande nivå 1992, främst tack vare åtgärder mot läckor. Förra året införde vi också ett ambitiöst program för vattenåteranvändning för att överbrygga klyftan mellan tillgång och efterfrågan.

Det råder konkurrerande krav, eftersom Maltas naturliga vattenresurser är begränsade. Invånarna i tätbebyggelsen och jordbrukarna kräver mer vatten, men naturen behöver också vatten. Alla planer för vattenförvaltning som vi tar fram på Malta måste respektera och tillgodose naturens vattenbehov. Våra dalar är utgångspunkten för olika ekosystem, varav några är endemiska och därför mycket värdefulla ur bevarandesynpunkt. Det finns därför områden i dalarna där allmänheten inte får vistas, eftersom faunan och floran i dessa dalar måste skyddas, precis som deras vattenbehov.

Är inte avsaltning en mycket dyr lösning med stor påverkan på den marina miljön?

Eftersom naturresurserna inte räcker till måste vi tyvärr framställa sötvatten, vi anser oss inte ha något val. Dessutom har avsaltningstekniken förbättrats betydligt under senare år, särskilt vad gäller energieffektiviteten. Water Services Corporation [Maltas allmännyttiga vattenföretag] håller för närvarande på att göra omfattande uppgraderingar av alla sina avsaltningsanläggningar, med finansiell stöd från EU:s sammanhållningsfond. Den energi som krävs för att framställa en kubikmeter sötvatten från havsvatten kommer att minska till 2,8 kilowattimmar. För tio år sedan var det nästan 6 kilowattimmar. Avsaltningstekniken har blivit mycket effektiv och industrin rör sig hela tiden mot allt effektivare nivåer.

Avsaltningens inverkan på den marina miljön handlar främst om utsläppen av saltlösningar, en biprodukt av avsaltningsprocessen som släpps ut i havet. Våra avsaltningsanläggningar är ganska små och belägna i områden med starka havsströmmar. Det rör sig alltså om en begränsad mängd som snabbt späds ut. Det allmännyttiga vattenföretaget har genomfört preliminära undersökningar om utsläppen från våra anläggningar och konstaterat att de potentiella konsekvenserna för den marina miljön begränsas till de första meterna runt utsläppspunkten. De har redan tagit hänsyn till dessa resultat i praktiken, genom en hållbarare utformning av de planerade utsläppsanordningarna. Man kommer nu att fortsätta med dessa undersökningar genom ett integrerat Life-projekt.

Vid beslut om var e avsaltningsanläggning ska anläggas måste många faktorer beaktas. Anläggningens storlek är också viktig, inte bara när det gäller utsläppen utan också avseende försörjningstryggheten. Våra tre anläggningar är strategiskt belägna på olika platser runtom kusten, framför allt eftersom en anläggning kan behöva stängas ner om det till exempel sker ett oljeutsläpp, och då kan de andra två fortsätta att vara i drift.

Geologin i området är också den viktig. Avsaltningsanläggningen på Malta tar sitt vatten från djuphavskällor och förlitar sig därför på berggrundens renande effekt. Det gör att behovet av förbehandling av vattnet före avsaltningen minskar, vilket i sin tur sänker produktionskostnaderna. Det är en viktig aspekt i planeringen, eftersom kostnaderna för behandlingen innan avsaltningen kan vara lika stora som kostnaderna för själva avsaltningen.

Med tanke på den naturliga bristen, hur bidrar Maltas medborgare till vattenbesparingen?

Maltas medborgare använder runt 110 liter per person och dag, vilket är ganska lågt jämfört med andra EU-länder. Men det finns också nya påfrestningar som måste tas i beaktande. I samband med vår ekonomiska tillväxt den senaste tiden har upp till 50 000 utlänningar kom till exempel till Malta för att arbeta. Turismen har också stadigt vuxit och uppskattas bidra med en befolkningsmängd som motsvarar 40 000 invånare. Fler människor på ön innebär större behov av vatten. Dessutom har människor olika vattenförbrukningsvanor. Om du är van att använda 250 liter vatten om dagen i ett vattenrikt land är det svårt att minska det till 110 liter på bara några dagar. Energi- och vattenbyrån håller för närvarande på att inrätta en omfattande kampanj om vattenhushållning, som tar hänsyn till sådana demografiska och samhällsekonomiska aspekter för att ta ett helhetsgrepp på vattenförvaltningen.

I det här sammanhanget kan vattenprissättning spela en viktig roll. På Malta drar till exempel priset för de bosatta användarna redan åt det högre hållet: användare betalar 1,39 euro per kubikmeter för de första 33 kubikmeterna varje år. När den mängden överskridits stiger priset till 5,14 euro per kubikmeter. De stigande blocktarifferna är på så vis ett incitament för att begränsa vattenförbrukningen.

På samma sätt hjälper marknaden oss att minska förbrukningen. I dag är det till exempel mycket svårt att köpa en ny spoltank till toaletten med stor volym. När du köper en kran kommer den med största sannolikhet att ha en luftare installerad. Tvättmaskiner och diskmaskiner blir alltmer vatten- och energieffektiva.

Vattenåtervinning har också en stor besparingspotential som vi har börjat utforska.

Hur kommer det återvunna vattnet att användas?

