Artiklar

Vi lever i en värld som ständigt förändras. Hur kan vi styra de pågående förändringarna så att vi uppnår global hållbarhet till 2050? Hur kan vi hitta en balans mellan ekonomi och miljö, mellan det korta och långa perspektivet? Svaret ligger i hur vi kan klara övergången utan att låsa oss inne i ohållbara system.

Läs mer

Vi behöver mat och vi behöver rent sötvatten för att producera vår mat. Med en efterfrågan som växer dels på grund av våra egna verksamheter och dels på grund av klimatförändringen kämpar många regioner, särskilt i södra Europa, för att hitta tillräckligt med sötvatten för att tillgodose sina behov. Hur kan vi fortsätta odla och producera livsmedel utan att naturen kommer att törsta efter rent vatten? En mer effektiv användning av vatten i jordbruket skulle definitivt vara till nytta.

Läs mer

Både småföretag och multinationella företag söker efter sätt att behålla eller öka sina marknadsandelar. I tider av hård global konkurrens är strävan efter hållbarhet mycket mer än att bara göra företagets image miljövänligare och att sänka produktionskostnaderna. Det kan handla om helt nya affärsgrenar.

Läs mer

Praktiskt taget allt som vi konsumerar påverkar miljön. När vi gör våra dagliga val om vi ska köpa vissa varor eller tjänster tänker vi ofta inte på vilket avtryck de gör på miljön. Priserna i butiken avspeglar nästan aldrig de verkliga kostnaderna. Men det finns många saker som vi kan göra för att vår konsumtion och produktion ska bli mer miljövänlig.

Läs mer

De flesta människor minns 2011 som ett år av finansiell oro, den japanska katastrofen med jordbävning, tsunami och kärnkraftsolyckan, räddningar av europeiska länder i kris och massdemonstrationer under den arabiska våren, Ockupera Wall Street-rörelsen och den spanska rörelsen De upprörda (Indignados). Endast några få minns att det också var det år då forskarna upptäckte över 18 000 nya arter på jorden. Ännu färre kan nämna en art som förklarats som utdöd.

Läs mer

Många utvecklingsländer koncentrerar sin ekonomi på exploatering av naturresurser för att lyfta befolkningen ur fattigdom, vilket riskerar att skada de natursystem de är beroende av. Kortsiktiga lösningar undergräver ofta befolkningens välbefinnande på lång sikt. Kan regeringar hjälpa marknaden att sätta ”rätt” pris på naturens tjänster och påverka de ekonomiska valen? Här tittar vi närmare på vad vattenförbrukningen i bomullsproduktionen betyder för Burkina Faso.

Läs mer

Genom en rad lagstiftningsåtgärder försöker beslutsfattare inom EU göra Europa mer resurseffektivt. Men hur gör vi i EU en avvägning mellan ekonomi och natur? Vad innebär hållbarhet för EU och utvecklingsländerna inför nästa världskonferens om miljön i Rio de Janeiro (Rio+20)? Här är en åsikt.

Läs mer

Var vi än bor – från tättbefolkade städer till avlägset belägna bosättningar – skapar vi avfall. Matrester, elektroniskt avfall, batterier, papper, plastflaskor, kläder, gamla möbler – allt måste tas om hand. En del återanvänds eller återvinns, annat bränns för att ge energi eller skickas till soptippen. Det finns inte ett sätt att ta hand om avfall som fungerar överallt. Vi måste göra det med hänsyn till de lokala förhållandena. Trots allt startar avfall som ett lokalt problem. Grönland är glest befolkat och delvis väglöst med långa avstånd mellan samhällena, men det här är det sätt på vilket den grönländska regeringen angriper avfallsproblemet.

Läs mer

Omkring en tredjedel av den mat som produceras i världen går förlorad eller kastas bort. När över en miljard människor i världen går till sängs hungriga är det omöjligt att inte fråga sig vad som kan göras. Men matslöseriet handlar inte bara om en missad möjlighet att mätta de hungriga. Det utgör också ett stort slöseri med andra resurser som mark, vatten, energi – och arbetskraft.

Läs mer

Decennier av relativt stabil tillväxt i Europa har ändrat vårt levnadssätt. Vi producerar och konsumerar mer varor och tjänster. Vi reser mer och lever längre. Men miljökonsekvenserna av våra ekonomiska verksamheter hemma och utomlands har blivit allt större och allt påtagligare. Miljölagstiftningen ger konkreta resultat om den genomförs som den ska. Men kan vi verkligen säga att vi gör vårt bästa när vi tittar på vad som har förändrats under de senaste tjugo åren?

Läs mer

Av de 8,2 miljarder ton råvaror som konsumerades i EU‑27‑länderna 2007 svarade mineraler för 52 procent, fossila bränslen för 23 procent, biomassa för 21 procent och metaller för 4 procent. (SOER 2010)

Läs mer

Huvudbudskap: En viktig orsak till att konsumtionen har negativa miljökonsekvenser och orsakar överanvändning av resurser, är att kostnaderna för samhället av miljö- och resursförsämringen inte avspeglas fullt ut i priserna på varor och tjänster. Många varor är billiga trots att de skadar miljön, ekosystem eller människors hälsa. (SOER 2010)

Läs mer

”… Tyngden av 500 miljoner européers samlade ambitioner och livsstilar är helt enkelt för mycket. Alldeles bortsett från miljarder andra människors legitima önskemål om att få dela våra livsstilar … Vi måste förändra de europeiska konsumenternas beteende. Arbeta för att informera och påverka människors vanor.” Janez Potoènik, EU‑kommissionsledamot med ansvar för miljön (mars 2010).

Läs mer

En av de viktigaste slutsatserna i Europeiska miljöbyråns huvudrapport SOER 2010 är egentligen självklar: ”Miljöutmaningar är komplexa och kan inte förstås oberoende av andra aspekter.”

Läs mer

Avfall utan gränser: Zhang Guofu, 35, tjänar 700 euro i månaden, en jättelön på den kinesiska landsbygden, på att sortera avfall som innehåller plastpåsar från en brittisk stormarknad och engelskspråkiga dvd:er. Sanningen är att avfall som kastas i en soptunna i London lätt hamnar 800 mil bort på en återvinningsstation i Pearl River-deltat i Kina.

Läs mer