nästa
föregående
poster

Article

Grön infrastruktur – bättre livsbetingelser genom naturbaserade lösningar

Ändra språk
Article Publicerad 2015-12-17 Senast ändrad 2021-05-11
Photo: © Birgit Georgi/EEA
Grön infrastruktur erbjuder attraktiva lösningar på såväl miljöproblem som sociala och ekonomiska problem och måste därför fullt ut integreras i olika politikområden. Europeiska miljöbyrån förbereder nu en rapport om vilken roll grön infrastruktur har när det gäller att minska effekterna av naturkatastrofer till följd av väder- och klimatförändringar. Vi bestämde oss därför för att prata med rapportens huvudförfattare Gorm Dige, projektledare med ansvar för territoriell miljöanalys samt politisk och ekonomisk analys.

Vad är grön infrastruktur och varför är det så viktigt?

I Europeiska kommissionens meddelande om grön infrastruktur beskrivs det som ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter genom naturbaserade lösningar. Grön infrastruktur är till hjälp när det gäller att förstå de fördelar som naturen erbjuder samhället och att mobilisera investeringar som leder till att dessa fördelar tas tillvara och ökar. Det rör sig med andra ord om ett nätverk av naturliga och halvnaturliga områden med miljöinslag som har utformats för att tillhandahålla en rad olika ekosystemtjänster till stöd för mänskligt välbefinnande och livskvalitet.

Grön infrastruktur kan tillhandahålla flera funktioner och fördelar på samma utrymme. Dessa funktioner kan vara miljörelaterade (exempelvis bevarande av biologisk mångfald eller anpassning till klimatförändringar), samhällsnyttiga (exempelvis tillhandahållande av vattenavledning eller grönområden) och ekonomiska (exempelvis tillhandahållande av arbetstillfällen och stigande fastighetspriser). Vid en jämförelse med grå infrastrukturlösningar, som normalt sett tillgodoser enstaka funktioner såsom vattenavledning eller transport, ter sig grön infrastruktur som ett attraktivt alternativ eftersom den har potential att ta itu med flera problem samtidigt. Traditionell grå infrastruktur behövs fortfarande, men kan ofta förstärkas med naturbaserade lösningar.

Grön infrastruktur kan exempelvis användas för att minska mängden dagvatten som kommer in i avloppssystem och i slutändan når sjöar och vattendrag, genom att vegetationen och marken har en naturlig kvarhållnings- och upptagningsförmåga. Några av fördelarna med grön infrastruktur i dessa fall kan vara ökad koldioxidbindning, förbättrad luftkvalitet, motverkande av urbana värmeöar samt förbättring av livsmiljöer och rekreationsområden. Grönområden har också en positiv effekt för det kulturella och historiska landskapet och skänker identitet åt platser, stadsområden och stadsnära områden där människor bor och arbetar. Forskning visar att gröna infrastrukturlösningar är billigare än grå infrastruktur och att de tillhandahåller en rad sekundära fördelar för den lokala ekonomin, för den sociala sammanhållningen och för miljön i ett bredare perspektiv.

De största utmaningarna för att utveckla en grön infrastruktur

Grön infrastruktur är ett relativt nytt och komplext område och det finns ingen allmänt erkänd definition. Dessutom saknas kvantitativa analyser och indikatorer. Detta innebär svårigheter för beslutsfattare som vill integrera grön infrastruktur i det politiska landskapet. Vissa delar av den gröna infrastrukturen avviker dock från denna trend. Exempelvis tenderar ekodukter och naturliga system för vattenförvaltning såsom gröna tak att ha tydliga funktioner med mätbara resultat.

De ekonomiska argumenten som talar för grön infrastruktur kan också förefalla komplicerade men förutom att erbjuda många fördelar (som de ovan beskrivna) är den gröna infrastrukturen ofta billigare och mer robust och hållbar än grå infrastruktur. Så i stället för att automatiskt välja grå lösningar såsom dammar och rörledningar mot översvämningar bör planerarna först beakta fördelarna med att återställa flodslätter eller våtmarker.