Vi fokuserar på två system: jordbrukets användning och hushållens användning. I jordbrukssystemet planerar vi att framställa sju miljoner kubikmeter återvunnet vatten om året med hjälp av en vattenpoleringsanläggning. Enligt våra beräkningar motsvarar det en tredjedel av jordbrukets vattenförbrukning.

I hemmen används 30 till 45 procent av vattnet till att duscha och en liknande andel till att spola toaletter. Genom att använda det relativt rena duschvattnet till att spola, eftersom det vattnet inte har någon direktkontakt med människor, skulle den dagliga förbrukningen kunna sjunka från 110 liter till runt 70 liter per person. Besparingspotentialen är enorm, men vår främsta angelägenhet är alltid folkhälsan. Tekniken måste vara säker eftersom det till syvende och sist handlar om vår och våra familjers hälsa.

Och användningen av återvunnet vatten i jordbruket?

Jordbruket kräver vatten. Att pumpa upp vatten direkt från underjordiska vattenförande lager är relativt billigt och en lokal lösning. Problemet är att Maltas vattenförande lager har direktkontakt med havsvattnet och uttagningsmöjligheterna är begränsade. Uttag av stora mängder sötvatten från de vattenförande lagren skulle leda till att havsvatten tränger in, försämrar grundvattnets övergripande kvalitet och gör det otjänligt. Det är uppenbart att alla förlorar på detta.

För att reglera mängden uttaget grundvatten har nästan alla registrerade privata borrhål utrustats med mätare under de senaste åren. Vi har nu en fullständigare helhetsbild av jordbrukets vattenförbrukning och vattenbehov. Vi kan också erbjuda jordbrukarna en alternativ källa: högpolerat och renat avloppsvatten, som ingår i programmet Nytt vatten[i] på Malta.

Hur reagerar jordbrukarna på tanken att använda återvunnet vatten?

Uppfattningar spelar en stor roll här. Vi måste ändra uppfattningen att återvunnet och renat vatten är detsamma som avloppsvatten. För att få fler jordbrukare att använda detta vatten förklarar vi vilken kvalitet som uppnås genom den nya reningsprocessen. Vi visar även att användningen av det här vattnet inte påverkar grödorna negativt.

Prissättningsincitament används också för detta ändamål. Stigande blocktariffer används för det ”nya” vattnet. Jordbruket omfattas för närvarande inte av det första tariffblocket, som ett sätt att främja deras användning av återvunnet vatten.

En annan viktig åtgärd är anläggningen av små regnvattenreservoarer på fältet. Sedan Malta gick med i EU har antalet ansökningar för anläggning av dessa reservoarer kraftigt ökat, eftersom landet får stöd genom EU:s jordbruksfond för regional utveckling.

Hur bidrar EU:s initiativ och fonder till vattenförvaltningen på Malta?

Vattensektorn är en av de viktigaste prioriteringarna för Malta inom ramen för EU:s sammanhållningsfond. För närvarande fokuserar vi på ett antal vertikala infrastrukturinvesteringar, såsom att förbättra energieffektiviteten i avsaltningen av havsvatten, programmet Nytt vatten, att öka effektiviteten i vattendistributionen, att uppgradera och reglera nätet för uppsamling av avloppsvatten, att testa innovativ teknik, vattenhushållningskampanjer och hanteringen av grundvattenuttaget.

Dessa insatser sammanställs sedan i den vattenförvaltningsram som inrättats enligt Maltas andra förvaltningsplan för avrinningsdistrikt, genom ett integrerat projekt. Det integrerade projektet finansieras också av EU:s Life-program[ii] och handlar om att öka medvetenheten, uppmuntra spridningen av ny teknik och nya metoder samt att åtgärda förvaltningsproblem. Vi utforskar också hur vi kan dela med oss av vår kunskap till invånarna på andra öar och i kustområden i Medelhavet genom europeiska och andra regionala initiativ.

Hur ser tillståndet ut för de havsområden som omger Malta?

Det finns en rad faktorer som utgör en stor påfrestning för den marina miljön: hög befolkningstäthet, intensiv turism samt nyttjandet av kustområdena och de marina vattnen i kommersiellt syfte och för nöjesändamål. Under de senaste åren har detta dock förbättrats avsevärt, i huvudsak tack vare EU:s finansiering och lagstiftning. Ett viktigt exempel är förbättringen av kvaliteten på våra kustvatten – de senaste resultaten[iii] visar att våra badvatten håller toppklass. Utan tvivel har genomförandet av EU:s direktiv om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse med tre nya reningsverk bidragit till denna förbättring.

Vi undersöker också hur vi kan förbättra hanteringen av näringsämnen i jordbruket och minska föroreningarna från avrinning. Kustvattnets kvalitet spelar en avgörande roll för Malta. Eftersom Maltas är så tätbefolkat är det en del av vårt dagliga liv att kunna njuta av havet under sommarmånaderna. Rena stränder och badvatten av hög kvalitet är alltså viktigt även för oss, inte bara för turismen.

Manuel Sapiano

Högste tjänsteman med ansvar för vatten

Energi- och vattenbyrån, Malta

 



[i] http://www.independent.com.mt/articles/2018-04-03/local-news/New-Water-to-become-more-accessible-6736187397

[ii] http://ec.europa.eu/environment/life/

[iii] https://www.eea.europa.eu/highlights/good-news-for-holiday-makers

Geographic coverage

Temporal coverage

Dokumentåtgärder
Insorterad under
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100