Övergången till ett hållbart samhälle

Ändra språk
Sida Senast ändrad 2019-01-21
I Europeiska miljöbyråns femårsrapport om miljösituationen och miljöutsikterna, SOER 2015, drar byrån slutsatsen att Europas miljöutsikter ger anledning till oro, trots de förbättringar som har skett under de senaste decennierna. De framtida miljöutmaningarnas globala och systemrelaterade karaktär innebär att grundläggande förändringar krävs inom de basala samhällssystemen för att EU:s långsiktiga mål ska kunna uppnås. I synnerhet gäller detta de mål som är kopplade till livsmedel, energi, rörlighet och bebyggelse.

Att klara dessa övergångar kommer att kräva mycket mer än bara stegvisa effektivitetsförbättringar. Det behövs långsiktiga och genomgripande förändringar i rådande arbetssätt, politiska hållningar och tankesätt, vilket i sin tur kommer att kräva ny kunskap. Den kortsiktiga inställning som för närvarande dominerar det politiska och ekonomiska tänkandet måste övervinnas och ersättas av långsiktiga, helhetsinriktade och globala perspektiv.

Inledning

Kraven på grundläggande omvandlingar av Europas samhällssystem är en följd både av storleksskalan på de förändringar som krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet och av utmaningarnas systemrelaterade natur. Globala megatrender, som spridandet av västvärldens konsumtionsmönster med åtföljande resurskrav, innebär en allt större börda på ekosystemen. Att lyckas förena den förväntade tillväxten inom den globala ekonomin med de ändliga miljöresurserna är därför endast möjligt genom grundläggande förändringar i de basala produktions- och konsumtionssystemen. Det finns dock stora hinder i vägen för detta förändringsarbete, eftersom de system som står för en stor del av vår miljöbelastning samtidigt på komplicerade sätt är kopplade till viktiga samhällsfunktioner och samhällsintressen som arbetstillfällen, investeringar, levnadsvanor och värderingar. De ingrepp som behöver göras kommer därför sannolikt att ställa oss inför komplicerade och osäkra avvägningar, vilket kommer att leda till motstånd från dem som får bära kostnaderna.

Forskningen inom detta område växer snabbt och behandlar de globala krafter som ställer krav på förändringar, de avgörande systemens egenskaper och funktionssätt och de processer och styråtgärder som skulle kunna sätta fart på och leda de systemrelaterade förändringarna. I den aktuella litteraturen betonas vikten inte bara av nyskapande tekniska lösningar utan även av nya arbetssätt och beteenden, som får stöd av förändrade tankesätt och värderingar. De systemrelaterade förändringarnas komplexitet och osäkerhet visar även på behovet av noggrant framtagna kombinationer av politiska åtgärder, liksom av öppna och anpassningsbara styrelsesätt. Med tanke på att en stor del av den kunskap som krävs för att klara 2000-talets komplicerade utmaningar är spridd över olika delar av samhället, kommer myndigheterna vid många tillfällen att behöva ta med både näringslivet och civilsamhället som aktiva samarbetspartner i arbetet.

EU:s politik i frågan

I EU:s sjunde miljöhandlingsprogram presenteras visionen:

”År 2050 lever vi gott inom planetens ekologiska gränser.”

Som närmare diskuteras både där och i andra av EU:s policybeslut kommer det att krävas långtgående förändringar i produktions- och konsumtionssystemen för att denna vision ska bli verklighet. Till exempel fastställs i färdplanen för ett utsläppssnålt samhälle som mål att EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 80 procent till år 2050, samtidigt som det i strategin för en cirkulär ekonomi finns mål som omfattar stora förbättringar inom avfallsminskning och avfallshantering till år 2030. På global nivå utgör FN:s globala mål för hållbar utveckling en omfattande och mångsidig samling mål som berör såväl socioekonomiska som miljömässiga aspekter av hållbarhet.

Europeiska miljöbyråns verksamheter

Europeiska miljöbyrån (EEA) arbetar med frågan om övergången till ett hållbart samhälle på många olika nivåer och använder sig av en blandning av analytiska tillvägagångssätt. Arbetet omfattar bland annat följande:

  • Analys av globala megatrender och vår planets begränsningar, inklusive vad dessa trender och begränsningar innebär på europeisk, regional och nationell nivå.
  • Analys av viktiga europeiska samhällstekniska och samhällsekologiska system, till exempel livsmedels-, energi-, rörlighets- och stadssystem, och vilken inverkan dessa system har på miljö- och naturresurserna.
  • Bedömning av vad övergången till ett hållbart samhälle innebär i teorin och i praktiken, med användning av akademisk forskning och fallstudier från hela Europa.
  • Framtagning av kunskap om långsiktig planering och hållbarhetsbedömningar, vilket innefattar analys av trender, drivkrafter till förändringar, systemrelaterade risker och framväxande miljö- och hållbarhetsfrågor.
  • Kapacitetsuppbyggnad och delande av information kring långsiktig planering inom Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (Eionet), samt nätverkssamarbete inom europeiska och internationella intressent- och forskningsnätverk.

Relaterade länkar

ett forskningsnätverk kring vår planets utmaningar och begränsningar

ett forskningsnätverk kring övergången till ett hållbart samhälle

ett internationellt forskningsprogram kring globala förändringar

det europeiska systemet för strategisk och politisk analys

Temporal coverage

Dokumentåtgärder
Prenumerationer
${Anmäl dig} för att få våra rapporter (i tryckt och/eller elektronisk form) och kvartalsvisa e-nyhetsbrev.
Följ oss