nästa
föregående
poster

Article

Städer

Article Publicerad 2010-03-22 Senast ändrad 2023-03-21
Från stadsområden till urbana ekosystem

Varför inte skapa ekosystem i stället för att skada dem?

Professor Jacqueline McGlade

- Varför inte skapa ekosystem i stället för att skada dem? säger professor Jacqueline McGlade. Vi har tekniken och kunnandet. Det finns exempel på framtiden över hela Europa, men det handlar om små öar av innovation. Vi måste nu gå från dessa öar av innovation till framtidens städer.

- Tänk på ljuset t.ex. – det är en naturresurs. Människor tycker om att ha naturligt ljus där de arbetar och bor. Byggnader skulle lätt kunna utnyttja det naturliga ljuset mycket bättre. Eller ta vertikala trädgårdar. Vertikala trädgårdar handlar om att omvandla våra städer till hållbara urbana jordbruk där grödor odlas på och i våra byggnader.

- Tanken på levande väggar och vertikala odlingar är mycket gammal och går ända tillbaka till Babylons hängande trädgårdar. Det är förbluffande att vi inte har gjort mer sådant här tidigare, men nu finns det en ny vilja att ändra våra vanor på grund av klimatets förändring, säger professor McGlade.

Städerna blir varmare tack vare att betong och asfalt absorberar värme och sedan frigör den långsamt, vilket ger en längre odlingssäsong och bättre avkastning. Regnvatten skulle kunna samlas in på taken och användas till droppbevattning av nivåerna nedanför. Växterna skulle också få en isolerande verkan, där de håller bostadsutrymmet inuti byggnaden svalt på sommaren och varmt på vintern.

Befolkningar på väg

Världens befolkning håller på att samlas i städerna. Åttio procent av världens beräknade nio miljarder invånare 2050 förväntas bo i stadsområden. Detta samtidigt som många av våra städer kämpar med sociala problem och miljöproblem till följd av påfrestningar som överbefolkning, fattigdom, föroreningar och trafik.

Utvecklingen mot bosättning i städerna kommer att fortsätta. Globalt sett täcker städerna bara 2 procent av jordens yta, men de omfattar hälften av jordens befolkning(20). I Europa lever 75 procent av oss i städer. Denna siffra kommer sannolikt att öka till 80 procent fram till 2020. Europas städer står idag för 69 procent av vår energiförbrukning och därmed för merparten av våra utsläpp av växthusgaser.

Städernas miljöpåverkan sprids vida omkring när omgivande regioner tillgodoser de urbana invånarnas behov av energi och resurser samt tar emot deras avfall.

I en studie (21) beräknas att London har ett ekologiskt avtryck som är 300 gånger sitt geografiska område – vilket motsvarar nästan dubbelt så stor yta som hela Storbritannien. Föroreningar från städer påverkar också ofta områden utanför staden.

Klimatets förändring är ett nytt och olycksbådande hot mot stadslivet. Vissa städer kommer att drabbas hårt. Detta skulle kunna öka klyftorna i samhället: de fattiga är oftast mest utsatta och saknar resurser för att anpassa sig. Klimatförändringen påverkar också stadsmiljöns luft- och vattenkvalitet.

Från anpassning till nytänkande

Så, våra städer har många problem, från sociala problem till hälso- och miljöproblem. Men den närhet till människor, företag och tjänster som är förknippade med själva ordet stad innebär också enorma möjligheter.

Stadsmiljöer erbjuder stora möjligheter till en hållbar livsföring. Redan idag innebär befolkningstätheten i städerna kortare resor till arbete och tjänster, större användning av allmänna kommunikationer och mindre bostäder som kräver mindre belysning och uppvärmning. Det betyder att stadsbor i regel förbrukar mindre energi per capita jämfört med befolkningen på landsbygden(22).

Våra städer befinner sig också i en unik position när det gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringen. Fysiska egenskaper, design, förvaltning och placering av en stad är bara några av de faktorer som kan bidra till eller underlätta båda delarna.

En approach baserad på teknik – som översvämningsskydd – är förstås bara en del av lösningen. Anpassning kräver också att vi tänker om i grunden i fråga om hur städer utformas och förvaltas och detta måste integreras i alla berörda politikområden, inklusive markanvändning, vattenförvaltning, transport, energi, social jämlikhet och hälsa.

Genom att se över städernas utformning, arkitektur, transportsystem och planering kan vi omvandla våra städer och stadslandskap till ”urbana ekosystem” som ligger i framkant när det gäller att begränsa klimatets förändring (bättre transporter, ren energi) och anpassning (flytande hus, vertikala trädgårdar). Bättre stadsplanering kommer att förbättra livskvaliteten och skapa nya arbetstillfällen genom att förstärka marknaden för ny teknik och grön arkitektur.

Lösningen ligger i att planera städer på ett sätt som gör det lättare att minska energiförbrukningen per capita, t.ex. genom hållbara transportsystem och energieffektiva byggnader. Ny teknik för energieffektivitet och förnybara energikällor, som sol- eller vindkraft och alternativa bränslen, är också viktig, eftersom den ger både enskilda personer och organisationer möjlighet att ändra sitt beteende.

