En välmående miljö är en förutsättning för en hållbar ekonomi och ett rättvist samhälle

Ändra språk
Article Publicerad 2019-03-15 Senast ändrad 2019-04-30
5 min read
Vår planet står inför större miljö- och klimatutmaningar än någonsin tidigare, vilket är ett hot mot vårt välbefinnande. Men det är inte för sent att vidta åtgärder. Uppgiften kan kanske kännas oöverstiglig, men vi har fortfarande möjlighet att vända några av de negativa förloppen, minimera skadorna, återställa viktiga ekosystem och skydda vad vi har. För att uppnå hållbarhet på lång sikt måste vi betrakta och behandla miljö, klimat, ekonomi och samhället som sammanhängande delar av en helhet.

 Image © Salvatore Petrantoni, WaterPIX /EEA

Förändring är en konstant egenskap hos vår planet. Landmassor, hav, atmosfären, klimatet och livet på jorden har alltid förändrats. De nuvarande förändringarna sker dock mycket snabbare än tidigare, är mycket mer omfattande och beror på andra faktorer. Extrema händelser, såsom hundraårsstormar, värmeböljor, översvämningar och torka, har blivit en del av en ny verklighet. En klimat- och miljökris som äventyrar vår arts fortlevnad har blivit ett återkommande tema på löpsedlarna. 

Det globala klimatet förändras, och människan har orsakat förändringarna

Vad vi än väljer att kalla det – en ”ny verklighet” eller ”ett antal kriser” – talar fakta sitt tydliga språk. Det globala klimatet förändras, och det är människan som är orsaken till förändringarna. Fossila bränslen, markanvändning och skogsskövling ger upphov till en högre koncentration av växthusgas i atmosfären, vilket påverkar det globala klimatet. Det är också ett faktum att klimatförändringarna får konsekvenser för alla människor överallt på jorden, även i Europa. Vissa samhällen drabbas av svåra värmeböljor och torka, medan andra utsätts för återkommande, kraftiga stormar. Klimatförändringarna påverkar allt och alla – människor, natur och ekonomier.

Den biologiska mångfalden minskar i allt snabbare takt

Vetenskapen visar också tydligt att den biologiska mångfalden minskar i allt snabbare takt. Varje år förklaras många arter vara utdöda eftersom deras livsutrymmen har förstörts, fragmenterats eller förorenats. Beståndet av vissa arter – däribland pollinerare som bin, fjärilar och andra insekter som är en förutsättning för vår fortlevnad – har minskat kraftigt på grund av en utbredd användning av bekämpningsmedel. Föroreningar som är resultatet av ekonomiska aktiviteter ackumuleras i miljön och försämrar ekosystemens förmåga att återbildas och erbjuda livsnödvändiga funktioner. Miljöförstöring påverkar såväl växter och djur som människor.

Ohållbara konsumtions- och produktionssystem

Även ekonomiska kriser har präglat 2000-talet. Forskning visar att våra konsumtions- och produktionssystem inte är hållbara. Den linjära ekonomin – där råmaterial omvandlas till varor som används, förbrukas och sedan kasseras – leder till allt större avfalls- och föroreningsvolymer, men även till global konkurrens om naturresurserna. Globala nätverk kan sprida mer än material, varor och föroreningar: En kris som uppstår i ett lands finanssektor kan sprida sig över hela jordklotet och orsaka långvarig ekonomisk stagnation och tillbakagång.

Det är också tydligt att fördelarna med ekonomisk tillväxt inte är rättvist fördelade. Inkomstnivåerna varierar stort mellan och inom länder, regioner och städer. Även i Europa, där den genomsnittliga levnadsstandarden är väsentligt högre än den genomsnittliga levnadsstandarden globalt sett, ligger inkomstnivån för vissa grupper och samhällen under fattigdomsstrecket. Tyvärr brukar människorna i sådana grupper och samhällen också vara mer utsatta för miljöfaror. Det är mer sannolikt att de lever i områden som utsätts för luftföroreningar och översvämningar, och bor i hus som saknar isolering för att skydda mot extrem kyla och värme. De samhällsgrupper som drar fördel av ekonomisk tillväxt är inte nödvändigtvis samma grupper som bär kostnaderna.

Om den rådande utvecklingen tillåts fortgå kommer efterföljande generationer, oavsett land och inkomstnivåer, att ställas inför mer extrema temperaturer och väderhändelser, färre arter, resursbrist och fler föroreningar. Därför kommer det inte som en överraskning att tusentals unga européer ger sig ut för att demonstrera, för att försöka påverka politikerna att vidta mer långtgående åtgärder som kan begränsa klimatförändringarna.

En annan framtid är möjlig

De senaste 40 åren har man i Europa vidtagit politiska åtgärder för att hantera specifika miljöproblem, till exempel luft- och vattenförorening. Några av åtgärderna har gett mycket goda resultat. Europa har fått renare luft och renare badvatten. En större andel av det kommunala avfallet återvinns. Allt fler land- och havsområden skyddas. EU:s växthusgasutsläpp har minskat jämfört med 1990 års nivåer. Stora summor har satsats på att skapa mer levande städer och hållbar rörlighet. Energi som genereras från förnybara källor ökar exponentiellt.

Samtidigt har våra kunskaper om miljön ökat och fördjupats, liksom vår förståelse av att människor, miljö och ekonomi är delar av ett och samma system. Sedan Europeiska miljöbyrån grundades för 25 år sedan har den utvecklat och sammanlänkat de olika kunskapssfärerna, vilket har breddat vår förståelse. Om miljön och ekonomin är i dåligt skick försämras människors liv. Ojämn fördelning av både fördelar och nackdelar – såsom ekonomiskt välstånd och ren luft eller föroreningar och förlorade skördar på grund av torka – ger upphov till social oro.

Det är fakta som kan vara svåra att ta till sig. Samtidigt kan det vara svårt att förändra etablerade styrningsstrukturer, konsumtionsvanor och preferenser. Trots att uppgiften kanske kan verka överväldigande, är det fortfarande möjligt att bygga en hållbar framtid. Det innebär bland annat att vi måste sätta stopp för miljöskadliga subventioner och fasa ut och förbjuda förorenande teknik, för att i stället införa hållbara alternativ och stödja de samhällen och grupper som påverkas av förändringarna. Med en koldioxidneutral cirkulär ekonomi kan vi minska påfrestningarna på naturtillgångarna och begränsa den globala temperaturökningen. Vi måste också förändra våra vanor och beteenden, beträffande till exempel hur vi förflyttar oss och vad vi äter. Vi har all kunskap som behövs för att kunna ställa om till ett långsiktigt hållbart samhälle. Allmänheten visar ökat stöd för en sådan omställning. Nu måste vi ta ansvar och driva igenom förändringen snabbare.

Hans Bruyninckx

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Ledaren publicerades i Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev nr 1/2019 i mars 2019.

Relaterat innehåll

Nyheter och artiklar

Relaterade indikatorer

Temporal coverage

Dokumentåtgärder
Artiklar
Menu
Prenumerationer
${Anmäl dig} för att få våra rapporter (i tryckt och/eller elektronisk form) och kvartalsvisa e-nyhetsbrev.
Följ oss
 
 
 
 
 
 
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100