Globalt och lokalt: säker och prisvärd energi

Ändra språk
Article Publicerad 2017-11-20 Senast ändrad 2017-11-20
9 min read
Energi är en handelsvara på de globala marknaderna. Bristande tillgång på prisvärdaöverkomliga energikällor, störningar i energiflödena, högt importberoende och kraftiga prisfluktuationer anses vara potentiella svagheter som påverkar ekonomin och i sin tur det ekonomiska och sociala välbefinnandet i samhället. Kan kapacitetsökningen av förnybar energi i Europa och resten av världen förändra spelreglerna för den globala energipolitiken? På vilket sätt bidrar EU:s energiunion?

©Yusuf Onur Cepheli, My City /EEA

En pålitlig och prisvärd energiförsörjning är avgörande för vår livskvalitet. Många av de varor och tjänster vi använder dagligen är förknippade med energianvändning – en hemlagad måltid, en behaglig temperatur i hemmet, en varm dusch, tv- och radioprogram, leverans av varor som har köpts online, flyg, buss, telefonsamtal, medicinska ingrepp m.m. Störningar i energiförsörjningen kan orsaka  att allt detta helt stannar av.

EU importerar för närvarande drygt hälften av sin inhemska energiförbrukning, medan bara en bråkdel av den energi som produceras i EU exporteras. Fossila bränslen fortfarande den överlägset största energikällan och motsvarade 2015 ungefär tre fjärdedelar av EU:s energiförbrukning, trots den minskande andelen i den totala energimixen och den generellt minskande användningen. Dessutom har EU:s importberoende av fossila bränslen ökat. År 2005 importerades 2 ton fossila bränslen för varje ton som produceras i EU, och 2015 importerade EU 3 ton fossila bränslen för varje producerat ton.

Ryssland och Norge är de två största exportörerna av råolja och naturgas till EU. År 2015 stod Ryssland för 29 procent av importen av råolja och för 37 procent av importen av naturgas, följt av Norge som stod för 12 procent av råolja och 32 procent av naturgas. Mellan 2004 och 2015 blev Ryssland också en viktig exportör av fasta bränslen, såsom kol och brunkol, och stod 2015 för 29 procent av importen, följt av Colombia och USA.

 Importberoendet av energi varierar kraftigt bland EU:s medlemsstater. Danmark och Estland uppfyller nästan helt sina energibehov från egen produktion, medan Malta, Luxemburg och Cypern importerar nästan all energi. Vare sig det gäller en medlemsstat eller EU som helhet kan importberoendet innebära en ekonomisk och geopolitisk risk. Om de internationella energiflödena upphör kan effekterna sträcka sig långt utanför export- och importländerna.

Om energiflödet stannar

Liksom många andra resurser handlas olja och naturgas på internationella marknader. Priserna fluktuerar dagligen som reaktioner på marknadens signaler, politiska uttalanden eller till och med rena marknadsspekulationer. Under de senaste sju åren har priset på råolja varierat från under 20 US-dollar till över 150 US-dollar per fat ([1]). Vissa av dessa fluktuationer berodde på stora prischocker som utlösts av politisk turbulens i oljeproducerande regioner, brist i utbudet  på globala marknader på grund av begränsad produktionskapacitet eller störningar i handeln med energi.

Ukraina är inte bara importör utan också ett viktigt transitland för gas som produceras i Ryssland och de centralasiatiska republikerna transporteras till östra och sydöstra Europa. Den 1 januari 2009 stoppade Ryssland naturgasflödet till Ukraina efter en konflikt om prissättning. Efter bara ett par dagar rapporterade Bulgarien, Grekland, Ungern, Polen, Rumänien och Turkiet att trycket i rörledningarna började sjunka. Produktionen stoppades i viktiga industrianläggningar i Bulgarien, och Slovakien förklarade undantagstillstånd. Bostäder kunde inte värmas upp under den särskilt kalla vintern 2009.

Genom att kontrollera mängden energi på den globala marknaden kan större producenter också påverka priserna. Efter Yom Kippur-kriget i Mellanöstern 1973–1974 ökade råoljepriset från 20 till över 50 US-dollar ([2]) inom bara några veckor. Den ”första oljekrisen” utlöstes bland annat av att ett antal oljeexporterande länder beslutade sig för att öka exportpriserna på olja med 70 procent och att stoppa exporten till vissa länder. Detta fick omedelbara effekter på den globala ekonomin.

