nästa
föregående
poster

Article

Ledare - Naturens värde

Ändra språk
Article Publicerad 2022-05-17 Senast ändrad 2023-08-29
3 min read
Den förlust av biologisk mångfald och naturliga ekosystem som vi nu bevittnar är precis lika katastrofal som klimatförändringarna. Faktum är att de två är nära sammanflätade eftersom klimatförändringarna skyndar på förlusten av biologisk mångfald och att fungerande ekosystem är en viktig allierad i kampen mot klimatförändringar.

I Europa fortsätter den biologiska mångfalden att minska i en alarmerande hastighet, då många arter, naturtyper och ekosystem i Europa hotas av intensivt jordbruk, städernas utbredning, miljöförstöring, ohållbart skogsbruk, invasiva, främmande arter och klimatförändringar. Europeiska miljöbyråns senaste bedömningar visar att de mest skyddade arterna och naturtyperna för närvarande inte har en gynnsam bevarandestatus.

Dessa förluster är inte heller begränsade till Europa. Förlusten av biologisk mångfald och förstörelse av ekosystem är ett globalt fenomen. Så medan vi observerar denna förlust och arbetar för att bromsa, stoppa och så småningom vända den, står vi inför utmaningen att förstå och till och med kvantifiera naturens värde. Detta kommer inte bara att hjälpa oss fatta rätt personliga, affärsmässiga och politiska beslut, utan också att ge oss bättre kunskap om vår plats som människor i naturen. Vilket är naturens värde?

För oss människor är naturen ovärderlig. Det var trots allt naturen som gav upphov till de livets byggstenar och den omgivning, som var nödvändig för att Homo sapiens skulle kunna utvecklas för mer än 300 000 år sedan. Snabbspola fram till i dag, och vi kan fortfarande inte leva utan naturen. I själva verket kan vi vara mer beroende än någonsin av fungerande och motståndskraftiga ekosystem för att garantera det långsiktiga välbefinnandet för ett (fortsatt) växande antal medborgare globalt.

Atmosfären, skogarna, floderna, världshaven, marken och jorden fortsätter att förse oss med den luft vi andas, maten vi äter, vattnet vi dricker och råmaterialet vi konsumerar, samt även med platser för rekreation och återhämtning. Detta beskrivs ofta som naturens bruksvärde.

© Gabriella Motta, REDISCOVER Nature /EEA

I detta sammanhang har man tagit fram ett ekonomiskt värde för detta ”naturkapital”, så att de ”ekosystemtjänster” som naturen tillhandahåller kan innefattas inom våra befintliga ekonomiska modeller. I EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 anges faktiskt att mer än hälften av den globala bruttonationalprodukten – cirka 40 biljoner euro – är beroende av naturen.

Situationen är dock komplex. Vissa ekosystemtjänster är mer påtagliga och relativt lätta att kvantifiera, såsom grödor, fiske och timmer, till skillnad från vissa andra tjänster. Hur redogör man exakt för värdet av pollinering för jordbruket eller översvämningsskydd från våtmarker? Korrekt förståelse och beräkning för mindre synliga ekosystemtjänster är avgörande.

Men naturens värde sträcker sig utöver de direkta tjänster den ger oss. Naturen har också ett kulturellt värde eftersom den är basen till vår existens som människor och ger oss de förutsättningar som krävs för en god fysisk och mental hälsa, såväl som för ett känslomässigt och andligt välbefinnande.

Det slutar inte här. Genom att erkänna naturens bruksvärde och kulturella värde låter vi väldigt egocentriska och riskerar att enbart fokusera på fördelarna för oss som människor här och nu. Naturen har också ett egenvärde, där mänskligt engagemang är begränsat till rollen som vårdnadshavare, med ett etiskt ansvar gentemot själva naturen, vårt eget samhälle och i synnerhet för kommande generationer.

Detta tredelade betraktelsesätt är ett sätt att förstå värdet av naturen: bruksvärdet, det kulturella värdet och egenvärdet.

Ändå tenderar vi att ta naturen för given och se den som en ”gratisresurs” från vilken vi kan ta, inte bara det vi behöver, utan också vad vi vill. På grund av detta är det viktigare än någonsin att förstå och erkänna naturens sanna värde. Även om det kan verka kontraintuitivt att sätta ett ekonomiskt värde på naturen, är mätning och miljöräkenskaper ett sätt att förstå de direkta och indirekta fördelar vi får av naturen. Det kan också hjälpa oss att välja de bästa metoderna för att ta itu med utarmningen, att till exempel förstå att det är mycket billigare att i första hand skydda naturen i stället för att återställa den senare – om att återställa ens är möjligt.

När vi blir mer medvetna om att naturresurserna är ändliga och de ökande kraven vi ställer på den naturliga världen, måste vi hitta sätt att leva inom vår planets resurser. Tekniska framsteg och befolkningstillväxt, särskilt under de senaste 100 åren, gör att Homo sapiens har kommit att dominera näringskedjan och naturens resurser. De skador vi har orsakat längs vägen börjar dominera våra utsikter till välbefinnande i framtiden.

Att återställa naturen – och mer fundamentalt, att återställa och omvärdera vårt eget förhållande till den – är viktiga och brådskande utmaningar under de kommande decennierna.

 

Hans Bruyninckx

Hans Bruyninckx
Europeiska miljöbyråns verkställande direktör

 

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

Taggar

Insorterad under
Insorterad under signals, signals2021
Dokumentåtgärder