Intervju – Energieffektivitet gynnar oss alla

Ändra språk
Article Publicerad 2017-11-20 Senast ändrad 2018-05-24
5 min read
De fördelar som förbättrad energieffektivitet för med sig är betydande och innebär inte bara att vi sparar energi och bekämpar klimatförändringar. De har också andra positiva effekter, som att förbättra människors hälsa och skapa arbetstillfällen. Vi frågade Tim Farrell, rådgivare vid Copenhagen Centre on Energy Efficiency, om de bästa sätten för att öka energieffektivitet. Han anser att målinriktade politiska åtgärder och tillräckliga resurser som stödjer genomförande och efterlevnad behövs för att lyckas.

@EEA

Varför ska vi investera i energieffektivitet?

Energieffektivitet kan sammanfattas som att leverera högre uteffekt och fler tjänster med samma mängd energi, eller att leverera samma uteffekt med mindre mängd energi. Vi kan exempelvis få samma mängd ljus från LED-lampor som förbrukar ungefär 80 procent mindre energi och har betydligt längre livslängd än traditionella glödlampor.

Energiineffektivitet förekommer faktiskt över hela energiförsörjningskedjan – från utvinning, omvandling, transport och överföring till slutanvändning. Ökad energieffektivitet i byggnader förbättrar inte bara luftkvaliteten och komforten, utan sänker också energikostnaden och skapar arbetstillfällen inom områden som konstruktion, isolering samt värme- och kylsystem. Inom transportsektorn finns det också sidovinster. Med en global fordonspark som förväntas komma att tredubblas fram till 2050 har många länder infört standarder för bränsleekonomi som ska minska oljeberoendet, växthusgasutsläppen och luftföroreningarna.

Den snabba ökningen av elbilar under de senaste åren har berott på att man i vissa länder har infört en rad kompletterande strategier och styrmedel. Norge har till exempel ända sedan 1990-talet haft en lång rad förmåner för bilar med nollutsläpp och har satt upp ett mål om att alla bilar som säljs i landet ska vara elektriska senast år 2025. Denna politik har hjälpt till att skapa konsument- och leverantörsförväntningar och gjorde att Norge 2016 hade det största antalet elbilar per capita i världen.

Vilka är kopplingarna mellan energi och hållbar utveckling?

Förbättringar på området energieffektivitet är också en ofta förbisedd pådrivande kraft och en källa till ökad framtidstro hos den miljard människor som fortfarande saknar tillgång till el. Exempelvis kan  energiförsörjning utanför nätet som är kopplad till effektiva apparater leverera tillräckliga mängder ren och överkomlig energi samtidigt som det bidrar till hållbar utveckling. Att sammanlänka energieffektivitet med energiförsörjning och förnybar energi är nödvändigt för att uppfylla mål 7 i FN:s globala mål för hållbar utveckling, som syftar till att ”säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad” senast år 2030. Energi anses vara avgörande för att uppfylla merparten av de globala målen, från utrotning av fattigdom och framsteg inom hälsa, utbildning, vattenförsörjning och industrialisering till bekämpningen av klimatförändringar.

Finns det någon universallösning för energieffektivitet?

Energieffektivitet är en kostnadseffektiv möjlighet för regeringar, den privata sektorn och samhället att uppnå olika mål, bland annat energibesparingar, utsläppsminskning, ekonomiska besparingar, energisäkerhet och hälsomässiga fördelar. Enligt min erfarenhet finns det ingen universallösning för att öka energieffektiviteten i olika regioner, länder eller städer.

Att sätta upp ambitiösa mål är viktigt för att driva fram åtgärder, men man måste också inrätta institutionella ramverk, nationella strategier och effektiva åtgärdspaket med regler, incitament, kapacitetsuppbyggnad och informationsverktyg. Alla dessa åtgärder måste stödjas av tillförlitliga uppgifter, tillämpning, övervakning och utvärdering.

Var ska man börja?

