Reflektioner om klimatneutrala ambitioner i Europa i tider med Covid-19

Att minimera effekterna av dagens folkhälsokris

Europa står precis som resten av världen inför en aldrig tidigare skådad folkhälsokris som sprider sig snabbt över hela kontinenten. I nyhetskanalernas rapportering ges regelbundet uppdateringar om antalet drabbade personer och hur många som förlorat sina liv. De europeiska och nationella myndigheterna har vidtagit drastiska åtgärder för att begränsa och bromsa spridningen av Covid-19. Begränsningar av resor, pendling och sociala sammankomster påverkar allvarligt flera viktiga ekonomiska sektorer. Många flygningar ställs in och skolor, restauranger och gränser har stängts. Termen ”nedstängning” beskriver den nya verkligheten i många europeiska länder och vi ser tyvärr redan ett mycket stort antal dödsoffer.

Först och främst är det viktigt att minimera effekterna på EU-medborgarnas hälsa och se till att de drabbade får bästa möjliga hälso- och sjukvård och därefter sörja för välbefinnande, inklusive arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter.

Utsläppsminskningar och plötsliga chocker såsom Covid-19

I denna svåra tid har miljöbyrån vid upprepade tillfällen fått frågan om hur Covid-19-åtgärderna påverkar EU:s utsläpp av växthusgaser. Ett av de oavsiktliga resultaten av sådana plötsliga samhällsekonomiska chocker kan vara extra minskningar av växthusgasutsläpp. Andra resultat, bland annat tillfälliga minskningar av luftföroreningar, har också observerats i vissa delar av Kina och Europa (t.ex. under nedstängningen i norra Italien).

Det är känt att långvarig exponering för luftföroreningar bidrar till kroniska lung- och hjärtproblem. Trots eventuella kortsiktiga förbättringar av luftkvaliteten i vissa områden till följd av coronavirusåtgärder kan människor som lider av sådana problem sedan tidigare och som varit utsatta för långvarig exponering för luftföroreningar bli ännu mer sårbara under denna period.

I många av våra rapporter har vi betonat sambandet mellan vissa sektorers ekonomiska resultat och miljöpåverkan. Den pågående krisen förväntas få en stor inverkan på produktions- och konsumtionsmönstren, till exempel minskad efterfrågan på rörlighet, bland annat på internationell luftfart och daglig pendling i privatbilar. För att få en tydligare bild av omfattningen, varaktigheten och vissa förväntade och oväntade effekter behöver vi dock analysera uppgifterna på olika områden efter att krisen är över. Miljöbyrån planerar att bedöma dessa kopplingar och kommer att dela med sig av resultaten av denna analys i sinom tid.

Utan en grundläggande förändring av våra produktions- och konsumtionssystem kommer dock alla utsläppsminskningar till följd av en sådan här ekonomisk kris sannolikt att bli kortlivade och medföra extremt höga kostnader för samhället. EU strävar efter att uppnå klimatneutralitet genom gradvisa och oåterkalleliga utsläppsminskningar och genom att fastställa långsiktiga mål för att bygga upp en motståndskraftig ekonomi och ett motståndskraftigt samhälle, inte genom chocker. Denna pågående kris visar också varför vi behöver en rättvis omställning som erbjuder nya möjligheter och ger stöd till dem som drabbas hårdast.

Klimatneutralitetsmålet ska vara bindande enligt EU-lagstiftningen

Tidigare denna månad föreslog Europeiska kommissionen en europeisk klimatlag, som syftar till att skapa en långsiktig ram som kompletterar befintlig lagstiftning för att uppnå klimatneutralitet i Europeiska unionen senast 2050. EU har redan ett av de mest ambitiösa målen för att minska utsläppen av växthusgaser, med stöd av ett omfattande lagstiftningspaket. Det som gör detta förslag unikt är att det gör klimatneutralitet senast 2050 till ett rättsligt bindande mål. När förslaget antagits kommer EU och dess medlemsstater enligt lag att vara skyldiga att följa och vidta de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå detta.

EU har minskat utsläppen av växthusgaser under de senaste tre årtiondena. Miljöbyråns senaste bedömning visar att EU:s utsläpp av växthusgaser 2018 var 23,2 procent lägre än 1990 års nivåer. I bedömningen hävdas också att det krävs extra insatser och ytterligare åtgärder för att nå det nuvarande målet för 2030, dvs. ”en minskning på minst 40 procent under 1990 års nivåer”.

Utan en grundläggande förändring av våra produktions- och konsumtionssystem kommer alla utsläppsminskningar till följd av sådana ekonomiska kriser sannolikt att bli kortlivade och medföra extremt höga kostnader för samhället.

Behov att snabba på och trappa upp förändringarna

Trots dessa minskningar konstateras i rapporten ”Europas miljö – tillstånd och utblick 2020” (SOER 2020) att framstegen saktat ned inom områden som minskning av växthusgasutsläpp, industriutsläpp, avfallsgenerering, förbättrad energieffektivitet och andelen förnybar energi i den totala energimixen. I rapporten slås också fast att vi måste omvandla vårt sätt att producera och konsumera varor och tjänster i grunden för att ta itu med miljöförstöring och klimatförändring. Dessa resultat bekräftar det akuta behovet av att snabba på och trappa upp omställningen i viktiga system, bland annat energi, livsmedel och rörlighet.

Förslaget till en europeisk klimatlag, som är ett av de viktigaste inslagen i den europeiska gröna given, läggs fram mot denna bakgrund och höjer EU:s ambitionsnivå ännu mer. Enligt förslaget ska kommissionen se över det nuvarande målet för 2030 och ”undersöka alternativ för ett nytt mål för 2030 med en utsläppsminskning på 50–55 procent jämfört med 1990 års nivåer”. I förslaget anges också hur framsteg mot klimatneutralitet regelbundet kommer att bedömas, bland annat på grundval av rapporter från miljöbyrån. Utöver begränsningsinsatser föreskrivs i förslaget regelbundna bedömningar av klimatanpassningsåtgärder.

Miljöbyrån kommer i egenskap av oberoende kunskapsförmedlare att stödja dessa processer fullt ut genom att regelbundet göra bedömningar av de framsteg som gjorts inom EU i riktning mot klimatneutralitet.

Dessa klimatmål kan inte uppnås utan att man tar itu med den övergripande hållbarhetsutmaningen. Europeiska kommissionen lägger fram andra initiativ inom ramen för den europeiska gröna given för att möta denna utmaning, bland annat om cirkulär ekonomi, biologisk mångfald och hållbar finansiering, och vi tar i vårt arbete upp ett antal områden för att stödja en hållbar omställning.

Verka för ambitiösa mål i kristider

Covid-19 är och kommer att förbli en allvarlig folkhälsokris, även om den leder till betydande tillfälliga utsläppsminskningar. Covid-19 och dess många konsekvenser för vårt samhälle kan inte på något sätt uppfattas som en händelse med positiva resultat. Inte ens vi som på grundval av vår sakkunskap har varit engagerade och krävt stora förändringar av våra produktions- och konsumtionssystem kan se den omfattande nedstängningen av vårt samhälle som en godtagbar lösning på akuta och systemrelaterade hållbarhetsutmaningar.

Frågan vi måste ställa oss kvarstår: Kan vi uppnå våra ambitiösa mål under de kommande åren, när vi kommer att hantera effekterna av denna stora kris? Jag tror att vi kan göra det. Jag anser att en socialt rättvis omställning som planeras och genomförs på lång sikt är det enda sättet att bygga ett motståndskraftigt samhälle med en stark och hållbar ekonomi. De investeringar som vi kommer att göra för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av denna kris bör dessutom vara, och kan vara, fullständigt anpassade till våra långsiktiga hållbarhetsmål. Även under denna svåra tid har EU-institutionerna bekräftat sitt starka engagemang för de långsiktiga målen i den europeiska gröna given. Detta kommer att kräva starka partner, och det är exakt vad miljöbyrån har för avsikt att vara.