Hur kan man göra städer gröna?

Vad gör en stad hållbar?

Städer är centrum för ekonomisk och social aktivitet. De kan växa och de kan förfalla. Det finns inte någon universallösning för att göra en stad hållbar. Olika aspekter av stadslivet måste beaktas. Det handlar inte bara om att skapa grönområden, locka till sig innovativa och gröna företag och bygga upp en stark kollektivtrafik. Det handlar om att se städerna som en helhet, inklusive invånarnas välbefinnande.

Malmö är en industristad där det bor ungefär 300 000 människor med varierande bakgrund. Det finns både höghus som byggdes på 1960-talet och enfamiljshus med trädgårdar. Det finns också nya bostadsområden där vi har byggt framtidens stad: koldioxidneutral, kompakt och grön.

Efter att stadens stora varv lades ned i början på 1980-talet började invånarantalet att minska, främst på grund av hög arbetslöshet. Det tog tid att ersätta denna negativa bild av staden, men en ny och positiv bild – en trevlig livsmiljö, en ledare när det gäller miljöpolitik och miljömedvetenhet, en stad som tillämpar principerna för rättvis handel och som är grön och ren osv.

Hur kan man göra en stad hållbar?

Malmö stad har beskrivit sina allmänna miljömål i ett långsiktigt program som har antagits med stöd från hela det politiska spektrat. I miljöprogrammet föreskrivs att Malmös kommunförvaltning ska vara klimatneutral 2020 och att hela kommunen ska drivas med 100 % förnybar energi 2030. Det finns också mål om att minska energiförbrukningen per person och om utsläpp av växthusgaser.

I miljöprogrammet planeras också för mer hållbar användning av resurser, inklusive vatten, mark och den biologiska mångfalden i staden och dess omgivningar. Vi siktar dessutom på att skapa en trevligare bostadsmiljö för alla, med andra ord på att hjälpa till att bygga upp staden för framtiden.

Hur har dessa mål omsatts i konkreta projekt?

Med utgångspunkt från sitt miljöprogram antar Malmö stad handlingsplaner med mer specifika mål. Ett av de konkreta målen i vår handlingsplan är t.ex. att 40 % av det organiska avfallet ska gå till biogasproduktion 2015. Ett konkret mål som detta kräver åtgärder på olika nivåer och stadier. Hushållen måste sortera en större andel av sitt avfall. Myndigheterna som ansvarar för avfallshanteringen måste förbereda insamling av ökande mängder av organiskt avfall. För att konvertera den ökande mängden organiskt avfall till biogas behöver vi slutligen bygga nya anläggningar eller ytterligare kapacitet i befintliga anläggningar.

Vissa mål, som högre sorteringsgrad i hushållen, kan uppnås genom informationskampanjer. Andra kan kräva investering i infrastruktur, bland annat sopbilar och kraftverk.

Ett konkret mål kräver som i det här exemplet medverkan av många olika aktörer. För att förverkliga projekten måste vi föra en ständig dialog med det civila samhället, offentliga institutioner och den privata sektorn. Många av våra projekt får finansiering från EU.

Hur deltar eller bidrar invånarna?

Ett viktigt inslag i vårt miljöprogram är det som vi kallar för "att göra det lätt att göra rätt sak". Vi måste ge invånarna möjlighet att välja mer hållbara alternativ, inklusive att underlätta användningen av kollektivtrafik och förbättra avfallshanteringen.

För att förändra beteendet är kunskap oerhört viktigt. Vår metod bygger på att göra det möjligt för våra invånare att fatta välinformerade beslut. Vad betyder deras beslut att ta bilen för stadens luftkvalitet och trafik jämfört med att åka kommunalt?

Ett av våra mål är att göra staden socialt hållbar med mer samverkan mellan människor som bor i olika delar av staden. Det innebär att skapa platser och tillfällen för Malmös invånare att träffas, t.ex. grönområden eller festivaler. Detta bidrar till att skapa en positiv bild av staden förutom att det förbättrar livsmiljön.

(c) Daniel Skog

Hur lång tid tar det att göra en stad som Malmö till en helt hållbar stad?

Varje stad startar från olika punkter. Den beror på den befintliga infrastrukturen, de politiska prioriteringarna och målen. Malmö har en fördel jämfört med de flesta europeiska städer. Denna framtidsvision har funnits sedan 1990-talet. Det har gjort att delar av staden redan har byggts och utvecklats utifrån denna vision.

Vi talar om mycket konkreta projekt och konkreta problem och vi har en bättre förståelse av de uppgifter vi ska ta itu med. I detta avseende hör vi alltså till de ledande i Europa.

I bostadsområden där vi har varit aktiva i 15 år kan vi se att programmet rullar vidare av egen kraft. Vissa projekt, som t.ex. avfallssortering och återvinning, kan ta fem till tio år att genomföra men det kan ta upp till en generation att förändra allmänhetens uppfattningar. I andra fall, t.ex. för att bygga om befintliga byggnader, kan det ta ännu längre tid.

Omställningen sker definitivt i små steg. Offentliga myndigheter spelar en viktig roll genom att underlätta omställningen, inte bara genom att tillhandahålla en ram, utan genom att föregå med gott exempel.

Vilka är de viktigaste utmaningarna?

Enligt min mening är den största utmaningen att gå över från att planera på kort eller medellång sikt till att planera på lång sikt. Politiker väljs för en period av fyra eller fem år och deras politiska prioriteringar kan ändras efter valet eller under deras mandattid. Det gäller också för företag. Ett investeringsbeslut beror på hur mycket de kan få i avkastning och när. När det handlar om att bygga hållbara städer tittar vi som jag sa tidigare på många olika faktorer.

Vi behöver planera och förbereda för en horisont som ligger långt bortom 5- till 10 åriga handlingsplaner. De byggnader som vi bygger nu kanske fortfarande används 2100. Väger vi in framtida energibehov eller användning av byggnaderna när vi utformar dem? Vi måste vara visionära och flexibla på en och samma gång. Det kanske inte finns entydiga svar på dessa frågor ännu, men de är definitivt värda att fundera över.

Roland Zinkernagel

Roland Zinkernagel arbetar på Malmös miljöförvaltning.