nästa
föregående
poster

Politiskt sammanhang

Ändra språk
Sida Senast ändrad 2021-05-07
This page was archived on 2016-09-01 with reason: No more updates will be done
Miljöinnovationernas betydelse erkänns till fullo i Lissabonstrategin, EU:s strategi för hållbar utveckling och sjätte miljöhandlingsprogrammet. Handlingsplanen för miljöteknik, som antogs för genomförande i januari 2004, kompletterar Europeiska kommissionens regler. Handlingsplanen för miljöteknik omfattar ett antal åtgärder för att främja miljöinnovationer och användningen av miljöteknik. Dess prioriteringar är att främja forskning och utveckling, anskaffa medel och bidra till att styra efterfrågan och förbättra marknadsvillkoren.

Handlingsplanen för miljöteknik kompletterar Europeiska kommissionens regler och är direkt inriktad på Lissabonstrategins tre dimensioner: tillväxt, sysselsättning och miljön. På grundval av handlingsplanen för miljöteknik har medlemsländerna tagit fram formella nationella färdplaner, som beskriver planer, åtgärder och framsteg av betydelse för miljöteknik och miljöinnovationer.

Forskning och utveckling är en viktig beståndsdel i Lissabonstrategin, vars syfte är "att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi". Europeiska unionens sjunde ramprogram för forskning (sjunde ramprogrammet) (2007–2013) väntas också spela en huvudroll när det gäller att förverkliga Lissabonmålen. Ett antal europeiska teknikplattformar kommer att fortsätta att rikta in sjunde ramprogrammet på industrins behov. Plattformarna behandlar teknikteman som vindkraft, vätgasdrivna bränsleceller, solceller och kraftverk för fossila bränslen med nollutsläpp. Sådana plattformar kommer att få stor inverkan på Europas innovativa kapacitet för omvandling av kunskap och innovationer till ekonomiskt mervärde och miljömässig hållbarhet.

Europas resa mot nollutsläpp inleddes med ett antal mål: utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 procent fram till 2020 (jämfört med nivåerna 1990), 20 procent av energin ska komma från förnybara källor senast 2020 och 10 procent av vägtransportbränslena ska komma från biobränsle. Dessa mål har skapat en betydande potential för ny teknik och för omdaning av decenniegamla energisystem. Under tjugohundratalet kommer kraftnäten att omkonfigureras med ny teknik som är mindre och vidare spridd, för produktion av förnybar energi på mera lokal nivå, och till och med på så låg nivå som enskilda hushåll.

Tekniken ensam kan inte lösa Europas miljöproblem. Det behövs en kombination av flera olika metoder, från lagstiftningsåtgärder till frivilliga åtgärder, för att vinna klara ekonomiska och miljömässiga fördelar. Lagstiftning som direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC) har visat sig vara ett effektivt sätt att uppmuntra industrin och företagen i Europa att minska avfallet och införa återvinning genom att främja användningen av ren teknik.  Likaledes har frivilliga metoder som gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) resulterat i ständiga förbättringar av miljöprestandan vid tusentals industrier och organisationer i Europa.

 

 

Permalinks

Dokumentåtgärder