Slutligen är grön infrastruktur förankrad i EU:s strategi för biologisk mångfald men den är mer än bara ett instrument för bevarande av biologisk mångfald. Grön infrastruktur kan på ett påtagligt sätt bidra till genomförandet av EU:s politiska mål när det gäller regional utveckling och landsbygdsutveckling, klimatförändringar, hantering av risk för naturkatastrofer, jordbruk, skogsbruk och miljö.

Hur ser Europas politik för grön infrastruktur ut och vad görs för att lösa ovanstående problem?

I EU:s strategi för grön infrastruktur förespråkas fullständig integrering av grön infrastruktur i EU:s politikområden, så att den blir en vedertagen del av den territoriella utvecklingen i EU. I strategin påpekas även att grön infrastruktur kan bidra till genomförandet av flera av EU:s politikområden vars mål kan uppnås genom naturbaserade lösningar, och grön infrastruktur kopplas till strategin för tillväxt Europa 2020.

Dessutom är målet med strategin för biologisk mångfald att till år 2020 säkerställa att ekosystemen och ekosystemtjänsterna bevaras och förbättras genom att etablera grön infrastruktur och återställa minst femton procent av de försämrade ekosystemen. Vidare uppmanas medlemsstaterna att kartlägga och bedöma statusen för ekosystemen och deras tjänster på nationell basis. Detta arbete kommer att bidra till bedömningen av det ekonomiska värdet med ekosystemtjänsterna och främja integreringen av dessa värden i EU:s och de nationella redovisnings- och rapporteringssystemen till år 2020.

Grön infrastruktur erkänns även på andra politikområden, framför allt i det sjunde miljöhandlingsprogrammet (7EAP), regionalpolitiken för 2014–2020, direktivet om upprättande av en ram på vattenpolitikens område, direktivet om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket, direktivet om bedömning och hantering av översvämningsrisker och EU:s strategi för anpassning till klimatförändringar.

Förhoppningsvis kommer alla dessa initiativ att leda till förbättrad användning av grön infrastruktur som politiskt verktyg liksom till praktiska lösningar på lokal nivå.

Hur bidrar Europeiska miljöbyrån till det här arbetet?

Europeiska miljöbyrån har genomfört forskning om grön infrastruktur för att stödja beslutsfattare och allmänhet. År 2011 publicerade vi rapporten Green infrastructure and territorial cohesion (grön infrastruktur och territoriell sammanhållning), där vi underströk vikten av att utveckla verktyg för att upptäcka och mäta grön infrastruktur och även lämnade synpunkter på nationellt och regionalt fastställande av prioriteringar och uppställning av mål. Rapporten användes vid utarbetandet av EU:s meddelande om grön infrastruktur.

I Europeiska miljöbyråns undersökning Spatial analysis of green infrastructure in Europe (spatial analys av grön infrastruktur i Europa) utvärderas grön infrastruktur som ekologiskt och rumsligt koncept för att främja ekosystemets hälsa och motståndskraft, bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden och gynna människor genom att främja ekosystemtjänster såsom motverkande av klimatförändringar, tillhandahållande av viktiga livsmiljöer för floran och faunan och konnektivitet för livsmiljöer.

En uppföljning av Europeiska miljöbyråns rapport Exploring nature-based solutions – the role of green infrastructure in mitigating the impacts of weather- and climate change-related natural hazards (utforskande av naturbaserade lösningar – den gröna infrastrukturens roll när det gäller att motverka miljöhot betingade av väder- och klimatförändringar) kommer inom kort att presenteras. Denna bygger vidare på tidigare rapporter och har som syfte att visa hur grön infrastruktur bidrar till att motverka skadliga effekter av extrema väder- och klimatrelaterade händelser som är bland de dyraste naturkatastroferna och de med högst dödstal, både i Europa och globalt. Rapporten är inriktad på vissa typer av händelser som sannolikt kommer att förstärkas av pågående klimatförändringar, dvs. jordskred, laviner, översvämningar och stormvågor. Dessutom berörs grön infrastruktur och ekosystemtjänster som bidrar till global klimatreglering.

Gorm Dige

Intervju i nummer 2015/3 av Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev, september 2015

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage