Är vi på väg mot en eldriven framtid?

Ändra språk
Article Publicerad 2017-11-20 Senast ändrad 2017-11-20
9 min read
En tyst förändring pågår just nu på de europeiska vägarna. Ökningen av elektriska fordon förväntas över hela Europa. Detta är en tendens som kan bana väg för ett mer miljövänligt transportsystem på våra vägar, men den innebär också att vi ställs inför utmaningar som ökad efterfrågan på energi och investeringar i relevant infrastruktur.

©avda-foto Flickr

Av de årliga bilmässorna att döma är batteridrivna elfordon på väg att ta sig in på den breda marknaden, mycket beroende på de snabba tekniska framstegen och den förväntade prissänkningen på nya modeller på grund av billigare batterisystem. Biltillverkare drar nytta av den ökade efterfrågan på miljövänligare, mindre förorenande bilar till följd av den ökande oron för hälsoproblem i samband med luftföroreningar. Ledande biltillverkare hävdar att de nyare batteridrivna elmodellerna är mer pålitliga och hållbara. Oroom dålig luftkvalitet har också dämpat allmänhetens efterfrågan på dieseldrivna fordon.

Försäljningen av batteridrivna elfordon har följt en brant uppåtgående trend i hela EU sedan 2008 och ökade med 49 procent 2015 jämfört med 2014. Trots avtagande tillväxt under 2016 förväntas den uppåtgående trenden hålla i sig på lång sikt. Diesel- och bensindrivna bilar dominerar dock fortfarande på vägarna. År 2016 var 49,4 procent av alla nya personbilar som registrerades i EU dieseldrivna och 47 procent bensindrivna. Eldrivna bilar och laddhybrider utgjorde bara en bråkdel av den totala försäljningen, närmare bestämt 1,1 procent av alla nya bilar som såldes i EU. Baserat på dagens marknadsläge förväntas den framtida marknadsandelen för nya elbilar att ligga på 2–8 procent fram till 2020–2025.

Flera studier visar att anledningen till att konsumenterna inte helt övergår till elfordon är kostnaden, men också tillförlitligheten i den nya tekniken. Andra faktorer är oro över fordonets räckvidd, batteriets livslängd, laddningstillgänglighet och ägandekostnader som skatter och underhåll.

Bensinbilarnas dagar är räknade

Trots dessa utmaningar anses elfordon kunna bidra till ett hållbart system för rörlighet och förväntas bryta den långa tradition med förbränningsmotorer och olja som Europa har förlitat sig på för att tillgodose sina transportbehov. Den utbredda användningen av elfordon kan, i synnerhet om de drivs med förnybara energikällor, spela en viktig roll i EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 procent fram till 2050 och gå mot en koldioxidsnål framtid.

Eldrivna fordon är i allmänhet betydligt energieffektivare än fordon som drivs med fossila bränslen. Beroende på hur elen produceras kan en ökad användning av batteridrivna elbilar leda till betydligt lägre utsläpp av koldioxid och luftföroreningar i form av kväveoxider och partiklar, vilken är den främsta orsaken till den dåliga luftkvaliteten i många av Europas städer.

Bland de europeiska länderna är det Norge som ligger i täten när det gäller elbilar. Det finns nu över 100 000 elfordon på vägarna i Norge, och landets elbilsorganisation har som mål att öka antalet till 400 000 fram till 2020. I många europeiska länder är anledningen till att antalet elbilar ökar, att man  infört incitament och subventioner för att locka bilförare att bli mer miljövänliga. Det kan handla om skattelättnader, avgiftsrabatter och fri parkering för elbilar. Sådana stödåtgärder har stor inverkan på försäljningen. När skattelättnader och subventioner togs bort i Nederländerna och Danmark 2016 sjönk försäljningen av laddhybrider och batteridrivna elbilar avsevärt. År 2017 återinförde Danmark dock vissa skatteincitament för att få upp försäljningen igen.

Påverkan på luftkvalitet och klimatförändringar

Ökningen av elfordon leder till minskade växthusgasutsläpp och förbättrad luftkvalitet i stadskärnor och viktiga transportkorridorer. Men efterfrågan på el till elbilar gör att energileverantörerna ställs inför en ny typ av utmaning. En analys av EEA visar att om användningen av elbilar ska öka till 80 procent fram till 2050 kommer det att krävas ytterligare 150 gigawatt el för att ladda dem. Europas totala elförbrukning för elbilar skulle därmed öka från cirka 0,03 procent 2014 till 9,5 procent 2050.

Beroende på varifrån elen kommer kan de positiva effekterna för klimatet och luftkvaliteten gå förlorade om utsläppen ökar från den berörda energisektorn. Utsläppsökningarna skulle bli mer märkbara om det extra energibehovet fylldes genom el från koldrivna kraftverk. En  ökad användningen av kol i elproduktion i vissa regioner skulle då leda till större svaveldioxidutsläpp. Totalt sett förväntas de positiva effekterna av att undvika utsläpp av koldioxid, kväveoxider och partiklar från vägfordon uppväga de ökade utsläppen från elproduktionen på EU-nivå.

Elbilsboomen riskerar att tömma näten

Elbilsboomen kan också bli en tuff utmaning när det gäller hanteringen av befintlig infrastruktur och elnät, särskilt i länder som använder mer el från förnybara källor. De flesta nationella nät är för närvarande dåligttrustade för att klara en ökad användning av batteridrivna fordon, och många länder saknar den rätta infrastrukturen för laddstationer. De flesta länder i Europa har bara ett par tusen offentliga laddstationer, och då är det oftast långsamma laddare där fordonet laddas i vanliga uttag med växelström med lägre spänning. I snabbladdare, däremot, levereras likström med högre spänning, vilket gör att laddningen går fortare. Detta är dock dyrare, och mer el går förlorad under laddningarna.

