Artiklar

Tidigare denna månad offentliggjorde Europeiska miljöbyrån sin rapport ”Europas miljö – tillstånd och utblick 2020” (SOER 2020). I rapporten konstateras att Europa om målen för 2030 ska uppnås måste vidta omedelbara åtgärder de närmaste tio åren. Det gäller att ta itu med den alarmerande snabba förlusten av biologisk mångfald, klimatförändringarnas ökande effekter och överutnyttjandet av naturresurser. Rapporten innehåller också några centrala lösningar som skulle få Europa tillbaka på banan för att uppnå dessa mål. Vi har talat med Tobias Lung, miljöbyråns samordnings- och bedömningsexpert för SOER, om betydelsen av SOER 2020.

Läs mer

År 2019 kommer att gå till historien som vändpunkten för klimat- och miljöaktioner i Europa. Miljontals människor i Europa och övriga världen har demonstrerat och krävt att politiska beslutsfattare vidtar åtgärder. Evidensbaserade vetenskapliga bedömningar, bland annat Europeiska miljöbyråns rapport ”Europas miljö - tillstånd och utblick” (SOER 2020), understryker omfattningen av de utmaningar vi står inför och att vi måste agera nu. Dessa uppmaningar håller nu på att omvandlas till en politisk färdplan. Den europeiska gröna given som lagts fram av Europeiska kommissionen är en lovande start på det kommande kritiska årtiondet.

Läs mer

Vem äger marken och dess resurser? Vem bestämmer hur den får användas? I vissa fall är marken privat egendom, som kan köpas och säljas och som bara används av markägarna själva. Ofta regleras användningen genom nationella eller lokala föreskrifter, exempelvis för att bevara skogsområden. I andra fall är vissa områden endast avsedda för allmän användning. Men mark är mer än bara ett område eller ett territorium. När vi alla använder marken och är beroende av dess resurser måste ägare, lagstiftare och användare på både lokal och global nivå samarbeta för en hållbar markförvaltning.

Läs mer

De flesta livsmedel som vi äter produceras på land och i jorden. Vad vi äter och hur vi producerar dessa livsmedel har ändrats avsevärt under det senaste århundradet, och det har även det europeiska landskapet och samhället gjort. Genom jordbrukets intensifiering har man kunnat producera mer livsmedel till överkomligare priser i Europa. Detta har dock skett på bekostnad av miljön och det traditionella jordbruket. Nu måste vi ompröva vårt förhållningssätt till den mat vi äter och till den mark och de samhällen som producerar den.

Läs mer

EU:s jordobservations- och övervakningsprogram, som kan sägas vara Europas ögon på jorden, revolutionerar vårt sätt att förstå och planera inför en mer hållbar användning av våra värdefulla land- och markresurser. Från stadsplanering, transportvägar och grönområden till precisionsjordbruk och skogsbruk: Copernicus ger detaljerad och aktuell information från landmiljöövervakningen för att stödja beslutsfattandet.

Läs mer

Jord är så mycket mer än bara livlös sand och silt – den är full av liv. Där lever allt från mikroskopiska organismer till större däggdjur, som samspelar med varandra i en mängd olika mikrolivsmiljöer. Genom detta samspel förser de oss med livsmedel och fiber, rent vatten, ren luft, industriella processer som är fria från syntetiska kemikalier och ger till och med botemedel mot många sjukdomar. Vi har talat med David Russell från Senckenbergs naturhistoriska museum i Tyskland om biologisk mångfald i jorden och dess betydelse för vår planet.

Läs mer

Klimatförändringar har stor inverkan på jordkvaliteten, och förändringar i markanvändningen och jordens egenskaper kan antingen påskynda eller sakta ner klimatförändringar. För att kunna ta itu med klimatkrisen, producera tillräckligt med livsmedel och anpassa oss till ett föränderligt klimat krävs det friskare jordar och en hållbar förvaltning av mark och jord. Lösningen kan vara att bevara och återställa centrala ekosystem och underlätta för naturen att fånga in koldioxid från atmosfären.

Läs mer

Europas landskap förändras. Städerna och deras infrastrukturer breder ut sig på bekostnad av produktiv jordbruksmark och delar upp landskapet i mindre stycken, vilket får allvarliga konsekvenser för djur- och växtlivet samt för ekosystemen. Dessutom står jord och mark inför en rad andra hot: förorening, erosion, kompaktering, hårdgörning, markförstöring och till och med nedläggning av jordbruksmark. Vad skulle hända om vi kunde återanvända den mark som redan upptas av städer och infrastruktur i stället för att ta mer jordbruksmark i anspråk?

Läs mer

Vi kan inte leva utan en frisk mark och jord. Det är på marken vi producerar merparten av våra livsmedel och bygger våra hem. Marken är livsviktig för alla djur och växter, oavsett om de är landlevande eller vattenlevande. Den består till stora delar av jord – en mycket komplex och ofta undervärderad resurs som är full av liv. Det sätt som vi använder marken och jorden i Europa och världen är dessvärre inte hållbart i dagsläget. Detta får långtgående konsekvenser för livet på land.

Läs mer

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens tillträdande ordförande, har fastställt kommissionens politiska riktlinjer för de närmaste fem åren. En europeisk grön giv, för ambitiösare åtgärder mot klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden, är kärnan i hennes agenda. EU:s politik har länge varit inriktad på att bekämpa miljöförstöring och klimatförändringar, och har lett till både framgångar och misslyckanden. Allmänhetens krav på åtgärder blir allt mer uttalade, och denna nya politiska period – med en ny kommission och ett nytt Europaparlament – innebär en unik möjlighet att öka och påskynda en grön och rättvis omställning i Europa.

Läs mer

Den senaste sommarens värmeböljor och extrema väderhändelser har slagit nya klimatrekord i Europa, vilket än en gång framhäver vikten av klimatanpassning. Tillsammans med Blaz Kurnik, som är expert på klimatförändringarnas effekter och klimatanpassning vid Europeiska miljöbyrån, har vi diskuterat miljöbyråns nya rapport om hur klimatförändringarna påverkar jordbruket i Europa, som kom ut tidigare denna månad.

Läs mer

Hur kommer miljön i Europa att se ut om 25 år? Kommer vi att nå vår gemensamma vision om att leva gott inom planetens gränser? Kommer vi att kunna begränsa den globala uppvärmningen och bygga klimattåliga städer, omgivna av en hälsosam natur? Invånarna i Europa bryr sig allt mer om detta, vilket det senaste valet till Europaparlamentet visade. Europas nästa generation efterlyser också omedelbara åtgärder, men hur kommer deras krav på en hållbar framtid att forma Europas miljöpolitik och socioekonomiska politik? Vid vårt 25-årsjubileum funderar vi på hur Europas kunskaper och politik på miljöområdet har utvecklats under de senaste 25 åren och hur vi, Europeiska miljöbyrån tillsammans med vårt nätverk, kan stödja insatser mot en hållbar utveckling under de kommande 25 åren.

Läs mer

Plastavfall är ett stort och växande problem. Vad gör EU för att komma till rätta med problemet? Ioannis Bakas, Europeiska miljöbyråns expert på förebyggande av avfall, ger en kort översikt över Europeiska miljöbyråns rapport om förebyggande av plastavfall i Europa, som offentliggjordes tidigare denna månad.

Läs mer

Det krävs riktade åtgärder för att skydda Europas mest utsatta grupper – däribland fattiga, äldre och barn – mot miljöfaror som luftföroreningar, buller och extrema temperaturer. Aleksandra Kazmierczak, klimatanpassningsexpert på Europeiska miljöbyrån (EEA), beskriver huvuddragen i en ny EEA-rapport där man har undersökt hur social och demografisk ojämlikhet är kopplad till exponering för luftföroreningar, buller och miljöfaror.

Läs mer

Vår planet står inför större miljö- och klimatutmaningar än någonsin tidigare, vilket är ett hot mot vårt välbefinnande. Men det är inte för sent att vidta åtgärder. Uppgiften kan kanske kännas oöverstiglig, men vi har fortfarande möjlighet att vända några av de negativa förloppen, minimera skadorna, återställa viktiga ekosystem och skydda vad vi har. För att uppnå hållbarhet på lång sikt måste vi betrakta och behandla miljö, klimat, ekonomi och samhället som sammanhängande delar av en helhet.

Läs mer

Europeiska unionen har några av världens mest ambitiösa miljö- och klimatmål. Dessa omfattar många olika politikområden, från luftkvalitet, avfallshantering och vattenkvalitet till energi och transport. Med utgångspunkt i data från medlemsstaterna hjälper Europeiska miljöbyrån till genom att följa upp framstegen och identifiera områden som kräver ytterligare åtgärder. Sedan EEA inrättades för 25 år sedan har byrån kontinuerligt vidareutvecklat sitt arbete med data och kunskapsinhämtning för att ge underlag åt politiska beslut i Europa.

Läs mer

Är elfordon bättre för klimatet och luftkvaliteten än bensin- och dieselbilar? Vi diskuterade elbilarnas fördelar och nackdelar, vilket är ämnet för en ny EEA-rapport, med Europeiska miljöbyråns transport- och miljöexpert Andreas Unterstaller.

Läs mer

Malta är ett av de tio länder i världen som lider av störst vattenbrist. Vad gör man när naturen bara tillhandahåller ungefär hälften av allt vatten som befolkningen behöver? Malta ”framställer” rent vatten och försöker se till att inte en droppe går till spillo. Vi pratade med Manuel Sapiano, från Maltas energi- och vattenbyrå, om ny teknik, vatten till hushåll och jordbruk och det ofördärvade badvattnet som omger ön.

Läs mer

Tillgång till rent vatten är något som vi gärna tar för givet. Det räcker med att sätta på en kran för att använda det, och det ”smutsiga” vattnet rinner sedan ner i avloppet. De allra flesta medborgare i Europa har kranvatten i hemmet som håller dricksvattenkvalitet, och vi har tillgång till det dygnet runt. Den korta stund som vattnet befinner sig mellan kranen och avloppet är en mycket liten del om man ser till hela processen. En stads vattenförvaltning handlar inte bara om det offentliga vattensystemet. Klimatförändringarna, stadsutbredningen och ändringar av avrinningsdistrikten kan alla leda till att översvämningar i städer blir vanligare och ställer till med mer förödelse, och myndigheterna ställs därför inför allt större utmaningar.

Läs mer

Massproducerad plast marknadsfördes i mitten av förra århundradet som ett mirakelmaterial – lätt, formbart, hållbart och starkt. Sedan dess har plastproduktionen snabbt ökat och på många sätt gynnat samhället. Nu, 70 år senare, uppgår den årliga plastproduktionen till mer än 300 miljoner ton, och vi har börjat förstå de verkliga konsekvenserna av dessa produkter, de ”försvinner” aldrig helt från miljön.

Läs mer