nästa
föregående
poster

Article

Klimatförändringarna och vattnet – varmare hav, översvämningar och torka

Ändra språk
Article Publicerad 2018-11-23 Senast ändrad 2023-08-29
12 min read
Photo: © Radila Radilova, WaterPIX / EEA
Klimatförändringarna innebär ökade påfrestningar för vattenförekomsterna. Allt från översvämningar och torka till försurade hav och stigande havsnivåer; klimatförändringarnas inverkan på vattnet kommer troligen att intensifieras under de kommande åren. Dessa förändringar leder till att åtgärder vidtas runtom i Europa. Städer och regioner håller redan på att anpassa sig och använder mer hållbara och naturbaserade lösningar för att minska översvämningarnas konsekvenser. De använder också vatten på ett smartare och mer hållbart sätt, så att vi kan klara av att leva med torkan.

Europa påverkas av klimatförändringarna[i], och konsekvenserna märks inte bara på land. Europas vattenförekomster – sjöar och floder liksom oceaner och hav runtom kontinenten – drabbas också. Eftersom mer vatten än land täcker jordens yta är det ingen överraskning att uppvärmningen av oceanerna står för runt 93 procent av uppvärmningen av planeten sedan 1950-talet[ii]. Uppvärmningen är en följd av de ökande växthusgasutsläppen, varav den viktigaste är koldioxid, som i sin tur har gjort att mer solenergi stannar kvar i atmosfären. Det mesta av värmen som stannar kvar lagras så småningom i oceanerna, vilket påverkar vattnets temperatur och strömmar. Högre temperaturer gör också att inlandsisen i polartrakterna smälter. När det globala is- och snötäckets sammanlagda yta minskar reflekteras mindre solenergi tillbaka ut i rymden, vilket leder till att planeten värms upp ännu mer. Detta gör i sin tur att mer sötvatten flyter ut i oceanerna och ytterligare förändrar strömmarna.

Havsytans temperaturer längs Europas kustlinjer stiger snabbare än de globala oceanernas[iii] temperatur. Vattentemperaturen är en av de faktorer som har störst inverkan på det marina livet. Ökningar i temperaturen håller redan på att skapa stora förändringar i undervattensvärlden, bland annat betydande omställningar i fördelningen av de marina arterna enligt EEA:s rapport Climate change, impacts and vulnerability in Europe 2016 (ej översatt till svenska). Till exempel rör sig torsk, makrill och sill i Nordsjön från sina historiska zoner norrut till kallare vatten för att följa efter hoppkräftorna, som de livnär sig på. Dessa förändringar, såsom kommersiella fiskbestånds förflyttningar, kan naturligtvis påverka de ekonomiska sektorer och samhällen som är beroende av fiske. Stigande vattentemperaturer kan också öka risken för vattenburna sjukdomar[iv] såsom badsårsfeber i Östersjöregionen.

Förändrad salthalt, försurning – och fler förändringar på väg

Klimatförändringarna påverkar också andra egenskaper hos havsvattnet. Den senaste tidens nyhetsrapporter om den dramatiska utbredningen av korallrevens blekning,[v] som i huvudsak beror på varmare temperaturer i Stilla havet och Indiska oceanen, har gjort att värmeböljorna i oceanerna och deras inverkan på lokala marina ekosystem fått mer uppmärksamhet. Även en liten förändring i något avgörande hänseende, såsom vattnets temperatur, salthalt eller syrehalt, kan göra att dessa känsliga ekosystem påverkas negativt.

Det marina livet i Östersjön – ett halvslutet hav – är till exempel starkt knutet till den lokala salt- och syrehalten[vi]. Över 1 000 marina arter lever i Kattegatt, som har en relativt hög salt- och syrehalt, men detta antal krymper till så lite som 50 arter i de norra delarna av Bottenviken och Finska viken, där sötvattensarter börjar ta över. Många klimatprognoser visar att en högre nederbörd i Östersjöregionen skulle kunna leda till att vattnets salthalt minskar[vii] i delar av Östersjön och påverka de olika arternas livsområden.