Det finns också farhågor att merparten av elbilsägarna kommer att ansluta sina urladdade bilar efter arbetsdagens slut, vilket skulle öka belastningen av elnätet under vissa tider på dygnet. Nyare elbilar kan dock programmeras så att de laddar på bestämda tider i stället för att laddas automatiskt när de är inkopplade. I Storbritannien pågår till exempel ett forskningsprojekt med ett s.k. vehicle-to-grid-system som innebär att det nationella elnätet kan hämta ström från bilbatterier under belastningstoppar och på så sätt balansera utbud och efterfrågan och samtidigt säkerställa att bilarna är fulladdade på morgonen. EU stöder uppbyggnad och uppgradering av transportinfrastrukturen i Europa för att påskynda installationen av laddstationer på viktiga vägar.

Vägen framåt

Är det verkligen realistiskt att elektrifiera vårt vägtransportsystem med tanke på alla utmaningar som vi står inför? Ja, beslutsfattare, europeiska regeringar och Europeiska kommissionen, men även några biltillverkare och operatörer inom energisektorn, tycks anse det. Elbilar som drivs av förnybara energikällor kan spela en viktig roll i utvecklingen mot miljövänligare och mer hållbara vägtransporter. Denna utveckling i sig kommer inte att lösa alla problem i städerna med trängsel, parkering samt konstruktion och reparation av vägar och inte heller räcka till för att uppfylla EU:s mål mot en koldioxidsnål ekonomi.

Nyligen genomförda opinionsundersökningar visar att det finns en ökad medvetenhet hos allmänheten av behovet av att gå över till elfordon för att minska luftföroreningarna och beroendet av fossila bränslen. Luftkvaliteten i städerna skulle definitivt förbättras om man bytte ut dieseldrivna lastbilar mot elfordon för stadsleveranser. När system för bildelning införs i olika europeiska städer visar det sig även  att människor börjar ifrågasätta om bilägandet är en nödvändig del i deras livsstil, när det finns andra alternativ som är mer praktiska och i de flesta fall billigare.

EU och de nationella regeringarna har redan antagit lagstiftning som främjar utveckling av utsläppssnål teknik inom transportsektorn och har satt upp mål för att göra laddstationer tillgängliga för allmänheten. Industrin har med stöd av EU-lån och samfinansiering redan börjat investera i utbyggnaden av den infrastruktur för snabbladdning som behövs längs de viktigaste vägarna i hela Europa, vilket kommer att öka tillförlitligheten. Stora europeiska energileverantörer anser att de närmaste 5–10 åren är oerhört viktiga för att få den infrastruktur på plats som ska säkerställa elektrifieringen av transportsektorn.

Subventioner och andra incitament som skattebefrielser har införts i flera länder för det ska bli mer attraktivt att köpa elbilar. Myndigheter på regional och kommunal nivå har också engagerat sig och byggt gratis parkeringsplatser och laddstationer för elbilar i trafikerade stadskärnor, men också befriat elbil                q1ar från vägtullar eller erbjudit rabatter. Energisektorn, liksom vissa EU-medlemsstater, utövar också påtryckningar på EU för att säkerställa att en fungerande laddningsinfrastruktur byggs runt arbetsplatser och bostäder, samt i närheten av lägenheter i städerna. Enklare och snabbare laddning är en viktig faktor för att fler ska byta  till elbilar.

Biltillverkare har börjat investera i smartphonebaserade system för bildelning som ett ytterligare sätt att marknadsföra sina elbilar. Med batterikapacitet som räcker 150–300 kilometer under faktiska körförhållanden är elbilar idealiska för bildelning. Tillverkare investerar också i elektriska självkörande (autonoma) fordon som enligt experter skulle kunna minska antalet bilar, som faktiskt används, i framtiden med så mycket som 90 procent.

Vissa tillverkare har redan börjat undersöka möjligheten att använda elbilar för godstransporter. Det schweiziska företaget E-Force producerar redan helt elektriska lastbilar med en räckvidd på upp till 300 kilometer, som huvudsakligen kan användas förtransporter i och mellan städer. Andra tillverkare följer efter. Städer över hela Europa har börjat använda elbussar i kollektivtrafiken. Vad kommer nästa genombrott att bli? Fraktfartyg med solpanelssegel eller en kombinerad järnvägs- och väginfrastruktur där all transport på land kan drivas med ren el? Ett soldrivet flygplan har redan uppfunnits och genomfört en 40 000 kilometer lång flygning runt jorden.

Eldrivna fordon är i allmänhet mycket mer energieffektiva än fordon som drivs med fossila bränslen. Beroende på hur elen produceras kan ökad användning av batteridrivna elbilar leda till betydligt lägre utsläpp av koldioxid och luftföroreningar i form av kväveoxider och småpartiklar, som har varit de viktigaste orsakerna till problem med luftkvaliteten i många av Europas städer.

Det finns olika sätt att ladda elfordon med kontaktladdning. På marknaden förekommer fyra olika typer av laddtekniker. Var och en av dem kan omfatta olika kombinationer av effektnivå från laddningsstationen (mätt i kW), typ av elektrisk ström som används (växelström, AC, eller likström, DC) och typ av kontakt. Laddningskällans effekt beror både på spänningen och den maximala strömnivån.

Relaterat innehåll

Nyheter och artiklar

Relaterade indikatorer

Related infographics

Publikationer inom samma område

Se även

Geographic coverage

Temporal coverage

Dokumentåtgärder
Insorterad under
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100