nästa
föregående
poster

Press Release

Signals 2002

Ändra språk
Press Release Publicerad 2002-05-23 Senast ändrad 2016-06-28

PRESSMEDDELANDE


Köpenhamn/Bryssel den 23 maj 2002


Ojämna framsteg när det gäller att minska trycket på miljön i Europa


Europeiska miljöbyråns senaste årliga utvärdering visar att ansträngningarna för att minska trycket på miljön i Europa röner varierande framgång, medan somliga naturresurser, särskilt fiskbeståndet och marken, utsätts för ett fortsatt ökat tryck.

Miljösignaler 2002 som lanseras idag vid en rad evenemang i Bryssel visar positiva tendenser överlag i Europeiska unionen när det gäller utsläpp av klimatförändrande växthusgaser och avfallsgenerering. Det bekräftas också att vatten- och luftföroreningarna minskat.

Utsläppen av växthusgaser är 3,5 % lägre än 1990, även om det skedde en ökning under år 2000. Utsläppen av flera luftförorenande ämnen har minskat avsevärt. Den totala avfallsmängden ökar visserligen fortfarande, men i långsammare takt än ekonomin, och tack vare de många nya reningsverken minskar de förorenande utsläppen i floder och andra vattenmassor.

Rapporten påpekar emellertid att dessa generella minskningar i många fall beror på att det skett stora minskningar i endast ett fåtal länder eller ekonomiska sektorer. Många länder och vissa sektorer har inte medverkat till de positiva trenderna, vilket gör att framstegen är ojämna.

Och den tid som måste till innan dessa minskningar leder till en förbättrad miljö, tillsammans med höga bakgrundskoncentrationer av förorenande ämnen från tidigare utsläpp och andra föroreningskällor innebär att trycket på miljön kvarstår.

Följaktligen är stora områden av naturliga växtställen och jordbruksområden fortfarande utsatta för försurning. Det finns få tecken som tyder på att problemet med eutrofieringen i kustvattnen skulle vara på väg att minska. Och en avsevärd del av Europas stadsbefolkning är fortfarande utsatt för höga koncentrationer av skadligt marknära ozon och små partiklar.

Trycket på vissa naturresurser fortsätter att öka. Detta gäller särskilt fisket. Trots att fiskeflottan minskar överlag riskerar många av de kommersiellt betydande fiskbestånden i Europa att utfiskas på grund av överfiske.

Landresurserna utsätts också för betydande tryck, t.ex. bostadsspridningen och den allt mer omfattande transportinfrastrukturen.

Under de senaste 20 åren har de tättbebyggda områdena i de större länderna i Väst- och Östeuropa ökat med 20 %, dvs. mycket snabbare än EU:s befolkningsökning (6 %). Detta har medfört att stora naturliga områden gått förlorade eller störts och att djur- och växtplatser i största delen av Europa fragmenterats i hög grad.

Miljöbyråns verkställande direktör, Domingo Jiménez-Beltrán:

”Det är fortfarande långt kvar innan miljöfrågorna garanteras tillbörlig vikt i beslutsfattandet jämsides med ekonomiska och sociala frågor.

Det är därför mycket viktigt med miljöinformation i stil med denna årliga miljögranskning, om strategier och andra initiativ skall kunna omprövas, läggas om och förbättras som en garanti för att slutmålet, ett mera hållbart Europa, skall uppnås.”

Han sade vidare:

”Årliga miljögranskningar avslöjar i allmänhet inga dramatiska miljöförändringar. Deras värde ligger i att de pekar på underliggande tendenser och ger en fingervisning om var förändringar kan väntas, samt att de tidigt slår larm om vilka problem som kan uppstå.

Årets rapport ger en varierande bild av de frågor som tagits upp, och den visar också att det inte skett några större förändringar i miljötillståndet sedan de första miljösignalerna publicerades för två år sedan.

I viss mån börjar emellertid villkoren för framtida förändring att märkas på politisk nivå i EU i och med att EU:s strategi för hållbar utveckling antagits, att det sjätte handlingsprogrammet för miljön färdigställts och att det görs fortsatta insatser för att integrera miljöfrågorna i sektorspolitiken, även om resultaten ibland varit nedslående.”