En stigande vattentemperatur i Östersjön på grund av klimatförändringar bidrar också till att de syrefattiga döda zonerna, som är obeboeliga för det marina livet[viii], breder ut sig alltmer. I Medelhavet kommer troligen både temperaturen och salthalten att öka som en följd av ökad avdunstning och mindre regn.

Haven är jordens största koldioxidsänka och har uppskattningsvis absorberat runt 40 procent av all den koldioxid som människan har släppt ut sedan den industriella revolutionen. I en undersökning som publicerades i Nature[ix] konstaterades att förändringar i havsströmmarnas mönster påverkar hur mycket koldioxid som haven tar upp. Varje minskning i havens förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären kommer troligen att öka den totala koldioxidkoncentrationen i atmosfären och på så vis bidra till att förvärra klimatförändringarna.

Försurning, dvs. när koldioxid absorberas i haven och bildar kolsyra, är också ett växande hot. Det blir svårare för musslor, koraller och ostron, vars skal är gjorda av kalciumkarbonat, att bygga skal eller skelettdelar när pH-värdet i havsvattnet sjunker. De blir då skörare och mer sårbara. Försurning kan också påverka fotosyntesen hos vattenlevande växter.

Europa är inte immunt. Vattnet som omger Europa kommer troligen att drabbas av ytterligare försurning[x] under de kommande åren. De konstaterade minskningarna i vattnets pH-värde är nästan identiska i oceanerna världen över och i alla Europas hav. I Europas nordligaste hav, Norska havet och Grönlandshavet, har pH-värdet dock sjunkit mer än det globala genomsnittet.

Kan ett Hollywoodmanus bli verklighet?

Ovanliga och extrema väderförhållanden är ofta stora nyheter och ett dragplåster för biograferna. Kombinationen av vatten och klimatförändringar är en tacksam kombination för filmskaparna. I science fiction-filmen The Day After Tomorrowfrån 2004 gick Nordeuropa och Nordamerika in i en ny istid till följd av att Golfströmmen i Atlanten upphörde, och man visade tydligt för biopubliken hur farliga klimatförändringar kan vara. Ny forskning[xi] tyder på att även om en så extrem katastrof är osannolik så påverkar klimatförändringarna Golfströmmen och andra strömmar som ingår i Amoc (Atlantic Meridional Overturning Circulation), ett komplext cirkulationssystem i Atlanten. Andra nya undersökningar[xii] visar att Golfströmmen är den svagaste på mer än 1 600 år, vilket tyder på att den håller på att försvagas eller sakta ner.

Golfströmmen fungerar som ett transportband som flyttar varmt vatten från Mexikanska golfen och Floridakusten till Nordatlanten och Europa. I norr kyls strömmens varma vatten av och dess densitet stiger. Detta får vattnet att sjunka och bli en del av den södergående Nordatlantiska djuphavsströmmen som för med sig kallare vatten tillbaka söderut. Strömmen fungerar som en termostat som för med sig värme till Västeuropa.

Den observerade försvagningen i Golfströmmen har enligt vissa undersökningar lett till kallare ytvatten i delar av Nordatlanten. Detta beror sannolikt på den ökade avsmältningen från Arktis och Grönland och detta sötvattens inverkan på Nordatlantens subpolära virvel[xiii], som är av stor betydelse för vattnets cirkulation i Atlanten. Havsströmmar påverkas av hur vattnet rör sig mellan olika djup samt av var, hur snabbt och hur djupt de sjunker innan de rör sig upp mot ytligare nivåer osv.

Översvämningar, torka och andra extrema väderhändelser blir vanligare

Mycket uppmärksamhet har ägnats åt det som tycks vara en ökning av de extrema väderförhållandena i Europa. Från det sibiriska ovädret som benämndes ”odjuret från öst” under vintern 2017–2018, som förde med sig ovanligt kalla arktiska vindar ner till många delar av Europa, till värmeböljan Lucifer[xiv] under sommaren 2017 – vi kan förvänta oss allt ovanligare och alltmer extrema temperaturer i Europa framöver[xv].

