nästa
föregående
poster

Article

Intervju: Investera i hållbar utveckling

Ändra språk
Article Publicerad 2023-05-22 Senast ändrad 2023-08-29
7 min read
Europeiska investeringsbanken (EIB) är världens största multilaterala finansinstitut och en av de största tillhandahållarna av klimatfinansiering i form av bidrag, lån och garantier. Vi intervjuade Eva Mayerhofer, ledande specialist inom biologisk mångfald och miljö vid EIB, om de utmaningar och möjligheter som är följden av påskyndandet av Europas gröna omställning genom hållbar finansiering.

Vilket uppdrag har EIB?

EIB är EU:s finansieringsdel. Banken främjar en hållbar tillväxt både inom EU och globalt. Vi är fast beslutna att främja en hållbar utveckling som är förankrad i våra stadgar och policyer, såsom färdplanen för en klimatbank och ramen för miljömässig och social hållbarhet, och även på det sätt som vi har antagit en hållbar finansiering som företagsmodell för alla våra verksamheter.

De stora globala policyramar som vi vill genomdriva, inom våra befogenheter som offentlig bank, omfattar målen för hållbar utveckling, Parisavtalet om klimatförändringar, och vad som förhoppningsvis kommer att utgöra ramen för biologisk mångfald efter 2020.

 

Och vad arbetar du personligen med vid EIB?

Jag driver miljöpolitikenheten, inom kontoret för miljö, klimat och sociala frågor, och leder agendan för biologisk mångfald för banken. I praktiken innebär detta att jag ser till att vi har tillämpliga standarder och krav på plats för att vårt arbete ska skötas på ett sätt som tar hänsyn till miljörisker och som integrerar miljöhänsyn i våra andra policyer.

Alla våra projekt bedöms ur sociala, miljömässiga och klimatrelaterade perspektiv, och för min del handlar det om att se till att vår verksamhet är positiv för naturen. Detta innebär att skala upp finansieringen till stöd för biologisk mångfald, ta itu med drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald, och så klart att börja bemöta riskerna för biologisk mångfald sett ur ett finansiellt perspektiv.

 

Hur kan EIB hjälpa Europa att ställa om till en hållbar utveckling?

EIB:s svar på den europeiska gröna given var färdplanen för en klimatbank, vilken beskriver våra högt satta mål avseende klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet. I denna färdplan åtog sig EIB-gruppen, som Europeiska investeringsfonden ingår i, att stå för 1 000 miljarder euro i form av investeringar i klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet från 2021 till 2030.

Men också 2019, dvs. före den europeiska gröna given, gjorde EIB ett mycket betydande åtagande att öka den andel av EIB:s finansiering som avsätts för klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet till minst 50 procent och mer till senast 2025. Alla nya insatser inom EIB-gruppen har anpassats till Parisavtalets målsättningar och principer sedan början av 2021.

Vad gäller miljömässig hållbarhet handlar EIB:s roll till stor del om att hjälpa kunderna att ta itu med några av marknadsmisslyckandena, de missriktade stimulansåtgärderna och investeringsgapen. Detta kan inbegripa att använda mätramar för att fastställa vilka positiva och negativa effekter på naturen deras projekt har.

 

Vilka är de just nu största utmaningarna gällande investering i hållbar utveckling?

Jag tror att det är de frågor som rör regleringar, marknadsstorlek och marknadsstruktur som ofta påverkar investeringarnas finansiella bärkraft. Olika standarder mellan länderna gör det också svårare att investera i hållbar utveckling.

En annan vanlig utmaning i den offentliga sektorn är bristen på resurser för att utforma eller genomföra investeringar. I vissa fall leder detta till en bristfällig planering, särskilt för komplexa investeringar. En annan barriär för investeringar som vi har identifierat är att det ofta är svårt att utföra lönsamma projekt inom miljösektorn, till exempel inom den cirkulära ekonomin eller i naturkapital.

För att övervinna dessa utmaningar kan vi till exempel använda en projektmodell där många investerare delar på risken. Dessutom kan den offentliga sektorn medverka genom bidragsfinansiering, för att på så vis ytterligare minska risken med dessa investeringar.

 

Var ser du de största möjligheterna gällande investering i hållbar utveckling?

Som expert på biologisk mångfald finner jag det glädjande att agendan för biologisk mångfald har lyfts till samma nivå som agendan för klimatåtgärder. Det finns nu ett erkännande av att vi inte kommer att uppnå våra hållbarhetsmål om vi inte hanterar miljöförstöringen som en helhet.