Det bästa är att prioritera åtgärder inom de sektorer där möjligheterna att förbättra energieffektiviteten är som störst. Energiförbrukningen och bränsleblandningen varierar kraftigt mellan olika sektorer. I ett område där en betydande andel energi används för industriell verksamhet kan myndigheterna prioritera vissa åtgärder, såsom att stödja införande av energiförvaltningssystem. I ett område där det går åt mycket energi för att värma och kyla ineffektiva byggnader kan det vara bättre om myndigheterna fokuserar på att förbättra det lokala byggnadsbeståndets energiprestanda genom byggnormer och certifiering och att uppmuntra nollenergibyggnader. I tätorter som har problem med trafikstockningar kan myndigheterna prioritera investeringar i kollektivtrafiklösningar, till exempel system med expressbussar. För närvarande använder cirka 35 miljoner passagerare i 206 städer världen över ett system med expressbussar, en innovativ lösning i kollektivtrafiken med hög kapacitet och låg kostnad som förbättrar rörligheten i städerna och minskar luftföroreningarna.

Teknisk innovation inom den privata sektorn spelar också en allt viktigare roll. Innovationer inom energilagring, anslutbarhet och smarta energisystem utvecklas bland annat av företag som Tesla, Danfoss och Siemens.

Påverkar energipriserna energieffektiviteten?

Priset är ett viktigt incitament för att konsumenterna ska minska energianvändningen och öka effektiviteten. Åtgärder för energieffektivitet kan vara svåra att genomföra om energipriserna subventioneras, eftersom låga energipriser minskar de ekonomiska incitamenten för energieffektivitet. Vi ser allt flerländer som har för avsikt att reformera dessa subventioner, och vissa överväger att skifta subventionerna från energileverantörerna till användarna.

Det finns i dag många tekniska lösningar som kan bidra till att påskynda energieffektiviteten, till exempel att använda smarta mätare och informativ fakturering. Många konsumenter betalar sin elräkning var tredje månad och är inte medvetna om att de med ny teknik och ändrat beteende kan få bättre effektivitet. Konsumentinformation till användarna kan förändra energianvändningen och förbättra energieffektiviteten. I vissa länder innehåller elräkningarna målinriktade analyser, så att hushållen kan jämföra sin elanvändning med liknande hushåll i samhället. Andra hushåll kanske föredrar att få information i realtid, via smarttelefoner eller visningsenheter i hemmet, som hjälper de boende att direkt ändra vissa beteenden och sänka sina elkostnader.

Ökad efterfrågan från konsumenter på effektiva kylskåp och luftkonditioneringssystem kan göra att företag satsar på innovation och erbjuder mer energieffektiva produkter.

Vem behöver vara involverad och informerad?

Energieffektivitet är ett fragmenterat område med många intressenter, bland annat regeringar, den privata sektorn, internationella organisationer, finansiärer och civilsamhället. Alla intressenter måste få tillgång till uppgifter och information för att kunna fatta välgrundade beslut som leder till högt uppsatta mål, riktlinjer, program och investeringar.

Copenhagen Centre har goda förutsättningar för samordnande och målinriktade insatser på platser med hög inverkan och verkar för snabbare utveckling av energieffektiviteten på global, nationell och lokal nivå. I samband med FN:s generalsekreterares initiativ Hållbar energi för alla agerar vi som ett nav för energieffektivitet. Här bidrog vi bland annat till utvecklingen av kunskapskällor såsom Världsbankens initiativ om regleringsindikatorer för en hållbar energi, Regulatory Indicators on Sustainable Energy (Rise).

Tim Farrell

Rådgivare

Copenhagen Centre on Energy Efficiency, en del av DTU-partnerskapet för FN:s miljöprogram (Unep)

Energieffektiviteten är viktig för den långsiktiga hållbarheten. En betydande del av energin går förlorad innan den når våra hem. Tekniska förbättringar, bättre isolerade byggnader, smarta elnät, standarder och märkningar för energieffektivitet och att vi börjar stänga av apparater när vi inte använder dem är några exempel på åtgärder som kan hjälpa oss att förhindra energiförluster.

Relaterat innehåll

Nyheter och artiklar

Related infographics

Publikationer inom samma område

Se även

Geographic coverage

Temporal coverage

Dokumentåtgärder
Insorterad under
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100