All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.
See all EU institutions and bodiesGör något för vår planet, skriv bara ut denna sida om nödvändigt. Även en liten åtgärd kan göra en stor skillnad när miljoner människor detsamma!
Press Release
Politiker, företagare och privatpersoner måste agera nu i en rad miljöfrågor eller betala ett högt pris längre fram.
Åren 1998, 2002, 2003 och 2004 har varit de fyra varmaste sedan mätningarna började. Enbart under sommaren 2003 försvann tio procent av Alpernas glaciärer. Med nuvarande takt kommer tre fjärdedelar av glaciärerna i Schweiz att ha smält bort år 2050. Inte på fem tusen år har Europa upplevt klimatförändringar av den här omfattningen. Detta sägs i en ny rapport från Europeiska miljöbyrån (EEA) i Köpenhamn.
I 'Miljön i Europa - tillstånd och utblick 2005' (The European Environment - State and Outlook 2005), presenteras en bedömning av miljötillståndet i Europa som omfattar fem år och 31 länder. Rapporten ger en översikt över läget och visar på ett antal utmaningar; vid sidan av klimatförändringarna handlar det om biologisk mångfald, havens ekosystem, mark- och vattentillgångar, luftföroreningar och hälsa. För första gången innehåller rapporten en jämförelse av miljötillstånd och -utveckling mellan EEA:s alla medlemsländer baserad på indikatorer. De länder som berörs är EU:s 25 medlemsstater plus Bulgarien, Island, Liechtenstein, Norge, Rumänien och Schweiz samt Turkiet.
Enligt rapporten steg medeltemperaturen i Europa med 0,95 °C under 1900-talet. Detta är 35 procent mer än den genomsnittliga ökningen på 0,7 °C för jorden som helhet, och temperaturerna kommer att fortsätta att stiga. EU har insett detta och satt upp målet att den globala temperaturen inte skall få öka till mer än 2 °C över den nivå som rådde före industrialiseringen.
- Det krävs att verkningsfulla åtgärder vidtas under flera decennier. Om det inte görs kommer den globala uppvärmningen att leda till att istäckena smälter i norr samtidigt som öknarna breder ut sig söderifrån. Detta innebär att befolkningen på vår kontinent i praktiken kan komma att koncentreras till mitten. Även om vi ser till att den globala uppvärmningen inte blir större än EU:s mål - som är att ökningen får vara högst 2 °C - kommer klimatförhållandena att bli sådana som vi människor aldrig tidigare har upplevt. Utsläppen måste minskas ytterligare, säger Jacqueline McGlade, Europeiska miljöbyråns verkställande direktör.
Enligt rapporten har EU:s hittillsvarande miljölagstiftning fungerat. Vatten och luft har blivit renare, vi har avvecklat vissa ozonnedbrytande ämnen och fördubblat vår avfallsåtervinning. Dessutom har vi nu bilar som förorenar mindre; utan de mycket stora förbättringar som åstadkommits genom katalytiska avgasrenare under de senaste tjugo åren skulle vissa utsläpp ha varit tio gånger större än de är i dag. Men det har enligt rapporten tagit tio till tjugo år innan åtgärderna har givit resultat.
Dessa miljöpolitiska framgångar håller nu på att omintetgöras av förändrade levnadsmönster. Vi européer lever allt längre, och allt fler av oss bor i enpersonshushåll, vilket kräver mer boendeyta. Mellan 1990 och 2000 bebyggdes mer än 800 000 hektar mark i Europa - en yta tre gånger så stor som Luxemburg. Om denna trend fortsätter kommer vår tätortsareal att fördubblas på drygt hundra år. Att få bukt med tätorternas tendens att breda ut sig är av yttersta vikt om vi skall kunna skydda våra naturresurser, enligt rapporten.
Vi reser allt längre och allt oftare, och vi förbrukar planetens naturtillgångar dubbelt så fort som genomsnittet för världen som helhet. Transportsektorns utsläpp av växthusgaser ökar snabbare än någon annan sektors, och så kommer det att förbli under överskådlig tid. Flygresandet väntas exempelvis fördubblas från 2000 till 2030. Resultatet är att vi lämnar ett tydligt 'fotavtryck' utanför Europa genom att förbruka naturresurser och skada den globala miljön.
'Eurobarometer'-undersökningar visar att över 70 procent av européerna vill att beslutsfattarna skall ge lika stor tyngd åt miljöpolitiken som åt den ekonomiska politiken och social- och arbetsmarknadspolitiken. I rapporten understryks att om beslutsfattarna skall kunna beakta dessa åsikter, måste de samarbeta med varandra på europeisk, nationell och lokal nivå. De måste integrera miljöhänsyn i sektorer som transport, jordbruk och energi. Och de måste skapa ramar som gör det möjligt för privatpersoner och företag att göra egna insatser för miljön.
- Beslutsfattarna måste vara framsynta. Vi måste successivt gå över från skatter på arbete och investeringar till skatter på föroreningar och ineffektivt material- och markutnyttjande. Dessutom behöver vi förändra sättet att subventionera transporter, boende, energi och jordbruk. Subventionerna ska gynna långsiktigt hållbara metoder och resurseffektiv teknik, säger Jacqueline McGlade.
- Om nödvändiga incitament finns med kommer sådana reformer att leda till större investeringar, ökat nytänkande och stärkt konkurrenskraft. Det har vi redan sett i praktiken i vissa länder och sektorer. Hög bensinskatt och stränga regler har medfört att bilarna har blivit nästan dubbelt så bränslesnåla i Europa som i USA under de senaste decennierna. Vi har sett vilket pris i form av människoliv och miljöförstöring som vi måste betala för passivitet: exempel är fiskbeståndens kollaps, användningen av asbest som byggmaterial, surt regn och bly i bensinen. Det lönar sig att agera i dag för att slå vakt om framtiden, säger Jacqueline McGlade.
Om Europeiska miljöbyrån (EEA): Europeiska miljöbyrån har sitt kontor i Köpenhamn. EEA strävar efter att bidra till att miljön i Europa förbättras avsevärt - och på ett mätbart sätt. Detta ska uppnås genom att EEA förser beslutsfattarna och allmänheten med aktuell, målgruppsanpassad, relevant och tillförlitlig information.
Som ett led i sitt uppdrag utarbetar Miljöbyrån vart femte år en heltäckande översikt över tillståndet i miljön i Europa. Rapporten 'Miljön i Europa - tillstånd och utblick 2005' (The European Environment - State and Outlook 2005) innehåller följande:
Kontaktuppgifter |
|
Massmedier kan ställa frågor till: Teresa Ruch Olsen Marion Hannerup |
For public enquiries |
For references, please go to https://www.eea.europa.eu/sv/pressroom/newsreleases/soer2005_pp-sv or scan the QR code.
PDF generated on 2024-12-12 14:15
Engineered by: EEA Web Team
Software updated on 26 September 2023 08:13 from version 23.8.18
Software version: EEA Plone KGS 23.9.14
Dokumentåtgärder
Dela med andra