Jag menar att detta erkännande kommer att leda till en omvärdering och omfördelning av vår finansiering. Jag tror att rena naturkapitalprojekt kommer att förbli en nischprodukt, men att vi med ökande löften och åtaganden, också från den privata sektorn och centralbankerna, kommer att se många fler investeringar i kampen mot både förlusten av biologisk mångfald och drivkrafterna bakom den. Detta kan påskynda omställningen, till exempel inom industrisektorn och tillverkningssektorn, i riktning mot att ta hänsyn till naturen.

Samtidigt tror jag att det också finns ett erkännande från dem som arbetar för biologisk mångfald att detta inte kan göras på egen hand, utan att vi måste ta vara på de många möjligheterna i och synergierna med agendan för klimatåtgärder. Resultatet av detta kan vara en mer naturpositiv klimatfinansiering.

En annan aspekt är att finansieringen av biologisk mångfald är mycket kopplad till samhällenas motståndskraft, med deras försörjningsmöjligheter. Jag tror att om vi också tar itu med några av de sociala frågorna inom och utanför EU, och även ojämlikheterna, kommer vi att få en mer positiv inverkan på den biologiska mångfalden.

© Anna Sander, Well with Nature /EEA

 

Hur mäter man framsteg?

Du kan inte få en effekt om du inte mäter den ordentligt, och att mäta den talar också om för oss om vi är på rätt väg och om vi behöver ändra den typ av insatser vi finansierar.

Vi behöver minst två uppsättningar indikatorer: några som länderna rapporterar om och andra på projektnivå. Vi behöver mäta output, resultat och effekt. För output kan det till exempel vara mängden mark som återställs till en viss nivå.

Vad gäller effekt, samarbetar vi till exempel med EEA för att ta fram mer harmoniserade indikatorer om föroreningar, biologisk mångfald och inom andra miljöområden, så att samma definitioner och data kan användas. Behovet av denna konsolidering är tämligen överhängande, eftersom den privata sektorn och finanssektorn blir alltmer proaktiv med nya initiativ.

 

Vad gör EIB för att förbättra den hållbara utvecklingen inom ramen för sina egna insatser?

Helt klart får vi störst effekt om vi säkerställer hållbar utveckling i den finansiering vi tillhandahåller. Banken är dock även certifierad enligt EMAS (EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning), och vi har en strategi för att förbättra hållbarheten i vårt sätt att arbeta.

Inom banken har vi arbetat hårt för att reducera vårt koldioxidavtryck, där resor är den främsta komponenten. Liksom på andra platser minskade vårt koldioxidavtryck under covid-19-pandemin, och vi försöker nu upprätthålla vissa exempel på god praxis som vi lärde oss under denna tid, till exempel onlinemöten.

Fortfarande måste vi till exempel ofta besöka projektplatser, särskilt utanför EU, för att utföra vår tillsyn ordentligt och samarbeta med de drabbade samhällena. Vi har experimenterat med att använda satellitbilder och virtuella visningar, men det är ändå svårt att utföra tillsyn helt på distans.

På vårt kontor har vi till exempel undersökt användningen av energi, papper och vatten. Här tror jag att ökande medvetenhet bland personalen är av största vikt. Allt fler kollegor cyklar till arbetet eller använder offentliga transporter, som är kostnadsfria i Luxemburg.

 

Vad kan EU:s medborgare göra för att stödja EIB:s målsättningar?

Medborgarna bör alltid hålla oss ansvariga för våra målsättningar, policyer och arbetsinsatser, till exempel genom Europaparlamentet eller det civila samhällets organisationer, med vilka banken för en konstruktiv dialog inom många ämnen.

Kanske av ännu större vikt är att medborgarna deltar på lokal och nationell nivå, eftersom bankens finansiering drivs av efterfrågan på nya projekt och initiativ. För att öka denna efterfrågan måste vi samarbeta med nationella myndigheter för att se till att de skapar en gynnsam miljö som låter EIB stödja de privata och offentliga sektorernas genomförande av den europeiska gröna given.

Totalt sett anser jag att medborgarna bör vara mer högljudda och engagerade. Vi sätter vårt hopp till de yngre generationerna, och det är viktigt att de är aktiva och engagerade, samt att de röstar.

 

Eva Mayerhofer

Ledande specialist inom miljö och biologisk mångfald vid Europeiska investeringsbanken

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

Taggar

Insorterad under
Insorterad under signals, signals 2022
Dokumentåtgärder