Med tanke på vilka socioekonomiska effekter energibrist kan leda till anser regeringar ofta att högt importberoendet av viktiga resurser (t.ex. olja, gas och i vissa fall el)eller beroende av ett begränsat antal leverantörer, som en sårbarhet. Många länder har därför vidtagit åtgärder för att hantera eventuella störningar genom att öka kapaciteten att lagra energi eller öka variationen av sina energikällor. Vissa länder har också investerat i förnybar energiproduktion inom sina territorier, och andra har anslutit sina länder till gränsöverskridande energi- och elnät. Energiförbrukningsmönster och beteenden har förändrats i vissa länder. Det finns samhällen som har varit tvungna att börja använda ved igen för att värma sina hem, vilket i sin tur har påverkat luftkvaliteten. I andra länder, som i Danmark, fick bensinkrisen på 1970-talet människor att börja cykla, och myndigheterna underlättade detta genom att anlägga ett stort nät av cykelvägar.

Det globala energibehovet växer

Importberoendet är inte det enda som utgör en risk för energiförsörjningen. Energifattigdom, som innebär att inte ha tillgång till tillräcklig mängd energi till överkomliga priser, är en annan. Detta kan bero på att det saknas anslutning till huvudnätet. Stora produktionsanläggningar som skapar arbetstillfällen i samhällen är i många fall beroende av oavbruten tillgång till energi och transportnät.

Den globala energiförbrukningen förväntas öka under kommande decennier. I rapporten World energy outlook 2016 uppskattar Internationella energiorganet (IEA) att den globala efterfrågan på energi kommer att öka med 30 procent fram till 2040 och förutser också en ökning av alla moderna bränslen. Den snabbaste ökningen förväntas ske inom förnybar energi. Oljekonsumtionen väntas också öka, men i en långsammare takt än naturgas, medan kolförbrukningen troligtvis upphör trots den snabba expansionen de senaste åren. IEA räknar också med att hundratals miljoner människor över hela världen 2040 fortfarande kommer att sakna elektricitet i hemmen eller måste förlita sig på biomassa för att laga mat. IEA:s tillväxtscenario avspeglar också en geografisk förskjutning av energibehovet mot industrialiserande och urbaniserande länder i Asien, Afrika och Sydamerika.

Alternativ sökes

Det ökade energibehovet blir en drivkraft för såväl länder som energibolag att hitta alternativa källor. Det kan handla om att utforska olje- och gasreserver i områden och regioner som fram till i dag har varit i stort sett orörda eller outnyttjade, såsom Arktis eller tjärsand i Kanada. Det kan också handla om ny teknik (t.ex. den som används vid olje- och gasutvinning i skiffer) för att utvinna kända reserver som man tidigare inte kommit åt eller inte varit lönsamma. Den minskade oljeproduktionen i Mellanöstern kan därmed kompenseras av en ökad produktion av skifferolja i USA. Utforskning och utvinning kan orsaka föroreningar, oljeutsläpp och annan miljöskada, inte bara på anläggningen utan också längs transportvägarna.

På liknande sätt kan den förväntade ökningen av energibehovet också stimulera  investeringar i ren förnybar energi. Kina, en av världens snabbast växande ekonomier, har tillgodosett sitt växande energibehov i stor utsträckning genom att investera i stora dammar och koleldade kraftverk. I januari 2017 meddelade Kinas nationella energiförvaltning dock att de överger planerna på över 100 koleldade kraftverk. Dessa övergivna planer är utöver de som tillkännagavs 2016, vilka avsåg kraftverk som håller på att byggas. Anledningarna till beslutet att överge kol tycks vara allmänhetens växande oro över den dåliga luftkvaliteten och att utvecklingen av förnybara energikällor har gått snabbare än förväntat. Denna typ av beslut kommer att inte bara leda till förbättrad luftkvalitet, utan också bidra till att begränsa klimatförändringen.

Utnyttja möjligheter med förnybar energi

För att lösa uppgiften att tillhandahålla en säker och oavbruten försörjning av prisvärd energi är frågan hur mycket energi som finns tillgänglig och var den tillgänglig från. Att förlita sig på lokala och förnybara energikällor kan vara det bästa alternativet om man ser det ur aspekten miljöpåverkan och importberoende. Till detta  är energieffektiviteten, som brett definierat innebär att få ut så mycket som möjligt av det tillgängliga bränslet, avgörande .

Kapaciteten för energiproduktion varierar kraftigt mellan regioner och länder. Beroende på geografiskt läge, naturresurser, topografi och tillgänglig teknik kan länder och regioner optimera sina energikällor. Vissa länder kan ha bättre förutsättningar för solenergi, medan andra kan förlita sig på vindkraft, vattenkraft, tidvattenenergi eller lokal biomassa.

En kombination av flera källor är viktigt för att säkra en stadig tillförsel av energi till dess att det är möjligt att lagra och transportera ren förnybar energi i tillräckliga mängder, så att den kan användas vid en senare tidpunkt och på en annan plats. Oro över energisäkerheten kan även få länder som exporterar energi att investera i lokala förnybara energikällor.

Om den nuvarande utvinningen fortsätter i samma takt kommer de kända reserverna av fossila bränslen att vara tömda inom några decennier. Vi kommer fortsatt behöva energi även när dessa reserver är slut. Med tanke på detta finns det två grundläggande strategier för  hur framtidens energibehov ska tillgodoses. Den första strategin bygger på att energiproducenterna kan välja att utforska och utnyttja andra former av fossila bränslen, såsom tjärsand eller skiffergas, eller kanske utöka sin verksamhet till nya regioner som hittills varit relativt outnyttjade. Den andra strategin kan vara att tillgodose framtidens energibehov med förnybara energikällor, byta ut den befintliga infrastrukturen och lämna kvar fossila bränslereserver i marken.

Vissa länder, bland annat USA, har valt att utnyttja skifferolja och tjärsand, medan andra, bland annat kol- och oljeberoende länder som Saudiarabien och Kina, nyligen har visat intresse och tagit ställning för förnybara energikällor. Saudiarabien – världens största producent och exportör av råolja – har lika goda förutsättningar för både sol- och vindkraft. Som ett led i den nya satsningen på förnybar energi meddelande Saudiarabien i februari 2017 att landet investerar 50 miljarder US-dollar fram till 2023 för att bygga sol- och vindanläggningar som ska generera 700 megawatt.

Planering för långsiktiga vinster

Valet av bränsle avgörs dock inte alltid av topografi, marknader eller global efterfrågan. Valet kan också grunda sig på arbetstillfällen och i slutändan på den ekonomiska välfärden i det berörda samhället. Ekonomin i vissa länder och regioner kan vara starkt beroende av ett fossilt bränsle som finns i rikliga mängder, till exempel kol eller olja. Att i dessa fall bredda energimixen och gå över till förnybara energikällor kan påverka den lokala ekonomin och rent konkret innebära förlust av arbetstillfällen. För en lyckad omställning krävs det därför att man tar hänsyn till de sociala förhållandena och kan erbjuda den lokala arbetskraften alternativ sysselsättning.

I detta sammanhang kan exportberoendet innebära en lika stor svaghet som importberoendet. Vad händer om ett land redan har investerat och fortsätter att investera i en energikälla som inte har någon framtid? Vad händer om ekonomin är starkt beroende av energiexport men köparna föredrar renare alternativ? För att säkra ett lands ekonomiska framtid är det därför nödvändigt att både ha en variation av energikällor och investera i förnybar energi.

Bättre sammanlänkade energinät och marknader inom EU kan bidra till att öka mångfalden av energikällor, underlätta tillgången till renare energi och samtidigt säkerställa en tillförlitlig försörjning. Detta kan i viss utsträckning även fungera som en buffert vid globala energichocker och kraftiga prisfluktuationer. Andra bidragande åtgärder kan vara en mer decentraliserad energiproduktionskapacitet (t.ex. solpaneler installerade på tak som försörjer elnätet) och bättre hantering av efterfrågan och utbud (t.ex. genom smarta mätare). Strategin i EU:s energiunion bygger bland annat på att ta itu med kärnfrågor som energisäkerhet och energieffektivitet och att ge konsumenterna en mer framträdande roll på en fullständigt integrerad energimarknad, för att säkerställa en oavbruten tillgång till klimatvänlig energi till överkomliga priser för alla energianvändare.

 

([1])            Faktiska priser från 2015 enligt West Texas Intermediate.

([2])            Faktiska priser från 2015 enligt West Texas Intermediate.



Relaterat innehåll

Nyheter och artiklar

Publikationer inom samma område

Se även

Geographic coverage

Temporal coverage

Dokumentåtgärder
Insorterad under
Europeiska miljöbyrån (EEA)
Kongens Nytorv 6
1050 Köpenhamn K
Danmark
Telefon +45 3336 7100