Att forma framtiden

- Framtiden kommer inte att bli som vi förväntar oss – det är det enda vi kan vara säkra på. Vi planerar för den osäkerheten, säger Johan van der Pol, biträdande direktör för Dura Vermeer, ett nederländskt byggföretag som just nu håller på att konstruera och bygga IJburg, ett nytt flytande bostadsområde i Amsterdam.

IJburg är ett av de mest ambitiösa projekt som Amsterdams kommun någonsin har gett sig i kast med. En växande befolkning och stigande vattennivåer har tvingat den folktäta staden att vara kreativ och experimentera med nya former av arkitektur på vattnet. De nya husen är ”dockade” mot flytande gångbanor och är uppkopplade till elektricitet, vatten och avlopp. De kan lätt kopplas loss och flyttas någon annanstans – vilket i sin tur ger en helt ny innebörd åt begreppet ”flytta”. Staden som utvecklas omfattar miljövänliga flytande växthus där alla slags frukter och grönsaker kan odlas.

De flytande husen i IJburg är bara ett exempel på en ny strömning inom arkitektur och stadsplanering. Effekterna av klimatets förändring spänner från torka och värmeböljor i södra Europa till översvämningar i norr. Städerna måste anpassa sig. I stället för att bara förstärka översvämningsskydden eller forsla in vatten, börjar ingenjörer och stadsplanerare anamma en helt ny inställning till hur man ska leva i städer. De betraktar stadslandskapen som framtidens urbana ekosystem.

Utbyta kunskaper och goda metoder

- Europeiska städer möter olika utmaningar som kräver olika lösningar, säger Ronan Uhel, chef för Europeiska miljöbyråns program för naturliga system och sårbarhet.

- De städer som vidtar åtgärder tidigt kommer att få bäst resultat av sina investeringar  för anpassning. Hittills har dock bara ett fåtal europeiska städer utvecklat strategier för anpassning till nya klimatförhållanden – och det faktiska genomförandet av åtgärderna är än så länge begränsat till småskaliga projekt, säger han.

Andra städer kanske inte är lika lyckligt lottade i fråga om kunskaper och resurser och kommer att behöva stöd och vägledning kontinuerligt. I det här skedet skulle ett förbättrat utbyte av erfarenheter och bästa metoder mellan städer vara av största värde.

- Thisted är ett litet samhälle i västra Danmark som är helt självförsörjande på energi. Ibland bidrar det till och med med kraft till det nationella nätet. Detta samhälle tar tillbaka makten över sitt öde. Det låter filosofiskt men det är vad det handlar om: att återupptäcka vilka vi är, säger Ronan Uhel.

- Vi har skapat samhällen där människor får stöd i alla skeden. Ofta har vi bara en virtuell koppling till vår naturliga omgivning, vår vakuumförpackade mat, vårt vatten. Vi måste återupptäcka oss själva och vår plats i naturen.

Det surrar i Paris

Man har odlat bin på Parisoperans tak i 25 år. Bisamhället på denna urparisiska institution är välmående och producerar nästan 500 kg honung om året.

Stadsbina frodas och det finns inte mindre än 400 samhällen i staden. Nya bikupor finns nu vid slottet i Versailles och vid Grand Palais. Städer innehåller faktiskt en mängd blommande växter och träd i trädgårdar och parker. Och även om det finns föroreningar finns det mycket mindre bekämpningsmedel i städerna. Stadsbin verkar klara sig bättre än kusinerna på landet i Europa.

Den franska nationella biodlarföreningen inledde 2005 en kampanj – ”Operation bin” – för att integrera bin i stadslandskapet. Det verkar fungera. Biodlarföreningen uppskattar att varje bikupa i Paris producerar minst 50–60 kg honung per skörd och att dödligheten i samhällena är 3–5 procent. Det ska jämföras med bin på landet som producerar 10–20 kg honung och har en dödlighet på 30–40 procent.

Bina är flitiga även i London. Enligt biodlarföreningen i London trivs stadsbina med stadens överflöd av blommande växter och träd i kombination med en förhållandevis liten användning av bekämpningsmedel. Detta och det något mildare vädret ger en längre biodlingssäsong och oftast större produktivitet än i landsbygdsområdena. Ett perfekt exempel på potentialen i vårt urbana ekosystem.

Hålla ett öga på jorden

Europeiska miljöbyrån anser att vi för att kunna hantera miljöproblemen måste etablera kontakt med vanliga människor och ta reda på hur de kan upplysa oss. Jordbrukare, trädgårdsodlare, jägare, idrottsentusiaster – alla har de viktig lokal kunskap.

”Eye on Earth” (ett öga på jorden) är ett samarbete mellan Europeiska miljöbyrån och Microsoft som ger snabb och interaktiv information så gott som i realtid om badvatten- och luftkvalitet i hela Europa och fler tjänster är på väg. Dessutom får användarna möjlighet att säga sitt, komplettera och bekräfta (eller kanske vederlägga) offentlig information. Genom att engagera medborgare som medarbetare och stärka dem genom relevant och jämförbar information, kan tjänster som Eye on Earth ge ett viktigt bidrag till en bättre miljörelaterad styrning: http://eyeonearth.cloudapp.net/

20 Förenta nationernas miljöprogram, IEA.

21 Greater London Authority.

22 Källa: IEA, 2008.

 

Permalinks

Dokumentåtgärder