nästa
föregående
poster

Article

Europas miljö – styrkan ligger i kunskap och information

Ändra språk
Article Publicerad 2018-04-11 Senast ändrad 2021-05-11
Photo: © Amsterdam, modifierade Copernicusdata (2017) Bild © ESA. CC BY-SA 3.0 IGO
Inom Europa samlas allt mer information in för att öka vår kunskap om miljön. Jordobservationsdata från EU:s Copernicusprogram ger oss möjligheter att förbättra vår kunskap om miljön men medför också nya utmaningar. Genom att kombinera de senaste uppgifterna från Copernicus med vår redan existerande kunskapsbas siktar Europeiska miljöbyrån (EEA) mot att göra det möjligt för Europas beslutsfattare och invånare att vidta åtgärder för att möta lokala, nationella och globala utmaningar.

Sedan de första miljölagarna antogs i Europa under 1970-talet har myndigheter övervakat och rapporterat in uppgifter för att bättre förstå miljöproblem och miljötrender. I vissa fall har även grupper av privatpersoner, till exempel fågelskådare, samlat in uppgifter för att stödja naturskyddet. EU:s lagstiftning innehåller ofta bestämda parametrar för att mäta vilka framsteg som gjorts för att nå lagstiftningens mål. Numera övervakar och rapporterar EU-länderna in stora mängder jämförbara data, allt från utsläpp av växthusgaser i atmosfären till kommunala återvinningsgrader.

Vår kunskap om och förståelse av miljöproblemen har gradvis växt tillsammans med inflödet av data om särskilda problemområden. Ökad kunskap har också ökat vår medvetenhet och förståelse av de starka sambanden mellan tematiska och sektorsindelade observationer. EU:s politik har därför gått från ämnesspecifik lagstiftning till bredare, systembaserade åtgärdspaket.

Europeiska miljöbyrån arbetar för närvarande med över 100 olika dataflöden från upp till flera hundra samarbetsinstitutioner i 39 länder – framför allt genom nätverket Eionet. De till stora delar jämförbara och sammanhängande datauppsättningar som samlas in har hjälpt oss att förstå flera av de viktigaste problemen som berör Europas miljösituation.  

Att förstå kända och okända data

Trots att vår kunskap ökat avsevärt är observationer och dataflöden fortfarande till viss del splittrade över ämnesområden, tid och plats. Nästan alla utvärderingar vi har publicerat de senaste åren, inklusive vår senaste rapport om miljötillståndet (SOER 2015), understryker de stora miljöfrågornas komplexa och globala natur, liksom de inbördes sambanden mellan dem. Det är omöjligt att förstå luftföroreningar utan att ta hänsyn till vad som händer på land och i haven. Liknande begränsningar finns när vi fokuserar på ett enskilt område.

Det finns till exempel tusentals mätstationer i Europa som samlar in luftprover med förutbestämda intervaller och analyserar och rapporterar koncentrationen av de viktigaste luftföroreningarna. De uppgifter vi får in är ett stort steg mot att få bättre kännedom om kvaliteten på den luft vi andas. Trots det är uppgifterna begränsade till en viss tidpunkt och endast helt relevanta för ett område på några meter runt mätstationen.

Luftkvaliteten i områdena mellan mätstationerna har varit relativt okänd fram till helt nyligen. Satellitobservationer och allt mer exakt datormodellering av stordata håller på att förändra detta – och inte bara när det gäller övervakning av luftkvalitet.

Kombinera satellit- och fältdata – Copernicus

Europeiska unionen har investerat i jordobservationer genom Copernicusprogrammet, som inte bara bidrar med högupplösta satellitbilder utan även med fältobservationer som samlas in via bland annat marksensorer och sensorer i jorden, väderballonger, bojar och djuphavssensorer. Copernicus satelliter kan övervaka och skicka ett brett spektrum av jordobservationsdata, från den kemiska sammansättningen i atmosfären till förändringar i vegetationen under växtperioden. Alla uppgifter och allt informationsmaterial från Copernicus finns tillgängliga på nätet och är helt kostnadsfria.

Copernicus verksamhet är indelad i sex temaområden: atmosfär, havsmiljö, landmiljö, klimatförändring, katastrofhantering och säkerhet. Europeiska kommissionen är ansvarig för den övergripande samordningen, medan de tjänster som rör enskilda temaområden utförs av alla större aktörer inom jordobservationer i EU. Europeiska miljöbyrån har sedan 2012 samordnat de paneuropeiska och lokala delarna av landmiljöövervakningstjänsten genom att ge stöd på en rad områden, till exempel fysisk planering, skogsvård, vattenvård, naturskydd och jordbruk. EEA samordnar även Copernicus insamling av fältdata för samtliga temaområden.

Potentialen i vad vi gemensamt kan åstadkomma med de uppgifter vi får in är enorm. Genom att kombinera det ökande antalet datauppsättningar har vi möjlighet att bättre förstå vad som händer var, varför det händer, vem som kommer att beröras av det och på vilket sätt. Föreställ dig att vi kan övervaka förändringar i vattenkvantiteten i Europa på en så detaljerad nivå som 10 gånger 10 meter, eller se hur skörden påverkas både på kort sikt och när de långsiktiga följderna av klimatförändringen tas med i beräkningen. Vårt luftkvalitetsindex, med uppgifter som uppdateras varje minut, skulle kunna utvecklas ytterligare till att också omfatta tillförlitliga luftkvalitetsprognoser där vind och andra väderförhållanden tas med i beräkningen.

Stordata – en utmaning och en möjlighet

Stordata – stora dataflöden med detaljerade, plats- och tidsspecifika mättal liksom uppgifter som samlats in genom crowdsourcing – innebär utan tvekan nya utmaningar när det gäller it-infrastruktur och behandlingskapacitet för de som hanterar data. Den ökade mängden information innebär heller inte automatiskt att vi får en bättre förståelse av miljön eller sambandet mellan olika miljöproblem. Att hantera stordata kräver lika stora investeringar i analysförmåga som i it‑infrastruktur.

Europeiska miljöbyrån både bidrar till och använder sig av Copernicus tjänster genom att vi integrerar programmets resultat i våra utvärderingar och vår kunskapsbas. Och vi har redan börjat arbetet med att bredda vår analysförmåga ytterligare, bland annat genom att investera i molnbaserade it-tjänster och samarbeten för att få hjälp med att hantera stordata. Vårt mål är att dela den mer detaljerade, exakta och aktuella kunskap som vi får med myndigheter och allmänhet i Europa och bidra till att förbättra människors hälsa och miljön.

 Hans Bruyninckx

Hans Bruyninckx

Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

Ledaren publicerades i Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev nr 2018/1, 15 mars 2018

Mer information om satellitbilden över Amsterdam finns på relevant sida på Europeiska rymdorganisationens hemsida.

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

Taggar

Dokumentåtgärder