Omställning till en grön ekonomi

Vår planet har begränsade resurser och i dag utvinner vi och använder mer resurser än vad planeten på ett uthålligt sätt kan tillhandahålla. Naturresurser är nödvändiga för vår produktion och konsumtion, skapar välstånd och jobb, bidrar till vår livskvalitet och vårt välbefinnande.

Allting runt omkring oss kommer från naturen. I en eller annan form var och är våra hem, bilar, cyklar och kläder och vår mat och energi en del av miljön. Vi utvinner råvaror, bearbetar dem och bygger upp våra samhällen. Det här sambandet med och beroendet av miljön har alltid varit avgörande för vår existens.

Det finns dock en avigsida med nivån på vår resurskonsumtion. Vi utövar i själva verket så mycket tryck på vår miljö att vi riskerar att försvaga dess kapacitet att försörja oss i framtiden.

Genom våra verksamheter släpper vi ut föroreningar i atmosfären och plast i haven. Våra ekosystem förändras snabbare än någonsin tidigare i onaturligt hög takt. Ökad handel gör att arter introduceras på främmande platser där de kan invadera hela ekosystem. Klimatförändringen skapar nya nederbördsmönster.

Skördarna blir mindre förutsägbara, vilket får livsmedelspriserna att skjuta i höjden. Vi kan tydligt se att en del regioner och länder är mer sårbara. Vissa miljöeffekter som luftföroreningar påverkar dock alla även om det är i varierande grad.

Framtidens påfrestningar manar oss att handla i dag

Vår nuvarande konsumtion och produktion har redan blivit ohållbar när det finns över 7 miljarder av oss på jorden. Världens befolkning beräknas fortsätta att öka till ungefär 9 miljarder vid seklets mitt med miljarder människor som fortfarande lever i fattigdom och strävar efter att få en högre levnadsstandard.

Vår resursanvändning försämrar och minskar det naturkapital som kommer att vara tillgängligt för att upprätthålla framtida generationers välbefinnande. Det kommer allra minst att innebära att det finns mindre mark och mindre sötvatten per person för att producera den mat vi behöver.

För att trygga vår livskvalitet och vårt långsiktiga välbefinnande behöver vi göra vår ekonomi grönare och den omställningen måste börja i dag. Hur kan vi då åstadkomma detta? Hur kan vi ställa om vår ekonomi så att den bevarar miljön och samtidigt garanterar vår livskvalitet?

Öka Europas resurseffektivitet

Till att börja med måste vår ekonomi bli mer resurseffektiv. Vi måste helt enkelt få mer ut av mindre. Vi behöver minska den mängd resurser vi utvinner och använder.
Även om det är viktigt att minska flödet av nya råvaror till produktionsprocesserna och göra processerna mer effektiva, är detta bara en del av det som behöver göras. Vi måste också minska råvaruslöseriet och genereringen av avfall under både produktion och konsumtion.

Vi kan ställa om vår ekonomi men för detta krävs handling och engagemang under flera decennier. Europa har gjort betydande framsteg mot ökad resurseffektivitet men mycket mer behöver göras.

EU har redan en rad olika strategier och lagar som syftar till att successivt göra viktiga ekonomiska verksamheter mer hållbara för att åstadkomma en omställning på lång sikt, bland annat Europa 2020-strategin, flaggskeppsinitiativet för ett resurseffektivt Europa, ramdirektivet om avfall och det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

Det skulle ge många fördelar om dessa strategier och lagar genomfördes fullt ut. Då skulle mindre resurser kunna användas för en lika stor produktion, vilket bidrar till att skydda och bevara miljön. Samtidigt skulle ekonomin dra fördel av grundläggande innovationer och högre konkurrenskraft för de europeiska företagen.

(c) Gülcin Karadeniz

Minska avfallet

Låt oss ta livsmedelsavfall som exempel. Mellan 30 % och 50 % av livsmedlen i världen uppskattas till sist bli avfall. Enbart i EU kastar vi bort nästan 90 miljoner ton livsmedel per år, vilket motsvarar nästan 180 kilo per person.

Livsmedel slösas bort i alla steg under produktions- och konsumtionskedjan. För varje matbit vi inte konsumerar misshushåller vi med energi, vatten, arbetskraft och den mark som användes för att producera den. Växthusgaser och gödningsmedel som släpps ut i naturen bidrar till miljöförsämringen.

Kan vi förhindra livsmedelsslöseriet genom att förändra livsmedelssystemet så att konsumenter, stormarknader och livsmedelsproducenter gemensamt går in för att endast producera, sälja och köpa de livsmedel som faktiskt kommer att ätas?
Skulle vi rentav kunna använda uttjänta produkter – "resterna" från en produktionsprocess – som insatsvaror i en annan produktionsprocess? Skulle vi kunna införa en "cirkulär" ekonomi som leder till så lite slöseri som möjligt? Bättre hantering av vårt kommunala avfall visar att de potentiella vinsterna, både för ekonomin och miljön, är kolossalt stora.

Uppgiften att göra en hel ekonomi – den europeiska och i sista hand den globala – grönare är oerhört stor. Det kräver att hållbar resursanvändning blir en del av varje aspekt av våra liv.

Miljöinnovationsprojekt, förnybara resurser och forskning i största allmänhet spelar en viktig roll i utformningen av bättre produkter och processer och för att minska avfallet. Näringslivet skulle kunna införa hållbara lösningar, i samarbete med den offentliga sektorn och det civila samhället, så att dessa tills sist blir självklara.

Skulle vi kanske kunna skapa ett system där vi hyr eller lånar produkter, som verktyg och bilar, i stället för att själva äga dem så att det behövs färre produkter för att tillgodose våra behov?

Vi konsumenter ...

Vi behöver göra vår ekonomi mer resurseffektiv och minska mängden avfall – eller svinnet – som den ger upphov till. Den ekonomiska vetenskapen ger oss vissa verktyg för att uppskatta kostnader och skador och vissa förslag om hur vi kan beakta miljöaspekter i våra ekonomiska beslut. Men vi behöver också mer innovation, mer forskning och helt klart ett långsiktigt perspektiv.

Som konsumenter har vi alla en roll att spela genom att stödja omställningen till en grön ekonomi. Vårt beteende som konsumenter är starkt påverkat av våra vänner och bekanta och det sociala sammanhang vi ingår i, våra egna impulser och de alternativ som vi erbjuds. Konsumtionsmönstren har ständigt förändrats under historiens gång. Vi kan använda den anpassningsbarheten till vår fördel och lägga om kursen mot hållbarhet.

Hur stora eller små inkomster vi än har och var vi än lever i världen, är vår hälsa och vårt välbefinnande beroende av miljön. Vi har alla ett ansvar för och intresse av dess välbefinnande.

I 2014 års utgåva av Miljösignaler tar vi en närmare titt på dessa frågor.

Hans Bruyninckx
Verkställande direktör