Mänsklig verksamhet

Sida Senast ändrad 2016-04-19 19:32

MÄNSKLIG VERKSAMHET

Mänsklig verksamhet är en källa till belastning av naturen. I detta avsnitt analyseras åtta nyckelsektorer med översikter över deras miljökonsekvenser, prognoser och drivande krafter.

19. Energi

I detta kapitel analyseras tre led av energirelaterad verksamhet - produktion av primärenergi, omvandling till härledd energi (elektricitet och värme) och slutförbrukning - på lokal och europeisk nivå. Miljökonsekvenser av fossila bränslen, kärnkraft och förnybar energi ses över i korthet. Faktorer som bestämmer framtida energianvändning och planerade ändringar presenteras.

Energiförbrukning och BNP har mätts var för sig sedan kriserna på 1970-talet.

I Europa går 41 % av energin till industrin, 22 % till transportsektorn och 37 % till hushålls- och handelsektorerna.

Framstegen vad avser energieffektivitet i Västeuropa har varit små på sista tiden.

Energianvändningen är ansvarig för luftförorening, försurning, troposfäriskt ozon, klimatförändringar och många andra lokala effekter på vatten, jord och mark.

20. Industri

I detta kapitel presenteras en översikt över miljökonsekvenserna av den paneuropeiska industrin, och det belyser även skillnaderna mellan olika delar av Europa. Industrins betydelse i sin helhet i termer av utsläpp, avfallsproduktion och användning av naturresurser undersöks och en bedömning görs av vissa industrisektorers 'miljöprestation'. Dessutom tittar man på hur affärspraxis har förändrats som svar på miljöutmaningar. Det finns inte mycket industriell data som direkt kan relateras till miljökonsekvenser. Däremot finns uppgifter om produktion och energianvändning för särskilda industrier i internationella och nationella rapporter samt i rapporter om miljöns tillstånd.

Energiförbrukningen per producerad enhet inom den kemiska industrin minskade med 30 % mellan åren 1980 och 1989.

Kemi-, massa- och pappers-, cement- och stålindustrierna samt industrin för icke-järnmetaller har de allvarligaste miljökonsekvenserna.

Industrin stod för 25 % av svaveldioxidutsläppen och 14 % av kväveoxidutsläppen år 1990 (20 länder)

Utvecklingen går mot en minskning av alla industriutsläpp.


Elektricitetsalstring enligt källa per ländergrupp 1990

21. Transport

I detta kapitel ges en översikt över transportens konsekvenser på miljön och över den europeiska transportsituationen med regionala skillnader. Trenderna inom transportsektorn och deras följder för miljön undersöks, liksom även vissa bakomliggande krafter. Utsikterna för transportsektorn i Europa bedöms också. Huvudparten av uppgifterna har tagits från internationella källor, särskilt den europeiska transportministerkonferensen (ECMT), Eurostat och UNECE. Uppgifter ur vetenskaplig litteratur har använts för att belysa vissa särskilda miljökonsekvenser.

Det privata bilägandet fördubblades i Västeuropa mellan 1970-1990.

Transporter står för 25 % av allt energirelaterat CO2-utsläpp, av vilket vägtransporter utgör 80 %.

De förorenande utsläppen kommer totalt sett att öka under de närmaste åren även om utsläppen per fordon kommer att minska.

Uppsplittring av land på grund av transportinfrastrukturen kommer att i allt större omfattning påverka markanvändningen.

Under de senaste 20 åren har enbart i EU mer än en miljon människor dött i trafikolyckor.

22. Jordbruk

I detta kapitel analyseras utvecklingstendenser vad avser den jordbruksstruktur och praxis som har utvecklats för att möta efterfrågan och de möjliga miljökonsekvenserna av detta beskrivs. Även om det finns mängder av tillgängliga data på nationell nivå, i synnerhet i EU- och EFTA-länderna, gäller största delen tillverkning, sysselsättningsstruktur, användningen av gödsel- och bekämpningsmedel, boskapsdemografi och jordbruksstorlek. En mindre del av uppgifterna gäller omfattningen av jordbrukets miljöpåverkan och förändringar av jordbrukssystem.

Jordbruksproduktion och anställda inom jordbruket i utvalda länder i Europa

 

Jordbruket står för 42 % av den totala markarealen i Europa. Utvecklingen går mot större jordbruk i Västeuropa, medan jordbrukets ekonomiska betydelse minskar.