En av klimatförändringarnas centrala delar är deras påverkan på jordens vattencykel[xvi] som ständigt förflyttar vatten från haven till atmosfären, till land, floder och sjöar, och sedan tillbaka till haven, sjöarna och oceanerna. Klimatförändringarna gör att mer vatten avdunstar till atmosfären och det blir svårare att förutspå vattentillgången. Detta kan leda till kraftigare regnoväder i vissa områden, medan andra regioner kan komma att drabbas av svårare torka, särskilt under sommarmånaderna.

Många regioner i Europa har redan börjat drabbas av extremare översvämningar och torrperioder enligt EEA:s rapport Climate change, impacts and vulnerability in Europe[xvii]. Glaciärerna smälter och snö- och istäckena krymper. Nederbördsmönstren förändras, vilket oftast innebär att fuktiga områden i Europa blir fuktigare och torra områden torrare. Samtidigt blir klimatrelaterade extrema väderförhållanden såsom värmeböljor, kraftiga regnfall och torrperioder allt vanligare och intensivare.

Extremare värmeböljor har redan dragit fram över södra och sydöstra Europa, som förutspås vara ett särskilt utsatt område när det gäller effekten av klimatförändringen. Utöver konsekvenserna för människors hälsa leder extrem värme även till att mer vatten avdunstar, vilket ofta gör att vattenresurserna minskar ännu mer i områden som redan är drabbade av vattenbrist. Sommaren 2017 gjorde värmeböljan Lucifer att rekordhöga temperaturer på över 40 °C slog mot södra Europa, från Iberiska halvön till Balkan och Turkiet. Den kraftiga värmen medförde många dödsfall och torka, vilket skadade grödorna och orsakade skogsbränder. Flera dödliga skogsbränder drabbade Portugal i sviterna av en tidigare värmebölja som tillsammans med torkan gjorde skogarna mer sårbara för bränder.

Klimatförändringarna har också gjort att den genomsnittliga vattentemperaturen i floder och sjöar har stigit, och lett till att istäcket inte ligger kvar lika länge. Dessa förändringar, jämte ökade flöden i floderna om vintrarna och minskade flöden om somrarna, påverkar i hög grad vattenkvaliteten och ekosystemen i sötvatten. Några av förändringarna som orsakas av klimatförändringarna leder till att andra påfrestningar på livsmiljöerna i vatten blir större, såsom föroreningar. Ett minskat vattenflöde i floderna till följd av mindre regn skulle till exempel leda till en högre halt av föroreningar, eftersom det finns mindre vatten som späder ut dem.

Planering och anpassning

Att begränsa klimatförändringarna genom att minska växthusgasutsläppen är kärnan i EU:s politik på området. Men erfarenheter av och prognoser om fler översvämningar och torrperioder, stigande havsnivåer och andra extrema väderrelaterade händelser tvingar offentliga organ runtom i hela EU att vidta alltfler åtgärder för att anpassa sig till den nya klimatverkligheten. Att förbruka mindre vatten och minska slöseriet är en central del i anpassningsstrategierna. Europas länder har inrättat strategier och anpassningsplaner[xviii] och genomfört sårbarhets- och konsekvensbedömningar som kommer att hjälpa dem att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna.

Viss EU-lagstiftning handlar särskilt om stöd till sådana risk- och sårbarhetsbedömningar. I synnerhet ålägger EU:s översvämningsdirektiv[xix] medlemsstaterna att fastställa vilka områden som riskerar att drabbas av översvämningar längs deras inlandsvatten och kustlinjer, något som klimatförändringarna bland annat förväntas leda till, och vidta åtgärder för att minska dessa risker.

Anläggningsprojekt, som går under den tekniska benämningen ”grå anpassning” eftersom betong används i stor utsträckning, har varit förhärskande bland anpassningsåtgärderna. Ett exempel är den ikoniska staden Venedig, som är välkänd inte bara för sitt kulturarv utan också för de regelbundna översvämningarna. Stigande havsnivåer till följd av klimatförändringarna kommer troligen att göra att det blir ännu vanligare med översvämningar i staden. Venedig har därför påbörjat ett ambitiöst projekt som innebär en investering på många miljarder euro. Det går ut på att undervattenshinder ska anläggas och kunna höjas i händelse av extremt högt tidvatten. Projektet kommer dock sannolikt inte att kunna hindra att lågt belägna platser som Markusplatsen regelbundet översvämmas.

Nederländerna har även de under flera århundraden byggt vallar och kustbarriärer för att stänga ute vattnet. De nederländska myndigheterna har dock insett att de anlagda strukturerna är otillräckliga och övergår nu till en blandning av strukturer och naturliga sätt att hejda översvämningarna. Många myndigheter får allt mindre budgetmedel till sitt förfogande samtidigt som klimatförändringarnas effekter blir större, vilket leder till att allt fler städer, regioner och länder börjat intressera sig för miljövänligare, naturbaserade lösningar som tar itu med klimatförändringarna på ett hållbarare sätt. Exempelvis kan blå områden såsom floder och sjöar på samma sätt som parker och skogar ha en nedkylningseffekt och mildra värmeböljor, särskilt i städer eftersom hettan brukar bli ännu svårare där än i de omgivande områdena, på grund av all betong. Blå och gröna områden i städerna skulle också kunna ta upp och lagra en del av vattenöverskottet under kraftiga regnfall och översvämningar och på så vis bidra till att minska skadorna.

Hundratals städer och regioner och hela länder vidtar i dag åtgärder för att anpassa sig till och begränsa klimatförändringarna, och de samordnar sig[xx] på global nivå för att utbyta bästa praxis. Alltfler använder innovativ teknik för att minimera skadorna från översvämningar eller torka, men också för att skapa ett mervärde för miljön och lokalbefolkningens livskvalitet. I Hamburg och Basel har man till exempel byggt gröna tak, täckta med vegetation, och i Rotterdam har man skapat fler gröna parker. Båda metoderna kan fungera som ett sätt att hejda översvämningsvattnet och erbjuda såväl svalka som värmeisolering.

Vissa anpassningsåtgärder är inriktade på vattenförbrukningen inom särskilt vattenintensiva sektorer, såsom jordbruket. Ett jordbruk i Alentejoregionen[xxi] i södra Portugal har exempelvis infört olika typer av teknik för hållbart jordbruk i ett försök att mildra konsekvenserna av torkan. Bland annat använder de sig av skogsjordbruk, en markanvändningsteknik där träd och buskar används i kombination med diversifiering av grödor för att öka markens produktivitet och förmåga att stå emot torka. Droppbevattning för att minska vattenförbrukningen och att låta lokala djurarter beta på skogbeklädda betesmarker är andra exempel på tekniker som används.

Bästa vägen framåt är att acceptera de förändringar vi står inför och börja förbereda oss inför dem i god tid. Det finns lyckligtvis många innovativa åtgärder och strategier som redan provats och genomförts runtom i Europa. Denna kunskap finns tillgänglig på EU:s anpassningsportal Climate-ADAPT[xxii] och kan vara en inspirationskälla för andra som står inför liknande utmaningar.



[v] https://www.the-scientist.com/the-nutshell/ocean-heat-wave-wreaked-havoc-on-great-barrier-reef-30852

[vi] http://www.helcom.fi/Lists/Publications/BSEP137.pdf

[vii] http://climatescience.oxfordre.com/view/10.1093/acrefore/9780190228620.001.0001/acrefore-9780190228620-e-634

[ix] https://www.nature.com/articles/nature21068

[xi] https://www.nature.com/articles/d41586-018-04086-4

[xiii] https://www.nature.com/articles/ncomms14375

[xvi] https://earthobservatory.nasa.gov/Features/Water/page3.php

[xvii] https://www.eea.europa.eu/highlights/climate-change-poses-increasingly-severe

[xviii] https://www.eea.europa.eu/highlights/adapting-to-climate-change-european

[xix] http://ec.europa.eu/environment/water/flood_risk/index.htm

[xx] https://climate-adapt.eea.europa.eu/eu-adaptation-policy/covenant-of-mayors

[xxi] https://climate-adapt.eea.europa.eu/metadata/case-studies/autonomous-adaptation-to-droughts-in-an-agro-silvo-pastoral-system-in-alentejo

[xxii] https://climate-adapt.eea.europa.eu/

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

Taggar

Insorterad under
Insorterad under water
Dokumentåtgärder