Domingo Jiménez-Beltrán drog följande tre huvudsakliga slutsatser av Miljösignaler 2002:

  • Den s.k. avmaterialiseringen -- att livskvaliteten förbättras samtidigt som energi- och materialförbrukningen minskas -- något som skulle förverkligas i och med övergången till en mer serviceinriktad ekonomi, har ännu inte utnyttjats till fullo.
    • Somliga miljöproblem är fortfarande tätt kopplade till den ekonomiska utvecklingen. Exempel på detta är växthusgasutsläpp från transport och turism, mark- och jordförsämring, hushållens energi- och resursförbrukning, samt minskning av fiskbeståndet genom fiske. Andra miljöproblem som gruv- och industriavfall växer långsammare än ekonomin men ökar fortfarande i absoluta termer.
  • I genomsnitt använder EU energi mer effektivt, men minskar inte energiförbrukningen i absoluta termer. Somliga länder har visat att en del mål kan uppnås, t.ex. att den förnybara energin kan ökas i energiutbudet, medan andra länder har sett energieffektiviteten försämras. Den framgångsrika utvidgningen av den alternativa energin undermineras av en global ökning av energiförbrukningen, särskilt elektriciteten.
  • Hushållens del i trycket på miljön förbises ofta. Eftersom konsumtionsnivåerna fortsätter att öka parallellt med de disponibla inkomsterna blir det allt viktigare att konsumenterna får hjälp att göra välinformerade val. Miljömärkning och upplysning, t.ex. kampanjer för att uppmuntra till energisparande, ökar men användningen förblir marginell.

Miljösignaler 2002 kan laddas ner från miljöbyråns webbplats i oförkortat skick och i sammandrag på följande adress http://reports.eea.europa.eu/environmental_assessment_report_2002_9/.

För redaktörerna

  • Försurning är deposition av försurande ämnen som kan skada olika miljösystem, t.ex. färskvattensystem, skogar, mark och naturliga ekosystem. De försurande ämnena kommer i huvudsak från av människan producerade utsläpp av tre gasformiga föroreningar, nämligen svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak.
  • Eutrofiering innebär en övergödsling av vatten med negativa biologiska effekter som leder till syrebrist och hindrar djur- och växtlivet i vattnet från att utvecklas.
  • Senast 2010 skall de förnybara energikällorna enligt EU:s nya riktmål utgöra 12 % av den sammanlagda energiförbrukningen och 22,1 % av elförbrukningen.

Om miljöbyrån

Europeiska miljöbyrån är den huvudsakliga informationskälla som används av Europeiska unionen och dess medlemsstater när de drar upp linjerna för sin miljöpolitik. Miljöbyråns mål är att stödja en hållbar utveckling och hjälpa till med att åstadkomma en avsevärd och mätbar förbättring av miljön i Europa genom att förse beslutsfattande instanser och allmänheten med aktuell, målinriktad, relevant och tillförlitlig information. Miljöbyrån, som inrättades av EU 1990 och har verkat i Köpenhamn sedan 1994, är navet i Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning (EIONET), ett nätverk med ungefär 600 organ i Europa genom vilka den samlar in och sprider miljöfakta och --information.

Miljöbyrån, som är öppen för samtliga nationer med samma mål, har för närvarande 29 medlemsländer, nämligen EU:s 15 medlemsstater; Island, Norge och Liechtenstein, som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet; och 11 av de 13 länderna i Central- och Östeuropa och medelhavsområdet som söker medlemskap i EU -- Bulgarien, Cypern, Republiken Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Rumänien, Slovenien och Republiken Slovakien.

Miljöbyrån är därmed det första av EU:s organ som tagit in kandidatländerna som medlemmar. Enligt planerna skall de två återstående kandidatländerna Polen och Turkiet ratificera sina medlemskapsavtal inom de närmaste månaderna. Därmed kommer miljöbyrån att ha 31 medlemsländer. Förhandlingar med Schweiz om medlemskap pågår också.



Permalinks

Dokumentåtgärder