Företagsekonomiskt rationellt

En invasion av jätteapor hörde förmodligen inte till de affärsrisker som stod överst på Unilevers lista men det hände faktiskt. Den 21 april 2008 invaderades Unilevers huvudkontor i London och dess anläggningar i Merseyside, Rom och Rotterdam av Greenpeaceaktivister utklädda till orangutanger. Aktivisterna kom för att protestera mot de skador på de indonesiska regnskogarna som orsakas av produktionen av palmolja, som används i många av Unilevers produkter. En kort tid efter räden tillkännagav företaget att det skulle hämta all sin palmolja från hållbara källor senast 2015. Sedan dess har företaget utarbetat en affärsplan för att i grunden integrera hållbarhet i sin affärspraxis.

Det finns många olika anledningar som kan motivera ett multinationellt företag att anta mer hållbara metoder. Det kan handla om företagets image eller dess varumärkens anseende. Hållbarhet kan också krävas av företagets investerare som kanske ryggar för att satsa pengar på företag som inte tar itu med klimatförändringsriskerna eller inte intresserar sig för att dra fördel av miljöinnovation.

Karen Hamilton, vice ordförande med ansvar för hållbarhet hos Unilever, formulerar saken så här: ”Vi ser ingen motsättning mellan tillväxt och hållbarhet. Allt fler konsumenter kräver faktiskt detta.”

Kort sagt kan det vara företagsekonomiskt rationellt att anta hållbara metoder. Företag kan vinna konkurrensfördelar och öka sin marknadsandel. Det kan också innebära nya affärsmöjligheter för innovativa miljöentreprenörer som svarar mot en växande efterfrågan på miljövänliga produkter.

Karen lägger till: ”Hållbarhet medför också kostnadsbesparingar. Om vi minskar förpackningarna kan vi sänka energiförbrukningen i fabriken och därigenom spara pengar och öka lönsamheten.”

Var finns det inspiration?

När stora multinationella företag inför miljövänligare metoder ger deras storlek dem möjlighet att förändra situationen ute på fältet. De brukar uppmana sina kolleger att anta liknande metoder. World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) grundades i kölvattnet av Riokonferensen 1992 och är ett forum som främjar hållbarhet i näringslivet.

I rapporten ”Vision 2050”, som sammanställts av ledande företagsledare och experter, beskriver WBCSD vad näringslivet behöver införa under de kommande decennierna för att uppnå global hållbarhet. Det är med andra ord en uppmaning till hållbarhet från den egna kretsen.

De viktigaste kraven som WBCSD identifierar avspeglar många politikers mål: att få marknadspriserna att inbegripa kostnaderna för miljöförstöring, hitta effektiva sätt att producera mer mat utan att använda mer mark och vatten, stoppa avskogningen, minska världens utsläpp av koldioxid genom att gå över till miljövänlig energi och använda energi effektivt överallt, även inom transportsektorn.

Carbon Disclosure Project (CDP) är ett annat initiativ för att främja hållbarhet inom näringslivet. Det är en ideell organisation som har som mål att minska företags och städers utsläpp av växthusgaser och vattenförbrukning. CDP hjälper också investerare att bedöma affärsrisker i samband med miljön, t.ex. klimatförändringar, vattenbrist, översvämningar och förorening, eller helt enkelt brist på råvaror. Särskilt under den rådande finanskrisen har investerarna stort inflytande över vilka företag som överlever.

Ingen patentlösning

Frågan återstår: Hur kan ett företag införa hållbarhet i sin företagsledning? Det finns inte någon patentlösning med det finns gott om råd och stöd.

Forum för hållbara företag som World Business Council for Sustainable Development och Carbon Disclosure Project ger råd till företag som vill gå i täten. Det finns också mer konkreta rekommendationer som OECD:s riktlinjer för multinationella företag, som fogades till OECD-deklarationen om internationella investeringar och multinationella företag. De innehåller principer och normer för ansvarsfullt affärsbeteende för multinationella företag verksamma i länder som har anslutit sig till deklarationen.

Många av planerna är frivilliga och ingår vanligtvis i ett större perspektiv som handlar om företagens sociala ansvar.

Det är inte bara cheferna i företagens högsta ledning som styr övergången till hållbara metoder. Regeringar och offentliga myndigheter kan i allmänhet hjälpa företagen genom att skapa lika villkor och ge incitament. Det behövs kanske inte alltid orangutangdräkter men konsumenterna och det civila samhället kan också sända en stark signal till den privata sektorn genom att helt enkelt visa att det finns ett intresse för miljövänliga produkter.

Karen bekräftar detta: ”Regeringarna och det civila samhället behöver helt klart arbeta tillsammans. Företagen kan framför allt göra en skillnad i gränsöverskridande distributionskedjor och naturligtvis i den skala som de når ut till konsumenterna.”

Mer information

• World Business Council for Sustainable Development: www.wbcsd.org
• Carbon Disclosure Project: www.cdp.net