nästa
föregående
poster

Nyheter

Tendenser och prognoser: begränsade rekyleffekter på EU:s utsläpp i samband med energikrisen och återhämtningen efter pandemin

Ändra språk
Nyheter Publicerad 2022-12-01 Senast ändrad 2023-01-10
5 min read
Enligt den senaste rapporten om tendenser och prognoser som offentliggjorts i dag av Europeiska miljöbyrån (EEA) ökade utsläppen av växthusgaser och energianvändningen under 2021, främst på grund av Europas återhämtning efter pandemin. De flesta av medlemsstaterna lyckades med framgång nå EU:s klimat- och energimål för 2020 och siktar nu mot att bli klimatneutrala samtidigt som de tar itu med den nuvarande energiförsörjningskrisen. För att nå de ambitiösare klimat- och energimålen för 2030 kommer det att krävas mer än en fördubbling av de årliga framstegen när det gäller utbyggnaden av förnybara energikällor samt minskningen av energianvändningen och utsläppen av växthusgaser.

Att spara energi och stärka förnybara energikällor är avgörande inte bara för att hantera den överhängande energikrisen utan också för att uppnå klimatneutralitet

Efter en lång period med minskade utsläpp av växthusgaser i Europa har den ekonomiska återhämtningen från nedstängningarna i samband med covid-19 lett till ökade utsläpp, särskilt inom transport-, industri- och energiförsörjningssektorerna, enligt uppgifter som rapporterats in till Europeiska miljöbyråns rapport Trends and projections in Europe 2022(tendenser och prognoser i Europa 2022). Med en hotande energikris och i synnerhet höga gaspriser såg energiförsörjningssektorn en partiell övergång till mer koldioxidintensiva energibränslen, samtidigt som den kraftiga ökning av förnybar energi som konstaterats under de senaste åren slog av på takten under 2021. För att motverka denna utveckling är det av avgörande betydelse att de beslut om energiinfrastruktur som fattas i dag tar hänsyn till framtidens mål om klimatneutralitet för att undvika inlåsningseffekter med avseende på koldioxid.

”Kritiska åtgärder kommer att behövas under de kommande månaderna och åren för att säkerställa att medlemsstaterna kan införa ambitiösa planer för utsläppsminskning för att nå EU:s klimatmål. Även om kortsiktiga åtgärder behövs för att öka energiförsörjningen under den här vintern bör dessa investeringar inte låsa Europa till många år av beroende av fossila bränslen. Att spara energi och stärka förnybara energikällor är avgörande inte bara för att hantera den överhängande energikrisen utan också för att uppnå klimatneutralitet”, säger Hans Bruyninckx, verkställande direktör för Europeiska miljöbyrån.

 

Rekyleffekter på utsläppen och en ökande energianvändning

Enligt preliminära uppgifter som rapporterats av medlemsstaterna och som bland annat omfattar internationell luftfart ökade utsläppen av växthusgaser med 5 procent under 2021 jämfört med 2020. Utsläppen ligger dock långt under den nivå som observerades 2019 före covid-19-pandemin.

Uppskattningar tyder på att både primärenergianvändningen och den slutliga energianvändningen ökade under 2021, med 6 respektive 5 procent jämfört med 2020. Primärenergianvändningen mäter energibehovet, medan den slutliga energianvändningen avser vad slutanvändarna faktiskt använder. Denna ökade energianvändning kan till stor del tillskrivas den ekonomiska återhämtningen. Under 2021 märkte man ännu inte av effekten av stigande energipriser på de årliga energianvändningssiffrorna. Däremot kan vi förvänta oss att denna effekt blir mer kännbar under 2022.

Preliminära uppgifter tyder på att Europas totala andel av förnybara energikällor låg kvar på 22 procent av energianvändningen 2021, vilket stoppar den kraftiga tillväxt som konstaterats under de senaste åren. Detta kan förklaras av mindre bidrag från vindkraft och vattenkraft under 2021, samtidigt som energianvändningen åter tagit fart.

 

Avgörande år framöver för att nå målen för 2030

Under de kommande åren kommer betydande utsläppsminskningar att behöva upprätthållas från år till år för att uppnå klimatneutralitet på lång sikt. Med den europeiska klimatlagen höjdes minskningsmålet för 2030 till att minska nettoutsläppen med minst 55 procent fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. För närvarande förhandlar Europaparlamentet och medlemsstaterna om det omfattande 55 %-paketet, samtidigt som man även tar hänsyn till den föreslagna REPowerEU-planen från 2022.

För att nå målet att minska nettoutsläppen med minst 55 procent fram till 2030 skulle utsläppen behöva minska med i genomsnitt 134 miljoner ton koldioxid (miljoner ton koldioxidekvivalenter) per år utifrån de uppskattade nivåerna för 2021. Detta är mer än dubbelt så mycket som den genomsnittliga årliga minskning som uppnåddes mellan 1990 och 2020. Alla sektorer måste avsevärt öka sina insatser för att minska utsläppen av växthusgaser. Dessutom måste upptaget av koldioxid genom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ökas för att vända den nuvarande trenden med en krympande kolsänka i EU.

Samtidigt bör energianvändningen minska avsevärt under de kommande åren – genom det nyligen föreslagna målet för 2030 inom ramen för REPowerEU krävs mer än en fördubbling av de årliga energibesparingarna under perioden 2022–2030. Detsamma gäller för förnybar energi. Sedan 2005 har andelen förnybar energi i Europas slutliga energianvändning (brutto) ökat med i genomsnitt 0,8 procentenheter varje år. Denna siffra bör öka till 2,5 procentenheter per år fram till 2030 för att man ska kunna nå det höjda målet på 45 procent förnybar energi som föreslås inom ramen för REPowerEU.

Även om betydande framsteg redan har gjorts på medlemsstatsnivå räcker inte den nuvarande politiken och de nuvarande åtgärderna för att nå de nya ambitiösa klimat- och energimålen. Senast i mitten av 2023 kommer medlemsstaterna att lämna in utkast till uppdateringar av sina nationella energi- och klimatplaner. Detta kommer att ge dem möjlighet att intensifiera sina åtgärder och utarbeta planer för perioden fram till 2030 som återspeglar EU:s nya ambitioner och målet att uppnå klimatneutralitet.

 

EEA’s climate and energy package:

Updated climate and energy indicators:

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage