Antalet européer som utsätts för skadligt buller förväntas öka

Ändra språk
Nyheter Publicerad 2020-03-05 Senast ändrad 2020-03-26
4 min read
Image copyright: EEA/Gaia Russo
I dag utsätts minst en av fem européer för bullernivåer som anses skadliga för hälsan, enligt en rapport från EEA – Europeiska miljöbyrån. Den andelen förväntas öka under de kommande åren.

Enligt den nya EEA-rapporten ”Noise in Europe – 2020” är vägtrafiken den främsta bullerkällan i Europa, och under den kommande tioårsperioden förväntas bullernivåerna öka både i städerna och på landsbygden på grund av stadstillväxt och ökad efterfrågan på rörlighet. Tåg, flygplan och industrier är andra stora källor till omgivningsbuller.

Rapporten innehåller en uppdatering av bullertrenderna under perioden 2012–2017. Den ger också en översikt över bullerprognoserna för framtiden och hälsoeffekterna av buller i Europa baserat på de nya riktlinjerna från Världshälsoorganisationen (WHO). Rapporten bygger även vidare på miljöbyråns tidigare kartläggning av buller i Europa från 2014, dels genom att redogöra för åtgärder för att hantera och minska exponeringen för buller, dels genom att gå igenom de framsteg som har gjorts med att nå de mål för bullerminskning som fastställs i EU-lagstiftningen, bland annat i bullerdirektivet och EU:s sjunde miljöhandlingsprogram.

Uppskattningsvis 113 miljoner människor är utsatta för trafikbuller på minst 55 decibel (dB(A)) på dagen, kvällen och natten under längre perioder. I de flesta europeiska länder är över 50 procent av invånarna i stadsområden utsatta för samma bullernivå från vägtrafik på dagen, kvällen och natten. Enligt WHO är negativa hälsoeffekter sannolika vid den bullernivån. EU anser att buller över 55 decibel under längre tid innebär hög bullerexponering.

 

Betydande hälsoeffekter

Långvarig exponering för buller har betydande hälsoeffekter. Enligt den nya informationen från WHO beräknar EEA att bullerexponering varje år orsakar 12 000 förtida dödsfall och bidrar till 48 000 nya fall av ischemisk hjärtsjukdom (som beror på förträngningar i hjärtats kranskärl) i Europa. EEA räknar också med att 22 miljoner människor ständigt känner sig starkt störda av buller och att 6,5 miljoner har kroniska sömnbesvär på grund av buller. Enligt belägg från WHO är hälsoeffekterna troligen underskattade, eftersom de börjar uppträda vid bullernivåer under gränserna för rapportering enligt EU:s bullerdirektiv. Dessutom omfattar uppgifter som länderna lämnar enligt EU-direktivet inte alla stadsområden, vägar, järnvägar och flygplatser.

Dessutom utsätts 22 miljoner för höga bullernivåer från tågtrafik, 4 miljoner för höga bullernivåer från flygtrafik och nästan 1 miljon för höga bullernivåer från industrier.

Förutom att människor påverkas är buller också ett växande hot mot både land- och vattenlevande vilda djur. Buller kan minska fortplantningsförmågan, öka dödligheten och få djur att fly till tystare miljöer.

EU-målen för buller 2020 kommer inte att nås

Vissa framsteg har gjorts av medlemsstaterna med kartläggning och rapportering av fler områden med höga bullernivåer i hela Europa, men de övergripande policymålen för omgivningsbuller har ännu inte uppnåtts. Målet för 2020 enligt EU:s sjunde miljöhandlingsprogram, att minska bullret ned mot de nivåer WHO rekommenderar, kommer inte att uppnås. Enligt prognoserna kommer bullret att öka på grund av framtida stadstillväxt och ökad efterfrågan på rörlighet.

Över 30 procent av de uppgifter som skulle lämnas före tidsgränsen för rapportering 2017 enligt EU-direktivet finns fortfarande inte tillgängliga. De betydande förseningarna tyder på att länderna inte har vidtagit de åtgärder som krävs för att hantera buller. Rapporten tar också upp att ett mer effektivt genomförande måste till – vilket understryker slutsatserna i den bedömning som EU-kommissionen nyligen gjorde av genomförandet av direktivet.

Åtgärder för att sänka bullernivåerna

Länderna vidtar redan olika åtgärder för att minska och hantera buller, men enligt EEA-rapporten är det fortfarande svårt att bedöma vilken nytta åtgärderna har i form av positiva hälsoeffekter. Bland de populäraste åtgärderna för att minska bullret i städer finns byte av äldre vägbeläggningar mot jämnare asfalt, bättre reglering av trafikflödena och sänkta hastighetsgränser till 30 km i timmen. Det finns även åtgärder som syftar till att öka medvetenheten och förändra människors beteende så att de använder mindre bullerskapande sätt att färdas, som cykling, gång eller eldrivna fordon.

Många länder, städer och regioner har också infört så kallade tysta områden, oftast parker och andra grönområden, där människor kan ta en paus från stadsbullret. Enligt rapporten behöver det göras mer för att skapa och skydda tysta områden utanför städerna och göra dem mer lättillgängliga i städerna.

Bakgrund till EU:s bullerdirektiv

Människors exponering för buller övervakas enligt bullerdirektivet utifrån två gränsvärden för rapportering: ett dag-kväll-natt-bullermått (Lden) som mäter exponeringen för buller som är förknippat med ”störning” och ett natt-bullermått (Lnight) som är utformat för att bedöma sömnstörning. Rapporteringsgränserna är högre än de värden WHO rekommenderar, och i dag finns det ingen mekanism för att följa utvecklingen mot dessa lägre värden.

 

Mer information om bullerdirektivet: https://ec.europa.eu/environment/archives/noise/directive.htm

Tillgång till data via NOISE Observation & Information Service for Europe: http://noise.eea.europa.eu/

Faktablad om buller i olika länder:

https://www.eea.europa.eu/themes/human/noise/noise-fact-sheets

 

Temporal coverage

Dokumentåtgärder