nästa
föregående
poster

Article

På väg mot nollförorening i Europa

Ändra språk
Article Publicerad 2022-09-19 Senast ändrad 2023-08-29
5 min read
Photo: © Terezie Polívková, REDISCOVER Nature/EEA
I våras drabbades vi av ett coronavirus som på några veckor förändrade världen. Mycket av det som vi tidigare tagit för givet gällde plötsligt inte längre. Pandemin tog hela världen på sängen, men om du hade frågat en forskare inom infektionssjukdomar var det bara en tidsfråga innan det här skulle hända.

Det är svårt att låta bli att dra paralleller mellan pandemin, klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden. Forskarna hade varnat oss om en pandemi och hade tagit fram ganska noggranna scenarier, men ingen visste exakt hur det hela skulle utvecklas.

Vi kan inte föreställa oss exakt hur världen skulle se ut om temperaturen var två eller fyra grader varmare. Vi vet inte exakt vad som kommer att vara de kritiska brytpunkterna för hela ekosystem. Vad vi faktiskt vet är att om vi inte vidtar drastiska åtgärder och siktar mot systemomställningar är utsikterna inte goda och tiden håller på att rinna ut. En pandemi kan vi förhoppningsvis få kontroll över på ganska kort tid. Det kan visa sig betydligt svårare att reparera de skador som uppstått när man nått en kritisk brytpunkt i klimatförändringarna eller miljöförstöringen.

Sambanden mellan dessa snabbt och mer långsamt utvecklande kriser och föroreningar är tydliga. Minskade luftföroreningar och minskade utsläpp av växthusgaser går nästan alltid hand i hand. Naturen skulle må bättre om vi kunde stoppa föroreningen av vatten och jord.

Genom att minska resursanvändningen och gå över till en cirkulär ekonomi minskar vi också föroreningarna.

Många hälsomyndigheter har varnat för att personer, som redan har vissa sjukdomar kan vara mer mottagliga för covid-19. Det kan till exempel handla om sjukdomar i luftvägarna, som i vissa fall är en följd av eller som förvärras av dålig luftkvalitet. 

Strikta nedstängningsåtgärder har lett till att koncentrationen av vissa viktiga luftföroreningar har minskat drastiskt i många europeiska städer. Dessa påfrestningar var inte önskvärda – de är inte en modell för en välhanterad omställning – men de visade att minskad biltrafik och förändrade rörlighetsmönster kan leda till en dramatisk förbättring av luftkvaliteten i våra städer.

Människan och de institutioner vi har byggt är inriktade på att effektivt kunna hantera en uppenbar och akut fara. Mer svåröverskådliga, osynliga eller långsamma katastrofer är svårare för oss att få grepp om och åtgärda. Föroreningar är just en sådan utmaning.

På de flesta platser i Europa varken ser luften smutsig ut, känns smutsig eller luktar och smakar illa. Ändå dör närmare en halv miljon européer i förtid varje år på grund av dålig luftkvalitet. Kranvattnet i Europa är i allmänhet säkert att dricka. Vi kan fiska och bada i många av våra floder, sjöar och kustområden. Ändå är många av Europas vattenförekomster inte i gott skick. Jordarna i Europa är fortfarande förorenade av utsläpp som gjordes för flera tiotals eller hundratals år sedan.

Problemen är uppenbara, men vi ska samtidigt komma ihåg att de åtgärder som vidtagits och den politik som förts för att bekämpa föroreningar faktiskt har gjort skillnad. Antalet européer som dör i förtid till följd av dålig luftkvalitet är mindre än hälften så många som i början av 1990-talet. Europas industri håller på att bli renare och utsläppen till luft och vatten minskar. Fler och fler samhällen använder avancerade tekniker för rening av avloppsvatten. Våra jordbruksmetoder utvecklas så sakteligen.

Ändå kan och bör vi göra mycket mer. Det här kommer att kräva ett bättre genomförande av befintlig politik och även ambitiösa mål som visar vägen mot klimatneutralitet, nollförorening, cirkulär ekonomi, frisk natur och social rättvisa i denna grundläggande hållbarhetsomställning.

Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens ordförande, har fastställt en ambitiös agenda för kommissionens politiska prioriteringar under de kommande fem åren. I den europeiska gröna given och dess nollföroreningsvision beskrivs åtgärder som är ett svar på EU-medborgarnas krav på krafttag mot klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden, samtidigt som man ser till att omställningen sker på ett rättvist sätt så att ingen hamnar på efterkälken. Detta är en agenda som kan få betydelse för framtida generationer i Europa. 

Det arbete som Europeiska miljöbyrån (EEA) gör har visat att våra ohållbara produktions- och konsumtionssystem – särskilt de som rör livsmedel, rörlighet och energi – är de viktigaste faktorerna i våra hållbarhetsutmaningar, inklusive föroreningarna. Dessa system är djupt integrerade i vår livsstil och kan inte förändras i en handvändning, men vi måste gå i rätt riktning och våra ambitioner måste stå i samklang med vår förmåga.

För första gången i den moderna historien har vi medlen för att kunna generera värme och el, förflytta oss och odla livsmedel utan några skadliga föroreningar. Vi måste inte längre acceptera föroreningar, som påverkar människor och miljö, som om de vore en oundviklig följd av utvecklingen.

Europa har visat att vi kan göra framsteg med hjälp av en stark och bindande lagstiftning. När skadliga tekniker förbjuds kommer vi på bättre metoder. Att öka kunskaperna och sätta en tillräckligt dyr prislapp på föroreningar har visat sig fungera. Det finns många politiska instrument att välja mellan och så länge ambitionen är den rätta kommer vi att hitta metoder, som leder oss i rätt riktning.

EEA har massor av kunskap och expertis att erbjuda när det gäller föroreningar och andra miljöutmaningar, samt lösningar för dessa. Europeiska miljöbyråns Miljösignaler 2020 ger en glimt av de frågor som vi vill inrikta oss på. 

”Aldrig mer...” är en fras som människan alltför ofta har använt. Dock har detta löfte om att inte upprepa tidigare misstag och att inte låta samma tragedier utspela sig en gång till också lett till framväxt av rörelser och institutioner, till exempel Europeiska unionen, som har skyddat individer och gjort våra samhällen starkare.

Återhämtningspaketet ”Next Generation EU” syftar till att reparera de ekonomiska och sociala skador som covid-19-pandemin fört med sig. Paketet handlar om kommande generationer, vår framtid och om att förnya vår ekonomi och vårt samhälle på ett sätt som tar hänsyn till vår planets begränsningar och säkerställer människors välbefinnande på lång sikt.

Trots de framsteg som gjorts under de senaste årtiondena visade Europeiska miljöbyråns viktiga bedömning Europas miljö 2020 – tillstånd och utblick (The European environment — state and outlook 2020) tydligt att Europa nu står inför miljöutmaningar som är mer omfattande och brådskande än någonsin tidigare. Vi måste vidta snabba åtgärder under de kommande 10 åren för att skydda miljön, klimatet och människorna. 

 Hans Bruyninckx

Hans Bruyninckx

Verkställande direktör, Europeiska miljöbyrån

Permalinks

Geographic coverage

Temporal coverage

Taggar

Insorterad under
Insorterad under signals, signals2020
Dokumentåtgärder