Article

Luftkvalitet inomhus

Ändra språk

Article Publicerad 2013-05-23 Senast ändrad 2023-03-21

Photo: © Jose AS Reyes | Shutterstock

Topics: Luftföroreningar Politiska instrument Miljö och hälsa

Många av oss tillbringar upp till 90 procent av vår dag inomhus – hemma, på arbetet eller i skolan. Kvaliteten på den luft som vi andas inomhus har en direkt inverkan på vår hälsa. Vad är det som bestämmer luftkvaliteten inomhus? Finns det någon skillnad mellan luftföroreningar utomhus och inomhus? Hur kan vi förbättra luftkvaliteten inomhus?

Det kanske kommer som en överraskning för många av oss att luften på en stadsgata med genomsnittlig trafik faktiskt kan vara renare än luften i ditt vardagsrum. En ny undersökning visar att vissa skadliga luftföroreningar kan finnas i högre koncentrationer inomhus än utomhus. Tidigare har luftföroreningar inomhus fått betydligt mindre uppmärksamhet än luftföroreningar utomhus, särskilt luftföroreningar från industri- och transportutsläpp. På senare år har dock det hot som exponering för luftföroreningar inomhus innebär blivit mer uppenbart.

Tänk er ett nymålat hus som inretts med nya möbler, eller en arbetsplats fylld med starkt luktande produkter. Kvaliteten på luften i våra hem, på våra arbetsplatser och andra offentliga lokaler varierar betydligt beroende på de material som används för att bygga och rengöra dem, på rummens ändamål samt hur vi använder och ventilerar dem.

Dålig luftkvalitet inomhus kan vara särskilt skadligt för känsliga grupper som barn, äldre och personer med hjärt- och kärlsjukdomar och kroniska luftvägssjukdomar som astma.

Till de viktigaste luftföroreningarna inomhus hör radon (en radioaktiv gas som bildas i mark), tobaksrök, gaser och partiklar från förbränning av bränslen samt kemikalier och allergiframkallande ämnen. Kolmonoxid, kvävedioxider, partiklar och flyktiga organiska ämnen finns både utomhus och inomhus.

Politiska åtgärder kan hjälpa

Vissa luftföroreningar inomhus och deras hälsokonsekvenser är bättre kända och får mer offentlig uppmärksamhet än andra. Rökförbud på offentliga platser är en av dem.

I många länder var rökförbud på offentliga platser ganska kontroversiellt innan lagstiftning infördes. Inom några dagar efter det att rökförbud införts i Spanien i januari 2006 uppstod det till exempel en växande rörelse för att hävda vad många ansåg vara deras rätt att röka på offentliga platser inomhus. Förbudet ledde dock också till större medvetenhet hos allmänheten. Under dagarna efter ikraftträdandet sökte 25 000 spanjorer råd från hälso- och sjukvården om hur de skulle kunna sluta röka.

Allmänhetens uppfattningar om rökning på offentliga platser och i kollektivtrafik har förändrats mycket. Många flygbolag började förbjuda rökning på korta resor under 1980-talet, följt av långa resor under 1990-talet. I dag är det otänkbart i Europa att låta icke-rökare utsättas för passiv rökning i kollektivtrafiken.

I dag har många länder, inklusive Europeiska miljöbyråns alla medlemsländer, någon form av lagstiftning som begränsar eller förbjuder rökning inomhus på offentliga platser. Efter en rad icke bindande resolutioner och rekommendationer antog Europeiska unionen också 2009 en resolution där EU‑medlemsstaterna uppmanades att anta och genomföra lagar för att fullt ut skydda sina medborgare mot tobaksrök i omgivningen.

Rökförbud tycks ha förbättrat luftkvaliteten inomhus. Föroreningar från tobaksrök minskar på offentliga platser. På Irland har man exempelvis gjort mätningar av luftföroreningar på offentliga platser i Dublin före och efter införandet av rökförbud. Det visade att vissa luftföroreningar som finns i tobaksrök hade minskat med upp till 88 procent.

Precis som för föroreningar utomhus har föroreningar inomhus inte enbart konsekvenser för vår hälsa. De medför också höga ekonomiska kostnader. Enbart exponeringen för tobaksrök på arbetsplatser i EU uppskattades 2008 kosta över 1,3 miljarder euro i direkta sjukvårdskostnader och över 1,1 miljarder euro kopplat till produktivitetsförluster.

Luftförorening inomhus

Förorening inomhus är mycket mer än tobaksrök

Rökning är inte den enda källan till luftföroreningar inomhus. Enligt Erik Lebret från det nationella folkhälso- och miljöinstitutet (RIVM) i Nederländerna stannar inte luftföroreningar vid våra trösklar. De flesta föroreningar utomhus tränger in i våra bostäder, där vi tillbringar vår mesta tid. Kvaliteten på inomhusluften påverkas av många faktorer, bland annat matlagning, vedeldade kaminer, brinnande stearinljus eller rökelse, användning av konsumentprodukter som vax och polish för att rengöra ytor, byggnadsmaterial som formaldehyd i plywood och flamskyddsmedel i många material. Dessutom finns det radon från marken och byggnadsmaterial.

Europeiska länder försöker tackla en del av dessa källor till luftföroreningar inomhus. Enligt Erik Lebret försöker vi ersätta mer giftiga ämnen med mindre giftiga ämnen eller hitta processer som minskar utsläppen, vilket till exempel är fallet för utsläpp av formaldehyd från plywood. Ett annat exempel är minskningen av vissa radonavgivande material som används i väggkonstruktioner. Dessa material användes tidigare men deras användning har begränsats.

Att anta lagar är inte det enda sättet att förbättra kvaliteten på den luft som vi andas. Vi kan alla vidta åtgärder för att kontrollera och minska mängden luftburna partiklar och kemikalier inomhus.

Små åtgärder som att ventilera tillslutna utrymmen kan bidra till att förbättra kvaliteten på luften omkring oss. Men vissa av våra välmenande åtgärder kanske har motsatt effekt. Erik Lebret ger följande råd: ”Vi bör vädra men inte överdriva eftersom det innebär en betydande energiförlust. Det leder till mer uppvärmning och användning av fossilbränslen och följaktligen till mer luftföroreningar. Vi bör tänka på att använda våra resurser på ett allmänt klokare sätt.”