Utvärderingen

Sida Senast ändrad 2016-04-19 19:32

UTVÄRDERINGEN

Miljöns tillstånd bedöms dels enligt den vanliga medieindelningen - luft, vatten och mark - dels enligt mer integrerade funktionella bedömningsenheter: landskap, natur, djur- och växtliv samt urban miljö. En sammanfattning om folkhälsan i Europa gör bilden fullständig.

4. Luft

I detta kapitel ingår en översikt över luftens tillstånd och utvecklingstendenser i Europa. Den omfattar bl.a. källor, konsekvenser och åtgärder mot luftföroreningar på lokal, regional och global nivå. Även om luftkvaliteten förbättras i vissa avseenden (SO2), försämras den i andra. Luftföroreningarnas konsekvenser för människors hälsa och miljön är allvarliga problem i Europa och det krävs föreskrifter och konventioner för att begränsa utsläppen.

Luftföroreningarna överstiger världshälsoorganisationens riktlinjer för luftkvalitet åtminstone en gång årligen under kortare tid i de flesta europeiska storstäder.

Fler än 100 miljoner européer berörs varje sommar av kortvariga ozontoppar.

Kritiska försurningsbelastningar överskrids i mer än 60 % av den europeiska arealen.

Globalt sett är stratosfärisk ozonminskning och ökande koncentrationer av växthusgaser hotande problem.

5. Yt- och grundvatten

Detta kapitel granskar grundvattnets, flodernas och sjöarnas tillstånd, bedömer utvecklingstendenser vad avser vattenmängd och -kvalitet samt påvisar både tillståndets och tendensernas samband med naturliga processer och mänsklig verksamhet. Där det är möjligt belyser man med hjälp av resultaten yt- och grundvattnens tillstånd i varje enskilt europeiskt land och jämför den betydelse som åläggs vattenfrågor i olika delar av Europa. Uppgifterna har kommit från många olika källor, såsom nationella kartläggningar av vattenresurser, EU-lagstiftning, rapporter om miljöns tillstånd, vetenskaplig litteratur samt utifrån resultaten av ett särskilt utarbetat frågeformulär.

Genomsnittliga årliga kvävekoncentrationer i europeiska floder

I genomsnitt utnyttjas 15 % av Europas förnybara vattenresurser varje år, men det förekommer stora regionala variationer.

Av dessa utvinner industrin ca 53 %, jordbruket 26 % och hushållen 19 %.

65 % av befolkningen får sitt vatten från grundvattnet, och i många områden överexploateras grundvattnet så att dess kvalitet hotas.

Nitrat- och bekämpningsmedelsnivåerna i grundvattnet överstiger EU:s riktlinjer för dricksvatten i stora delar av kontinenten.

Övergödning av floder och insjöar förekommer utbrett.

Försurning är ett allvarligt problem inom stora delar av de nordiska länderna.

6. Hav

I kapitlet bedöms omfattningen av en serie problem som är gemensamma för de nio europeiska haven, dvs. Medelhavet, Svarta havet, Kaspiska havet, Vita havet, Barents hav, Norska havet och norra Atlanten. Problemen är bristen på effektiv vattenområdesplanering, förorening av kustområden, övergödning, konflikt mellan olika användningsmöjligheter för kustområdena, inplantering av icke naturligt förekommande arter, brist på kontroll över verksamhet utanför kusten, överexploatering av resurser och stigande vattenstånd i havet p.g.a. högre global medeltemperatur.

Skyddade områden i procent av landets totala yta

Alla hav, med undantag av de subarktiska, hotas av övergödning. Nitrathalten har två- eller tredubblats inom vissa av Svarta havets och Azovska sjöns kustområden.

Otillräcklig kontroll över verksamhet utanför kusten skapar föroreningsproblem i Svarta havet, Nordsjön och Kaspiska havet.

Inplantering av arter som inte förekommer naturligt har allvarliga följder i Svarta havet.

I Medelhavet hotas endemiska arter, som t.ex. havsmunk.

Vattenståndet i Kaspiska havet har stigit med 1,5 meter sedan 1977.

7. Mark

I detta kapitel belyses jordmånens centrala ställning för att ekosystem skall fungera och vikten av att skydda marken för att upprätthålla en sund miljö. Markens funktioner gås igenom och en bedömning görs av hur mänsklig verksamhet påverkar dessa funktioner. De allvarligaste processerna som skadar marken ses över. För varje hot presenteras huvudorsakerna, omfattning, konsekvenser och lösningar. Eftersom det finns lite kvantitativ information om markskador är de flesta bedömningar kvalitativa. Vissa viktiga kvantitativa bedömningar har räknats ut utifrån uppdaterade modeller eller beräknats från fallstudier.

Jorderosionen i Europa påverkar 115 miljoner hektar och orsakar förlust av bördig mark och vattenförorening.

Kritiska försurningsbelastningar överskrids i 75 miljoner hektar av Europas skogsmarker.

Utbredd och alltför omfattande användning av gödselmedel leder till urlakning och avrinning, övergödning och till att dricksvatten förorenas med nitrater.

8. Landskap

I kapitel 8 finns en översikt över de värden och funktioner som är karakteristiska för kulturlandskap. De 30 viktigaste landskapstyperna i Europa särskiljs och deras geografiska spridning anges på en karta. Typiska landskapsbelastningar illustreras genom fallstudier. Dessutom ges en framställning av juridiska och strategiska åtgärder som bevarar landskap.

Europeiska landskap håller på att förändras eller försvinna på grund av intensifierat eller övergivet jordbruk, urbanisering och utvecklingen av infrastruktur och transport.

6 % av det europeiska markområdet är landskapsskyddat, men vanligen med svag juridisk verkan.

9. Natur och naturliv


Brunbjörnen

Brunbjörnen lever i löv- och barrskog i bergsområden och på tajga. I bergsområden migrerar dessa björnar årstidsbetingat upp till höjder på 3 000 meter. Trots att de har rykte om sig att vara köttätande rovdjur äter de huvudsakligen växter, bär, insekter, små ryggradsdjur och ägg. De är i allmänhet nattdjur och deras territorium omfattar relativt små områden på mellan 500-2 500 hektar. Tidigare fanns det brunbjörnar i hela Europa, från Storbritannien och Spanien i väst till Ural i öst. I dag har de försvunnit helt och hållet från de flesta väst- och centraleuropeiska länder. Endast mycket små och isolerade populationer finns kvar i Pyrenéerna, Alperna och norra Grekland. Brunbjörnar ansågs allmänt utgöra ett hot mot husdjur och jagades därför överallt. En annan viktig orsak till minskningen är att deras naturliga livsmiljö (stora och sammanhängande skogsområden fria från störningar) gått förlorad. (Europarådet, 1989)

I kapitlet analyseras i tur och ordning tillståndet hos ekosystem, flora och fauna samt naturskyddsåtgärder. De viktigaste naturliga livsmiljöerna beskrivs och de ekologiska funktionerna och miljöhoten för åtta naturliga och nästan naturliga större ekosystem undersöks. Den geografiska fördelningen, de särskilda egenskaperna och de mest utbredda belastningarna analyseras och illustreras. Bedömningsdata kommer från en undersökning som ett nätverk av experter har utfört. Bedömningen av Europas flora och fauna gäller sju olika grupper av arter. Särskild uppmärksamhet riktas på arter som är hotade enligt s.k. Red Data-förteckningar. I fråga om både ekosystem och arter beskriver ett antal fallstudier typiska exempel och ger detaljerad information för att illustrera de övergripande resultaten. Befintliga såväl som möjliga lagstiftningsåtgärder och strategiska åtgärder inom naturskyddsområdet gås igenom på nationell och internationell nivå.

Europa täcktes en gång i tiden till 80-90 % av skog, nu täcks endast 33 % av skog.

Mossor, myrar och kärr har försvunnit i stora delar av västra och södra Europa-Spanien har förlorat 60 %.

Mellan 30 och 50 % av alla Europeiska fiskar, ödlor, däggdjur och amfibier är hotade.

Den sammanlagda ytan av skyddade platser i Europa har tredubblats sedan 1972, men de flesta är små och uppsplittrade och dessutom saknas medel och personal för ett effektivt skydd.

10. Urban miljö

I detta kapitel undersöks den urbana miljöns kvalitet i Europa och storstädernas konsekvenser för den regionala och globala miljön. Experimentella miljöindikatorer för städer används för identifiering av allvarliga problem i utvalda europeiska storstäder. Bedömningen inriktas på städernas kvalitet, flöden och mönster i ett miljöperspektiv. I kapitlet betonas behovet av en integrerad metod vad avser stadsområden och planerings- och förvaltningsstrategier för förbättring av stadsmiljön undersöks.

Två tredjedelar av européerna lever i den stadsmiljö som täcker 1 % av det totala landområdet.

Luftkvaliteten i städer har blivit bättre men är fortfarande ofta otillfredsställande i storstäder.

En stad med 1 miljon invånare använder dagligen upp i genomsnitt 11 500 ton fossilt bränsle, 320 000 ton vatten och 2 000 ton livsmedel och producerar 25 000 ton koldioxid, 1 600 ton fast avfall och 300 000 ton avloppsvatten.

Vattenförsörjningen i städerna är varken effektivt fördelad eller välorganiserad.


Befolkningstillväxt i utvalda europeiska storstäder

11 Människors hälsa

I kapitel 11 sammanfattas de viktigaste frågorna om européers hälsostatus och sambanden mellan hälsa och miljö. Översikten bygger på resultaten av en samtida miljö- och hälsobedömning som WHO utfört, AConcern for Europe’s Tomorrow. Den enklaste hälsoindikatorn är egenbedömningen, enligt vilken de som bor i Norge och Sverige är mest nöjda med sin hälsa av invånarna i de 14 undersökta europeiska länderna. Dessutom undersöks andra hälsoindikatorer, t.ex. förväntad livslängd och spädbarnsdödlighet och de huvudsakliga dödsorsakerna i Europa - hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, luftvägssjukdomar, smittsamma sjukdomar samt skador och förgiftning gås igenom. Kapitlet avslutas med en översyn av de viktigaste miljörelaterade hälsoproblemen i Europa.

Proportionell landsvis fördelning av de huvudsakliga dödsorsakerna, 1987-1991 (länderna ordnade efter förväntad livslängd)

Av alla luftföroreningar utgör partikelutsläpp det största hälsoproblemet, eftersom de orsakar astma och luftvägshinder.

Förorenat badvatten leder årligen till mer än 2 miljoner fall av mag- och tarmsjukdomar i Europa.

Den förväntade livslängden vid födseln är flera år kortare och spädbarnsdödligheten högre i Central- och Östeuropa än i resten av kontinenten.

   
 
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100