Produktionen och produktiviteten har stadigt utvecklats i gynnsam riktning.

Jordbruk leder till vattenförorening, försämrad jordkvalitet, förlorad biologisk mångfald och landskapsförändringar, men samtidigt är jordbruket också ett offer för den försämrade miljön.

23. Skogsbruk

I detta kapitel undersöks situationen vad avser skogarna i Europa och hur de används. Kapitlet innehåller en sammanfattning av hur verksamheten och praxis kan påverka miljön och en beskrivning av de huvudsakliga drivkrafterna bakom dessa förändringar. De uppgifter som används omfattar traditionella skogsinspektioner och kvalitativ information om särskilda miljöeffekter och icke träproducerande skogsbruk.

Skogen i Europa täcker 33 % av landarealen, en ökning med 10 % på 30 år, största delen i syd och i väst, medan täckningen har varit stabil eller minskat i öst.

Införandet av icke naturligt förekommande arter har ändrat skogens sammansättning.

Den europeiska träproduktionen har sedan 1965 ökat med 18 % och förbrukningen med 28 %.

 

Utvecklingen av skogbeklädd areal i Europa (med undantag av Ryska federationen)

24. Fiske och vattenbruk

I detta kapitel finns en genomgång av arten och betydelsen av fiskets miljökonsekvenser och en översikt över den alleuropeiska situationen vad avser fiske och vattenbruk, inbegripet regionala skillnader. Den befintliga fiskeripolitikens effektivitet bedöms. Uppgifterna kommer huvudsakligen från internationella organisationer (FAO och Eurostat) och exempel tas ur rapporter om miljöns tillstånd och vetenskaplig litteratur.

Sammanlagd internationell fiskfångst i Nordsjön, totalt 1903-1988

Fiskbeståndet överexploateras i nordöstra Atlanten och i Medelhavet.

Fasta nät och drivnät påverkar betingelserna för t.ex. delfiner, havsmunkar och möjligen även för tumlare och sjöfåglar.

Avloppsvatten från vattenbruk orsakar vattenförorening.

Exotiska arter som inplanterats genom vattenbruk kan konkurrera med eller ersätta inhemska arter.

25. Turism och rekreation

I kapitlet presenteras en översikt över situationen i Europa vad avser turism och rekreation och dessutom belyses lokala skillnader. Turismens och rekreationens konsekvenser bedöms inom sex nyckelområden: skyddade områden, landsbygdsområden, bergsområden, kustområden, städer och platser för kulturminnesmärken samt nöjes- och temaparker. Den allmänna utvecklingen presenteras med hjälp av uppgifter från världsturismorganisationen (World Tourism Organisation), men eftersom turismstatistik inte på ett ändamålsenligt sätt visar hur miljön belastas av turism och rekreation används en metod med fallstudier med hjälp av nationell och lokal information.

Turism är en av de viktigaste sociala och ekonomiska verksamheterna i EU.

Verkningarna förvärras av att turismen koncentreras till korta semesterperioder och relativt små områden.

Skidåkningens miljökonsekvenser är omfattande, i synnerhet i Alperna som besöks av 100 miljoner turister per år.

Medelhavskusten besöktes av 157 miljoner turister år 1990.

Stadsturismen ökar i popularitet.

26. Hushåll

I kapitlet om hushåll finns en redogörelse för hur hushållen påverkar miljön i termer av resursanvändning och utsläpp, en bedömning av underliggande drivkrafter och av möjliga kontrollåtgärder. Det finns inga uppgifter som ställer hushållen i direkt förhållande till miljön, men däremot finns socio-ekonomiska data från internationella organisationer som Eurostat. Fallstudier i vilka nationella data används har utnyttjats för att skapa en helhetsbild.

Hushållen konsumerar 70 % av industriproduktionen i Europa.

En ökning av antalet hushåll i kombination med en minskning av deras storlek leder till en ökad resursefterfrågan.

Västeuropeiska hushåll äger nu i genomsnitt minst en bil, vilket leder till väsentliga miljörubbningar.

Mängden hushållsavfall fortsätter att öka, och även om 50 % av hushållsavfallet skulle kunna återvinnas, samlas i verkligheten mindre än 10 % in för återvinning.

De europeiska hushållen står för ca 19 % av totalförbrukningen av vatten, och andelen ökar.

 

Hushållens storlek i Europa, 1980-1990 (Euromonitor)

   
 
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100