1. Inledning

Sida Senast ändrad 2016-04-19
5 min read

1 INLEDNING

Ramarna för rapporten

I det femte åtgärdsprogrammet för miljön fastställer Europeiska kommissionen att "en uttömmande omvärdering av situationen skall genomföras och en uppdaterad rapport om miljöns status och en omprövning av den politiska strategi som fastställs i åtgärdsprogrammet skall publiceras före utgången av 1995" (EG, 1992). Europeiska kommissionen (GD XI: Generaldirektoratet för miljö, kärnkraftssäkerhet och civilskydd) har givit Europeiska miljöbyrån uppdraget att sammanställa ovan nämnda rapport om miljöns status och att, förutom att göra en uppdatering, även göra en kvalitativ utvärdering av huruvida de åtgärder som hittills har vidtagits kommer att leda till att målen i det femte åtgärdsprogrammet uppnås.

Följande frågor behandlas i denna rapport:

  • Förändringar av miljöns status (nya insikter).
  • Förändringar av samhällsutvecklingen (t.ex. befolkningsökning, energiförbrukning).
  • Framsteg med genomförandet av de åtgärder som EU initierar och som har vidtagits sedan 1992 inom ramen för femte åtgärdsprogrammet.
  • Kvalitativ utvärdering av effektiviteten av politiska riktlinjer och åtgärder.
  • Avstånd till måluppfyllelse, dvs. expertutlåtanden om möjligheten att uppnå vissa av femte åtgärdsprogrammets mål för stora miljöfrågor på grundval av nuvarande åtgärder och politiska riktlinjer under utarbetande.

Föreliggande rapport fokuserar på utvecklingen inom miljöområdet och miljöns status på EU-nivå. Även om femte åtgärdsprogrammet manar till handling på medlemsstatsnivå och lokal nivå, samt av målgrupper, är det utvärderingen av de framsteg som hittills gjorts som är ämnet för kommissionens framstegsrapport om femte åtgärdsprogrammet för miljön. Analysen av denna rapport begränsas till en diskussion om framsteg med genomförandet av de åtgärder på gemenskapsnivå som preciserats i femte åtgärdsprogrammet.

Box 1: På väg mot ett nytt sätt att rapportera

Tidsfaktorn spelar naturligtvis en viktig roll när det gäller utvecklingen av miljöproblem och den åtgärdsinriktade utformningen av politiken. Tre typer av tidsfördröjning kan urskiljas.

  • Kemisk tidsfördröjning. En fortlöpande belastning över tid påverkar miljöns bärkraft. När denna bärkraft har överskridits blir miljöproblemen bestående (ofta kallat "tidsbombeffekten"). När åtgärder väl har vidtagits kan det ta lång tid innan en återhämtning sker till den ursprungliga situationen. Vissa slående exempel på miljöproblem som till sin art är relativt "irreversibla" (eller kräver en lång återhämtningsprocess) är klimatförändringar, uttunning av ozonskiktet, icke nedbrytbara kemikalier i miljön, och förlust av livsmiljöer. När det gäller bärkraften innebär "tidsfaktorn" även att denna återhämtningsprocess, trots minskad miljöbelastning, kanske inte är tillräcklig. De ackumulerade påfrestningarna på miljön kan fortfarande vara alltför stora och överskrida kritiska belastningsgränser, långt utöver vad ekosystemen förmår bära. För att förbättra naturens kvalitet måste det till ytterligare förbättring av miljöförhållanden och bättre vård av marken.
  • Biologisk tidsfördröjning. Mellan den kemiska eller fysikaliska exponeringen och effekten finns en tidsfördröjning, t.ex. mellan exponeringen för carcinogener och cancer. Ett typiskt exempel är fördröjningen mellan exponeringen för UV-B-strålar, till följd av uttunningen av ozonskiktet, och den ökade prevalensen av hudcancer några årtionden senare.
  • Samhällelig tidsfördröjning. Utöver den tid det tar att höja allmänhetens medvetande och att utarbeta politiska riktlinjer, krävs tid till regleringsperioden. Det kommer att ta minst 4-5 år innan direktiv som ännu inte är godkända träder i kraft. I de fall vissa medlemsstater eller sektorer beviljas undantag från sådana direktiv, kommer det att dröja ytterligare 10 år innan de är genomförda. Denna genomförandeperiod beror även av hastigheten på “omsättningen av teknik, fordon mm" (exempelvis kommer det att ta 10-15 år att införa den nya katalytiska avgasrenaren i alla passagerarbilar). Denna omsättning är ännu lägre i vissa andra sektorer, t.ex. kraftstationer, infrastrukturen inom transportsektorn och bostäder.

Därför räcker det inte med en diagnos enbart av miljöns nuvarande status. Informationssystem som ger tidiga varningar, övervakning av framsteg på miljöområdet och vaksamhet i miljöfrågor är viktiga för att stödja miljöpolitiken och ge politikens utformare och samhället i stort tillräcklig feedback om hur aktuella och planerade åtgärder påverkar miljön.

Val av indikatorer

Arbetet i denna rapport har fokuserat på en uppsättning indikatorer, som har valts på grundval av följande kriterier:

  • De ger en indikation på nyckelbelastningar/påfrestningar på miljöns kvalitet i förhållande till de nyckelteman som anges i femte åtgärdsprogrammet.
  • De återspeglar det arbete som på senare tid har utförts vad gäller indikatorerna, exempelvis av OECD.
  • Informationen bör finnas tillgänglig (på kort sikt) för EU12 och EU15 i en sådan form att jämförelser kan göras och bör i möjligaste mån vara grundad på Eurostat och andra officiella källor, eller Europe's Environment: the Dobríš Assessment (EEA, 1995).

Dessutom har en kortare lista bestående av 9 "målindikatorer" eller "prestationsindikatorer" valts. Dessa ger en indikation på var EU står i förhållande till nyckelmålen i det femte åtgärdsprogrammet och hur mycket som återstår att göra innan målen har nåtts.

Sammanfattningens struktur

I det femte åtgärdsprogrammet fastställs en integrerad strategi för både miljöteman och orsaker till miljöförsämringar för olika målsektorer. Den sammanfattande rapporten är strukturerad på samma sätt som åtgärdsprogrammet och är uppdelad i tre huvudkapitel. I kapitel 2 redovisas de centrala slutsatserna. I kapitel 3 sammanfattas framstegen och framtidsutsikterna för åtgärdsprogrammets miljöteman. Dessa teman har delats upp i kategorier efter den geografiska omfattningen av påverkan: global nivå, gränsöverskridande nivå och regional nivå. Övriga temans påverkan på naturen och den biologiska mångfalden diskuteras separat för repsektive tema. Det sista avsnittet tar upp miljökostnader för nuvarande politik och dessa kostnaders effekter på ekonomin. Kapitel 4 behandlar huvudtrenderna i samhället och ger en sammanfattning av hur åtgärdsprogrammets sektorer bidrar till de olika miljötemana, med fokus på miljöns kvalitet och känslighet.

   
 

Permalinks

Dokumentåtgärder

For references, please go to https://www.eea.europa.eu/sv/publications/92-827-5263-1-sum/page003.html or scan the QR code.

PDF generated on 2020-06-02 07:34

EEA Page URL QR