Miljö och hälsa

Ändra språk
Sida Senast ändrad 2019-07-22
6 min read
En ren miljö är avgörande för människors hälsa och välbefinnande. Samtidigt kan den lokala miljön innehålla stressfaktorer – som luftföroreningar, buller och farliga kemikalier – - som är skadliga för hälsan. EU-medborgarnas hälsa påverkas också negativt av klimatförändringarna, genom värmeböljor, översvämningar och förändringar i utbredningen av vektorburna sjukdomar. I ett större perspektiv kan klimatförändringar, minskad biologisk mångfald och markförstöring även inverka på människors välbefinnande genom att förutsättningarna för ekosystemtjänster hotas, bland annat tillgången till dricksvatten och livsmedelsproduktion.

Människors hälsa och välbefinnande hänger nära samman med miljötillståndet. Naturmiljöer av god kvalitet tillgodoser de grundläggande behoven när det gäller ren luft och rent vatten, bördig mark för livsmedelsproduktion och inflöden av energi och material för produktion. Grön infrastruktur bidrar också till att reglera klimatet och förhindra översvämningar. Tillgången till gröna och blå områden är också viktig för rekreation och bidrar till vårt välbefinnande.

Samtidigt är det via miljön som människor exponeras för förorenad luft, buller och farliga kemikalier. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar i sin rapport om att förebygga sjukdom genom att skapa hälsosamma miljöer att stressfaktorerna i miljön står för 12–18 procent av alla dödsfall i de 53 länderna i WHO:s Europaregion. En bättre kvalitet på miljön på viktiga områden som luft, vatten och buller kan förebygga sjukdomar och förbättra människors hälsa.

Luftföroreningar är den enskilt största miljöhälsorisken i Europa och förknippas med hjärtsjukdom, stroke, lungsjukdom och lungcancer. Exponeringen för luftföroreningar uppskattas leda till mer än 400 000 förtida dödsfall i EU varje år. Exponeringen för buller från transporter och industrin kan leda till obehag, sömnstörningar och, i samband därmed, ökad risk för högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar.

Exponering för farliga kemikalier är ett annat stort problem. Människor kan exponeras för en rad olika kemikalier i det dagliga livet via förorenad luft, förorenat vatten, konsumentprodukter och mat. Vissa farliga kemikalier har egenskaper som gör att de kan leva kvar i miljön och bioackumuleras i livsmedelskedjan. Detta innebär att det kommer att ta mycket lång tid innan utsläppsminskningar leder till minskad exponering. Dessutom använder vi i dag stora mängder och många olika typer av kemikalier och den kemiska produktionen ökar hela tiden. Exponeringen för människor och miljön kommer därför sannolikt att fortsätta öka. Detta väcker oro för vilka hälsoeffekterna blir till följd av exponeringen av blandningar av kemikalier under vår livstid, särskilt under sårbara perioder i livet som tidig barndom, graviditet och ålderdom.

Effekterna av klimatförändringarna utgör också omedelbara hot mot vår hälsa i form av värmeböljor och förändringar i mönstren av infektionssjukdomar och allergener.

Badvattenkvaliteten är i allmänhet hög runtom i EU och den förbättras konstant över tid till följd av investeringar i avloppssystem och i åtgärder för att förbättra reningen av avloppsvatten och minska föroreningar från jordbruk.

Miljöriskerna är inte jämnt spridda i samhället utan det är socialt missgynnade och sårbara grupper av befolkningen som i oproportionerlig grad är mer utsatta, detta enligt en ökande mängd faktaunderlag. En persons samhällsekonomiska ställning påverkar i vilken grad han eller hon exponeras för stressfaktorer i miljön, och sannolikheten för att fattiga människor lever i försämrade miljöer är större. Socialt missgynnade personer kan ha ett hälsotillstånd, dåligt näringsupptag eller specifikt beteende, t.ex. att de röker eller är inaktiva, som gör dem känsligare för effekterna av stressfaktorer i miljön. De kan också ha begränsade möjligheter att anpassa sig till och undgå miljörisker.

Politiska strategier

Prioriterat mål 3 i det sjunde miljöhandlingsprogrammet är att ”skydda unionens invånare mot miljöbelastningar och risker för hälsa och välbefinnande” (EU, 2013). Här tas alltså hänsyn till den inneboende kopplingen mellan miljötillståndet och livskvalitet. Samhällets starka beroende av stödjande ekosystemtjänster är centralt i det sjunde miljöhandlingsprogrammets vision att vi år 2050 ”lever gott inom planetens ekologiska gränser”.

En rad olika strategier har införts på EU-nivå för att hantera påverkan av miljön på hälsan. Några av de viktigaste miljöpolitiska områdena är följande:

Målet med den Europatäckande miljö- och hälsostrategin som leds av WHO Europa är att sammanföra miljö- och hälsovårdssektorerna och främja gemensamma lösningar, i synnerhet med sikte på de miljörelaterade hälsomålen och målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling. I Ostravadeklarationen från 2017 fastslog ministrarna och företrädarna för länderna i WHO:s Europaregion ett sektorsövergripande och inkluderande tillvägagångssätt för att förbättra miljöhälsan.

Europeiska miljöbyråns aktiviteter på området miljö och hälsa

Byrån samarbetar med partner på nationell och internationell nivå för att bygga upp en kunskapsbas om sambanden mellan miljö, hälsa och välbefinnande. Detta inbegriper arbete för att undersöka hur miljön bidrar till människors välbefinnande och sambandet mellan exponeringen för och hälsoeffekterna av särskilda stressfaktorer i miljön, bland annat luftföroreningar, buller, kemikalier och klimatförändringar. Ytterst kommer hälsoresultaten att vara en följd av kombinationen av exponeringar för miljörelaterade stressfaktorer över tid, vilket innebär att bedömningarna av miljöns hälsa bör ske på ett integrerat sätt.

Byrån håller också på att utveckla ett nytt arbetsområde för att undersöka hur sociala och demografiska faktorer inverkar på förhållandet mellan miljö och hälsa. Bland annat ska man bedöma hur en persons sociala ställning och ålder kan ha en inverkan på såväl personens exponering för miljörelaterade stressfaktorer som konsekvenserna för hälsan.

Kända stressfaktorer i miljön som påverkar människors hälsa är föremål för reglerande åtgärder i Europa och arbete pågår för att minska exponeringen. Men det finns också nya problem där kunskaperna om hur vi exponeras i miljön och effekterna på hälsan fortfarande är bristfälliga. Det handlar bland annat om antimikrobiell resistens eller förändringar i människors exponering för kemikalier i produkter när vi går över till en cirkulär ekonomi och ökar återvinningen. Byrån samarbetar med internationella nätverk av experter för att identifiera nya miljörisker, bland annat med Europeiska kommissionen, WHO och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

När det gäller tematiskt arbete levererar byrån en rad bedömningar och indikatorer som rör luftföroreningar, buller, kemikalier och anpassning till klimatförändringar.

Byrån är en av partnerna i HBM4EU-projektet, det europeiska projektet för human biomonitorering. Projektets huvudsyfte är att samordna och utveckla human biomonitorering i Europa. Det ska ge bättre faktaunderlag om medborgarnas faktiska exponering för kemikalier och de möjliga hälsoeffekterna till stöd för utformningen av politiken.

Byrån bidrar även till Europeiska kommissionens informationsplattform för kemikalieövervakning (IPCheM), som dokumenterar förekomsten av kemikalier och kemiska blandningar med hänsyn till människor och miljön.

Temporal coverage

Dokumentåtgärder
Prenumerationer
${Anmäl dig} för att få våra rapporter (i tryckt och/eller elektronisk form) och kvartalsvisa e-nyhetsbrev.
Följ oss