nästa
föregående
poster

Article

Luftföroreningar: kunskaper är avgörande för att kunna ta itu med dem

Ändra språk
Article Publicerad 2013-11-26 Senast ändrad 2021-05-11
Photo: © EEA/ImaginAIR; Andrzej Bochenski
”De goda nyheterna är att situationen har förbättrats betydligt för flera luftföroreningar under de senaste decennierna. Men de luftföroreningar där vi uppnådde de mest påtagliga minskningarna är inte de som är mest skadliga för människors hälsa och för miljön”, säger Valentin Foltescu, som arbetar med bedömningar av luftkvalitet och uppgiftsrapportering hos Europeiska miljöbyrån. Vi frågade Valentin vad Europeiska miljöbyrån gör för luftkvaliteten och vad de senaste uppgifterna säger oss.

Europeiska miljöbyrån arbetar med ett brett spektrum av miljöfrågor. Vad är det som Europeiska miljöbyrån egentligen gör när det gäller luftproblem?

Vi tittar helt enkelt på utomhusluft, var luftföroreningarna kommer från, vilka nivåer vi utsätts för och hur de påverkar oss och miljön. I mer tekniska termer analyserar vi data om koncentrationsnivåer i omgivningsluften och data om utsläpp – de mängder som släpps ut i atmosfären. Vi gör också uppskattningar av befolkningens exponering för olika föroreningar.

Det finns tusentals stationer som övervakar luftkvaliteten i Europa och registrerar halterna av olika föroreningar. De flesta stationer rapporterar data till den europeiska databasen för luftkvalitet, AirBase, som administreras av Europeiska miljöbyrån. AirBase innehåller övervakningsinformation och data för 38 deltagande länder och har information om mer än 100 luftföroreningar. Elva av dem omfattas av EU:s lagstiftning om luftkvalitet.

När länderna har gjort sina data tillgängliga kontrollerar vi att uppgifterna är harmoniserade och överensstämmer med bestämmelserna i EU-lagstiftningen. Data granskas också ytterligare i olika kvalitetskontroller, som sker i nära samarbete med de länder som lämnat uppgifterna. Vi utarbetar sedan översikter och bedömningar, bland annat den luftkvalitetsrapport som vi kommer att publicera i mitten av oktober.

Vad säger de senast uppgifterna om luftkvaliteten i Europa?

Det finns en god och en dålig nyhet. Den goda nyheten är att situationen har förbättrats betydligt under de senaste decennierna för flera luftföroreningar. Antalet människor som utsätts för svaveldioxid, kolmonoxid, bly och bensen har exempelvis minskat betydligt. På EU-nivå utsätts mindre än 2 % av befolkningen i städerna för halter som överskrider de luftkvalitetsnormer som fastställts i EU-lagstiftningen för dessa föroreningar.

Den dåliga nyheten är att dessa föroreningar, där vi uppnått de mest betydande minskningarna, inte är de föroreningar som orsakar störst skada på människors hälsa och på miljön. I synnerhet partiklar och marknära ozonfinnas finns fortfarande i höga halter i luften och de har en hög relativ risk att skada hälsan och orsaka dödsfall i förtid. Upp till en tredjedel av befolkningarna i städerna i EU är fortfarande exponerade för nivåer som överskrider de gränsvärden som EU har fastställt för dessa ämnen.

Generellt kan vi konstatera en långsam minskning av halterna av de mest skadliga föroreningarna. Men vi konstaterar samtidigt att halterna av dessa föroreningar har ökat på vissa platser under det senaste årtiondet. Detta är verkligen oroande.

Var kommer dessa föroreningar från?

Förbränning av bränslen är en viktig källa. Det finns många sektorer där vi förbränner bränsle, exempelvis för transporter, elproduktion, inom industrin och för att värma våra bostäder. Jordbruket är en annan viktig källa.

Luftföroreningar kan släppas ut direkt i atmosfären (primära utsläpp) eller bildas genom kemisk interaktion mellan prekursorsubstanser.

Här är resultaten också blandade. Utsläppen av primära partiklar i EU minskade till exempel med 14 % under det senaste årtiondet. Vissa av de substanser som är prekursorer till partiklar har minskat betydligt, svaveldioxid har till exempel minskat med hälften. För andra prekursorer är utsläppsminskningarna begränsade. Ammoniakutsläppen, som främst härrör från jordbruket, har till exempel bara minskat med 7 %.

Vi måste också komma ihåg att minskade utsläpp inte automatiskt leder till motsvarande minskningar av halterna i luften. Det råder komplexa samband mellan utsläppen av luftföroreningar och luftkvalitet. De handlar bland annat om utsläppshöjder, kemiska reaktioner, reaktioner på solljus, ytterligare naturliga bidrag och bidrag från andra håll på norra halvklotet samt inverkan av väder och topografi. Det krävs därför betydande minskningar av utsläppen för att förbättra luftkvaliteten.

Hur bidrar ert arbete till att förbättra Europas luftkvalitet?

Vi förmedlar denna kunskap till allmänheten och till beslutsfattare både på europeisk och på nationell nivå. Vi tillhandahåller fakta och information om situationen och trenderna för luftkvalitet, utsläpp av luftföroreningar och exponeringsnivåer. Denna kunskap används sedan till att förbättra besluten om luftpolitiken, vars yttersta syfte är att skydda allmänheten och miljön mot höga nivåer av luftföroreningar. Det är omöjligt att utforma effektiva politiska åtgärder utan att övervaka och förstå den rådande situationen och dess orsaker.

Vi tittar även på hur lagstiftningen om luftkvalitet genomförs på lokal nivå. Vi har just genomfört ett projekt tillsammans med en rad städer i hela Europa. Projektet hjälpte oss att identifiera åtgärder som städerna ansåg varit framgångsrika, så som att säkerställa efterlevnaden av nya normer om låga svavelhalter i bränslen för sjöfarten i hamnområden, förbudet mot att marknadsföra, sälja och distribuera bituminöst kol, bränsleomställning i uppvärmningen av bostäder och införande av fjärrvärme. Projektet visade att det verkligen finns stor kunskap och många erfarenheter att dra lärdom av och sprida vidare till fler.

Valentin Foltescu

Valentin Foltescu

Intervju publicerad i nr 2013/1 av Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage