nästa
föregående
poster

Article

Elbilar: på väg mot ett hållbart system för rörlighet

Ändra språk
Article Publicerad 2016-11-14 Senast ändrad 2021-05-11
Photo: © Norsk elbilforening
Det moderna samhället är beroende av förflyttningen av varor och människor, men våra nuvarande transportsystem inverkar menligt på människors hälsa och miljön. Vi talade med Magdalena Jóźwicka, projektledare för en kommande rapport om elbilar, om miljöfördelar och utmaningar i samband med användningen av eldrift som ett alternativ till konventionella drivmedel för fordon.

Vilka typer av elbilar används runt om i Europa nuförtiden?

Det finns numera ett antal olika typer. När vi talar om personbilar kan vi skilja mellan rent batteridrivna elbilar – som bara drivs av en elmotor – och olika typer av laddhybrider som har både en elmotor och en inbyggd förbränningsmotor.

Andra typer av fordon kan också gå på elektricitet. På våra vägar ser vi allt fler elektriskt drivna cyklar, transportbilar och bussar. Vad gäller andra transportsätt har vi dessutom järnvägsmotorer, färjor, fartyg och små båtar.

Hur vanliga är elbilarna runt om i Europa?

Varje år ser vi hur det säljs allt fler eldrivna personbilar, både rena batterifordon och laddhybrider. I fjol såldes det omkring 150 000 nya elbilar inom EU. Även om försäljningen ökar snabbt i procent räknat, utgör den fortfarande en bråkdel av den totala försäljningen, bara 1,2 procent under 2015. Och vi räknar med att bara omkring 0,15 procent av fordonen på våra vägar är eldrivna. Eller med andra ord, endast var 700:e personbil. Ett viktigt land som bör nämnas är Norge, som visar vägen i fråga om elbilsförsäljningen. I fjol såldes det omkring 34 000 nya elbilar där - motsvarande var femte ny bil.

Vilken är den europeiska policyn när det gäller elbilar?

EU har åtagit sig att fasa ut de fossila bränslena i sitt transportsystem och att stödja alternativ till konventionella förbränningsmotortekniker och bränslen. Elbilar är bara en del av detta. Vissa politiska strategier uppmuntrar utvecklingen av förnybara bränslen och eldrift, medan andra siktar på den infrastruktur som krävs för elbilar, såsom laddningsstationer runt om i Europa. Särskilda delar av lagstiftningen anger målsättningar för hur mycket koldioxid (CO2) nya fordon kan släppa ut per kilometer. Dessa har hjälpt till att skapa incitament för att tillverka fordon med låga utsläpp, inräknat elbilar.

Varför är det viktigt att elbilar ingår i fordonsflottan?

Användningen av fossila bränslen vid transporter skadar den lokala luftkvaliteten och vårt klimat. Detta sker genom avgasutsläppen av CO2 och skadliga luftförorenande ämnen såsom kväveoxider och fina luftburna partiklar. Vägtrafiken är dessutom den klart största bullerkällan i hela Europa. Det är tydligt att om elbilar ingår i fordonsflottan kan de totala utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar minska betydligt, särskilt om den använda elektriciteten kommer från förnybara källor. Men också om elektriciteten genereras av fossila bränslen kan det ändå vara bra för stadsmiljön att byta till elbilar med tanke på de minskade lokala luftföroreningarna och bullernivåerna.

Varför är det vanligare med elbilar i vissa länder än i andra?

Nästan alla länder gör något för att främja elbilar, men det är bara i relativt få länder man har lyckats uppnå stora försäljningsökningar. Till exempel såldes nittio procent av alla nya elbilar i bara sex medlemsstater i EU under 2015 – dvs. Danmark, Frankrike, Tyskland, Sverige, Nederländerna och Storbritannien. Norge, som nämndes tidigare, är ett föregångsland inom detta område och ett bra exempel på ett land som använder ett helt paket av stimulansåtgärder. En av de effektivaste åtgärderna verkar vara köpsubventioner som gör att priset för elbilar liknar det för konventionella bilar. Andra stimulansåtgärder är sänkta ägarkostnader såsom årliga skattesänkningar eller gratis laddning, gratis parkering eller användning av bussfiler för elbilar.

Vilka utmaningar väntar längre fram?

Tekniken måste fortfarande förbättras på många sätt om elektromobiliteten ska vinna bredare acceptans hos konsumenterna. Räckvidden måste till exempel bli längre och laddningshastigheten snabbare. Det tar för tillfället 20-30 minuter att ladda ett fordon för en 100 km lång körsträcka vid de snabbaste laddningsstationerna. Vi behöver även skapa en bättre infrastruktur där de offentliga laddningsstationerna blir lika vanliga som de konventionella tankställena och vi måste expandera den förnybara energiproduktionskapaciteten för att dra full nytta av elektromobilitetens fördelar. Elbilar är dessutom dyrare än konventionella fordon.

Det är viktigt att notera att många av de problem vi förknippar med transporter inte kommer att lösas av att bara byta ut konventionella fordon mot elbilar. Även om det kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser, luftföroreningar och buller, kommer elbilar inte att lösa andra problem såsom trafikstockningar eller behovet av ny väginfrastruktur och parkeringsplatser. För att göra transporterna hållbara i verklig mening måste vi som samhälle tänka om hela vårt system för rörlighet och undersöka innovativa sätt att minska vårt fordonsberoende på. I detta kan ingå förändringar såsom att använda samåkningssystem, utveckla bättre offentlig transportinfrastruktur och öka användningen av transportsätt med låga eller inga utsläpp.

Vad gör EEA när det gäller elbilar?

Om vi blickar framåt kommer vi i höst att ge ut två publikationer om elbilar: en vägledning som sammanfattar det aktuella kunskapsläget om elbilar i Europa, samt en kortfattad framåtblickande genomgång av en del av de potentiella effekterna på energisystemet och miljön som förknippas med ett hypotetiskt storskaligt anammande av elbilar till 2050.

 

Magdalena Jóźwicka

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage