Att leva i ett klimat i förändring

Det är uppenbart att vi behöver minska de globala utsläppen av växthusgaser betydligt för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatförändringen. Det är också uppenbart att vi behöver anpassa oss till vårt förändrade klimat. Även om vi minskar våra växthusgasutsläpp betydligt beräknas vårt klimat förändras i viss utsträckning. Konsekvenserna av detta kommer att märkas i hela världen, även i Europa. Översvämningar och torka beräknas bli vanligare och öka i intensitet. Högre temperaturer, förändrade nederbördsnivåer och nederbördsmönster eller extrema väderförhållanden påverkar redan vår hälsa, naturmiljö och ekonomi.

Klimatförändringen påverkar oss alla

Vi kanske inte är medvetna om det men klimatförändringen påverkar oss alla: jordbrukare, fiskare, astmapatienter, äldre, småbarn, stadsbor, skidåkare, strandbesökare osv. Extrema Att leva i ett klimat i förändring väderhändelser, som översvämningar och stormfloder, kan ödelägga mindre samhällen – och till och med regioner och länder. Värmeböljor kan förvärra luftföroreningar, försämra hjärtoch kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar samt i vissa fall leda till dödsfall.

Varmare hav riskerar att få hela näringskedjan ur balans, och därmed det marina livet. Det medför extra påfrestningar på de redan överutnyttjade fiskbestånden. Högre temperaturer kan också förändra markens kapacitet att lagra kol — den näst största kolsänkan efter haven. Torka och högre temperaturer kan påverka jordbruksproduktionen och öka konkurrensen mellan olika ekonomiska sektorer om värdefulla resurser som vatten och mark.

Dessa konsekvenser leder till verkliga förluster. Forskningen har på senare tid uppskattat att utan anpassningsåtgärder kommer det att inträffa 200 000 dödsfall på grund av värmen per år i Europa fram till år 2100. Översvämningsskador kan komma att kosta över 10 miljarder euro per år. Andra effekter av klimatförändringen är skador från skogsbränder, minskade skördar och förlorade arbetsdagar på grund av luftvägssjukdomar.

Med tanke på dessa konsekvenser i dag och i framtiden har européerna inget annat val än att anpassa sig till klimatförändringen. Det finns redan en anpassningsstrategi på EU-nivå för att hjälpa länder att planera sina anpassningsåtgärder, och över 20 europeiska länder har antagit nationella anpassningsstrategier.

En del pågående anpassningsprojekt är storskaliga och går ut på att bygga ny infrastruktur (t.ex. jordvallar och dräneringskanaler). Inom andra projekt försöker man återställa ekosystemen för att ge naturen möjlighet att klara av effekter som att det uppstår ett vatten- eller värmeöverskott på grund av det förändrade klimatet. Det finns olika initiativ och finansieringsmöjligheter för att hjälpa länder, städer och regioner att förbereda sig på effekterna av klimatförändringen och minska sina utsläpp av växthusgaser.

Utsläppsminskningar

Hur allvarlig klimatförändringen blir beror på hur mycket och hur snabbt vi kan minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Klimatförändringen är en av de största utmaningarna i vår tid. Den är ett globalt problem som angår oss alla. Forskarsamhället rekommenderar starkt att vi begränsar ökningen av de globala medeltemperaturerna och minskar utsläppen av växthusgaser för att undvika klimatförändringens negativa effekter. Inom FN:s ramkonvention om klimatförändringar har det internationella samfundet kommit överens om att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till 2 °C över temperaturen under förindustriell tid.

Om den globala medeltemperaturen ökar över 2 °C kommer klimatförändringen att få mycket allvarligare konsekvenser för vår hälsa, naturmiljö och ekonomi. En genomsnittlig ökning med 2 °C innebär att temperaturerna faktiskt kommer att öka med mer än 2 °C i vissa delar av världen, särskilt i Arktis där större konsekvenser hotar unika natursystem.

EU har satt upp ambitiösa långsiktiga mål för att begränsa klimatförändringen. År 2013 hade EU redan minskat de inhemska växthusgasutsläppen med 19 procent jämfört med 1990 års nivåer. Målet om en minskning med 20 procent till 2020 är inom räckhåll.

Om vi ska lyckas minska de inhemska utsläppen (dvs. utsläppen inom EU) med minst 40 procent till 2030 och med 80–95 procent till 2050 beror delvis på EU:s förmåga att kanalisera tillräckligt med offentliga och privata medel till hållbar och innovativ teknik. Effektiva koldioxidpriser och regelverk är av avgörande betydelse för att styra investeringar mot klimatvänliga innovationer i förnybar energi och energieffektivitet i största allmänhet. I vissa fall kan finansieringsbeslut också innebära att man går ifrån vissa sektorer och omstrukturerar andra.

EU-medlemsstaternas utsläppsminskningar löser bara delvis problemet eftersom EU för närvarande endast står för ungefär 10 procent av de globala växthusgasutsläppen. För att nå målet 2 °C krävs det uppenbart en global ansträngning med betydande minskningar av de globala växthusgasutsläppen. Forskarsamhället uppskattar att om vi ska nå målet 2° C får endast en begränsad mängd koldioxid släppas ut i atmosfären fram till seklets slut. Världen har redan släppt ut större delen av denna koldioxidbudget. Med den nuvarande takten kommer hela koldioxidbudgeten att ha förbrukats långt före 2100.

Vetenskapliga undersökningar visar att de globala utsläppen måste nå sin högsta nivå 2020 och därefter börja sjunka för att vi ska ha en ökad chans att begränsa den genomsnittliga temperaturökningen till 2 °C. De kommande klimatförhandlingarna i Paris (COP21) måste bli en vändpunkt som leder till ett globalt avtal om att minska utsläppen av växthusgaser och till att vi stödjer utvecklingsländerna.

En koldioxidsnål framtid efter 2050 är möjlig

Problemets kärna är ohållbara konsumtions- och produktionsmönster. Med utgångspunkt i de senaste trender som observerats i Europas miljö och globala megatrender efterlyser vi i vår senaste rapport Europas miljö — tillstånd och utblick 2015 en övergång till grön ekonomi. Den gröna ekonomin är en hållbar livsstil som ger oss möjlighet att leva väl inom vår planets begränsningar. En sådan övergång innebär strukturella förändringar av viktiga system, t.ex. energi och transporter, vilket kräver långsiktiga investeringar i vår infrastruktur.

Européer investerar redan i dessa viktiga system. Utmaningen är att se till att alla nuvarande och framtida investeringar tar oss ett steg närmare att göra vår ekonomi grönare och inte låser fast oss vid en ohållbar utvecklingsväg. Att göra de rätta investeringarna i dag kommer inte bara att minimera de totala kostnaderna för klimatförändringen, utan även att stärka Europas expertkunskaper inom den framgångsrika miljöindustrin — framtidens ekonomi. När allt kommer omkring är det i allas intresse att bestämma hur livet med klimatförändringen kommer att se ut.

Den utmaning vi står inför kan synas skrämmande. Men hur stor utmaningen än är, ligger målet 2 °C ännu inom räckhåll. Nu måste vi vara modiga och ambitiösa nog att nå det målet.

Hans Bruyninckx
Europeiska miljöbyråns verkställande direktör